Dystra i en mening
Tunga, dystra saker.
Han log åt min dystra uppsyn.
Denna dystra prognos hindrar.
I det dystra huset inne i stan.
Hennes berättelser är dystra.
Sitt ej i fängelsets dystra hål,.
Jag föredrar spöken som är dystra.
De dystra, skrumpna rosenspaljéerna.
Statsmännen åtskildes med dystra miner.
De dystra blickarna träffade predikanten.
Han såg fortfarande samma dystra konturer.
Framtidsutsikterna var inte alltför dystra.
Edlund såg bort mot den dystra kaffemaskinen.
Den tjocke lyssnade med dystra valkar i pannan.
Det fanns ett tvättställ i det dystra rummet.
Winter och Ringmar dröjde i det dystra sovrummet.
I dystra stunder ser jag journalister som sandkorn.
Johan Mjuks dystra ansikte sprack upp i ett leende.
Sally-kvinnan hade sitt kontor i det dystra huset.
Han stannade till och såg upp mot den dystra fasaden.
Handelsmannen betraktade sällskapet med dystra blickar.
Små, ettriga snöflingor föll från den dystra himlen.
Hans ansikte med de dystra ögonen var rött av ilska.
Det sista jag ville var att fira denna dystra tilldragelse.
Det var stort, med alltför många tunga och dystra möbler.
Men ägna inte tiden åt dystra tankar på det som har varit.
Men det kunde ändå inte rå på det dystra helhetsintrycket.
I den dystra stunden trodde jag att jag skulle dö under jorden.
I rummet satt ytterligare två personer, båda med dystra miner.
Och plötsligt en av dessa dystra dagar tycks lyckan le mot henne.
Liksom den dystra energi som låg som ett lock över hela gården.
Han log åt min dystra uppsyn.
Denna dystra prognos hindrar.
I det dystra huset inne i stan.
Hennes berättelser är dystra.
Sitt ej i fängelsets dystra hål,.
Jag föredrar spöken som är dystra.
De dystra, skrumpna rosenspaljéerna.
Statsmännen åtskildes med dystra miner.
De dystra blickarna träffade predikanten.
Han såg fortfarande samma dystra konturer.
Framtidsutsikterna var inte alltför dystra.
Edlund såg bort mot den dystra kaffemaskinen.
Den tjocke lyssnade med dystra valkar i pannan.
Det fanns ett tvättställ i det dystra rummet.
Winter och Ringmar dröjde i det dystra sovrummet.
I dystra stunder ser jag journalister som sandkorn.
Johan Mjuks dystra ansikte sprack upp i ett leende.
Sally-kvinnan hade sitt kontor i det dystra huset.
Han stannade till och såg upp mot den dystra fasaden.
Handelsmannen betraktade sällskapet med dystra blickar.
Små, ettriga snöflingor föll från den dystra himlen.
Hans ansikte med de dystra ögonen var rött av ilska.
Det sista jag ville var att fira denna dystra tilldragelse.
Det var stort, med alltför många tunga och dystra möbler.
Men ägna inte tiden åt dystra tankar på det som har varit.
Men det kunde ändå inte rå på det dystra helhetsintrycket.
I den dystra stunden trodde jag att jag skulle dö under jorden.
I rummet satt ytterligare två personer, båda med dystra miner.
Och plötsligt en av dessa dystra dagar tycks lyckan le mot henne.
Liksom den dystra energi som låg som ett lock över hela gården.
Med ett dystert grin.
Det var ju dystert.
Inuti var huset dystert.
Han skrattade dystert.
Mannen såg dystert på Tor.
Han betraktade henne dystert.
Jag skakade dystert på huvudet.
”Lång”, svarade jag dystert.
Jag tycker det blir för dystert.
Ett dystert tårfyllt moln är jag.
Han skakade dystert på huvudet.
”Det är värre”, sa han dystert.
”Angela är sjuk”, sa jag dystert.
”Härligt”, säger jag dystert.
– Det är pippor, viskade hon dystert.
Han tittade dystert ner på sin assiett.
Eller nåt så där… sa han dystert.
Dystert högtidligt ljöd den genom huset.
Berlin gjorde ett dystert intryck på honom.
Bergenhems radhus såg dystert ut i skuggorna.
”Ja, det brukar vara så”, sa Finn dystert.
Hans ansikte var åter lika slutet och dystert.
Ida såg lite dystert på dem när de satte sig.
Så dystert här var: bara snö och stora skogar.
Han ser ett dystert rum, det är mycket dystert.
”Dom kan inte spåra samtalet”, sa hon dystert.
”Jag har förstått det”, säger jag dystert.
”Han föddes i går, inte i dag”, sa Edom dystert.
– Det är den där hyndans skull, sade Riken dystert.
Men Celia drack mer öl och stirrade dystert in i elden.
Han betraktade dystert händerna som var svarta av smuts.
Det var ju dystert.
Inuti var huset dystert.
Han skrattade dystert.
Mannen såg dystert på Tor.
Han betraktade henne dystert.
Jag skakade dystert på huvudet.
”Lång”, svarade jag dystert.
Jag tycker det blir för dystert.
Ett dystert tårfyllt moln är jag.
Han skakade dystert på huvudet.
”Det är värre”, sa han dystert.
”Angela är sjuk”, sa jag dystert.
”Härligt”, säger jag dystert.
– Det är pippor, viskade hon dystert.
Han tittade dystert ner på sin assiett.
Eller nåt så där… sa han dystert.
Dystert högtidligt ljöd den genom huset.
Berlin gjorde ett dystert intryck på honom.
Bergenhems radhus såg dystert ut i skuggorna.
”Ja, det brukar vara så”, sa Finn dystert.
Hans ansikte var åter lika slutet och dystert.
Ida såg lite dystert på dem när de satte sig.
Så dystert här var: bara snö och stora skogar.
Han ser ett dystert rum, det är mycket dystert.
”Dom kan inte spåra samtalet”, sa hon dystert.
”Jag har förstått det”, säger jag dystert.
”Han föddes i går, inte i dag”, sa Edom dystert.
– Det är den där hyndans skull, sade Riken dystert.
Men Celia drack mer öl och stirrade dystert in i elden.
Han betraktade dystert händerna som var svarta av smuts.
En dyster blick.
Han såg dyster ut.
Den såg dyster ut.
Han såg dyster ut.
Det gjorde mig dyster.
Hela scenen är dyster.
Det gjorde henne dyster.
Min röst lät dyster.
Förvirrad och dyster, ja.
En grym och dyster saga.
Syster Angela såg dyster ut.
Tor lät plötsligt dyster.
Grace gav honom en dyster blick.
Hon kände sig ensam och dyster.
Han kände sig omåttligt dyster.
oss du bommar in i en dyster cell.
Det gjorde honom dyster i sinnet.
Håkan kunde bli lite dyster ibland.
”Du ser så dyster ut”, sade Vess.
”Okej”, sa Mikael med dyster röst.
Nattbelysningen har en dyster grå ton.
Skådespelaren nickade med dyster uppsyn.
November var sannerligen en dyster månad.
Här sitter du i dunklet och ser dyster ut.
Han sitter i skiten och är dyster i sinnet.
Marcus hade suttit tyst och dyster hela resan.
Jag tyckte i alla fall att den verkade dyster.
Inte bara för att den är dyster utan också.
Husets bottenvåning, mörk och dyster och ensam.
Men visst kunde han ibland se väldigt dyster ut.
Stämningen i New York var dyster i flera månader.
Han såg dyster ut.
Den såg dyster ut.
Han såg dyster ut.
Det gjorde mig dyster.
Hela scenen är dyster.
Det gjorde henne dyster.
Min röst lät dyster.
Förvirrad och dyster, ja.
En grym och dyster saga.
Syster Angela såg dyster ut.
Tor lät plötsligt dyster.
Grace gav honom en dyster blick.
Hon kände sig ensam och dyster.
Han kände sig omåttligt dyster.
oss du bommar in i en dyster cell.
Det gjorde honom dyster i sinnet.
Håkan kunde bli lite dyster ibland.
”Du ser så dyster ut”, sade Vess.
”Okej”, sa Mikael med dyster röst.
Nattbelysningen har en dyster grå ton.
Skådespelaren nickade med dyster uppsyn.
November var sannerligen en dyster månad.
Här sitter du i dunklet och ser dyster ut.
Han sitter i skiten och är dyster i sinnet.
Marcus hade suttit tyst och dyster hela resan.
Jag tyckte i alla fall att den verkade dyster.
Inte bara för att den är dyster utan också.
Husets bottenvåning, mörk och dyster och ensam.
Men visst kunde han ibland se väldigt dyster ut.
Stämningen i New York var dyster i flera månader.