Orkat i en mening
Jag har inte orkat.
Joakim hade inte orkat.
och att de bara har orkat.
Har inte orkat ta tag i det.
Han hade inte orkat svara.
Hon har helt enkelt inte orkat.
Offret har inte orkat stå emot.
Albin hade inte orkat läsa allt.
Men på sistone har jag inte orkat.
”Har hon orkat prata nånting?”.
Om jag bara hade orkat öppna ögonen.
Han hade försökt fly, men inte orkat.
Och sedan hade ingen orkat ta tag i det.
Jag hade inte orkat se deras bestörtning.
Utan din peppning hade jag nog aldrig orkat.
Först hade hon knappast orkat lyfta en hand.
Ingen hade orkat lotsa dem in i rätt framtid.
Pojken hade gått sin väg, inte orkat att svara.
Men kön hade varit så lång att han inte orkat.
Det var väl hon själv som icke orkat följa med.
Den första tiden hade hon inte orkat röra vävstolen.
Han beundrade henne för att hon orkat bo kvar i huset.
Han hade inte ens orkat ta fram anteckningsblocket i dag.
Tekniken krånglade, eller så hade hon inte orkat vänta.
Han hade aldrig orkat ta itu med sorgen över Martines död.
Några mackor har jag inte orkat masa mig ut för att köpa.
Så jag grät igen -för att ha svikit, av att inte orkat mer.
Hennes rygg var litet krokig, som om hon ej orkat räta upp sig.
Johnny hade inte förstått vad han menade men inte orkat fråga.
Mina Rosengårdspolare skulle knappt orkat lyssna om jag berättat.
Sofia har varit på sjukhuset, men har inte orkat göra hela under-.
Joakim hade inte orkat.
och att de bara har orkat.
Har inte orkat ta tag i det.
Han hade inte orkat svara.
Hon har helt enkelt inte orkat.
Offret har inte orkat stå emot.
Albin hade inte orkat läsa allt.
Men på sistone har jag inte orkat.
”Har hon orkat prata nånting?”.
Om jag bara hade orkat öppna ögonen.
Han hade försökt fly, men inte orkat.
Och sedan hade ingen orkat ta tag i det.
Jag hade inte orkat se deras bestörtning.
Utan din peppning hade jag nog aldrig orkat.
Först hade hon knappast orkat lyfta en hand.
Ingen hade orkat lotsa dem in i rätt framtid.
Pojken hade gått sin väg, inte orkat att svara.
Men kön hade varit så lång att han inte orkat.
Det var väl hon själv som icke orkat följa med.
Den första tiden hade hon inte orkat röra vävstolen.
Han beundrade henne för att hon orkat bo kvar i huset.
Han hade inte ens orkat ta fram anteckningsblocket i dag.
Tekniken krånglade, eller så hade hon inte orkat vänta.
Han hade aldrig orkat ta itu med sorgen över Martines död.
Några mackor har jag inte orkat masa mig ut för att köpa.
Så jag grät igen -för att ha svikit, av att inte orkat mer.
Hennes rygg var litet krokig, som om hon ej orkat räta upp sig.
Johnny hade inte förstått vad han menade men inte orkat fråga.
Mina Rosengårdspolare skulle knappt orkat lyssna om jag berättat.
Sofia har varit på sjukhuset, men har inte orkat göra hela under-.
Jag måste orka.
För att orka med.
Han måste orka det.
För jag måste orka.
Fatima måste orka:.
– Du måste orka.
Det skulle jag inte orka.
Att man skulle orka längst.
Du måste orka, tänker Malin.
Jag skulle aldrig orka annars.
Hon undrade om hon skulle orka.
De brukade inte orka så länge.
Han skulle inte orka göra nytta.
– Eller för att orka komma ihåg.
”Varför skulle jag inte orka?”.
Vi skulle aldrig orka springa in tiden.
För svag för att orka ropa på hjälp.
Han skulle knappast orka baxa en jukebox.
Bo kvar i stan? Hur skulle jag orka det?.
Men hon visste att hon inte skulle orka det.
Hjälp mig att orka gå till jobbet i morgon.
Han skulle inte orka mer, inte nu, inte här.
Jag måste tänka så för att orka gå vidare.
Cyril gav mig en möjlighet att orka leva igen.
Men det var inte tal om att orka till toaletten.
Han såg inte ut att orka med mycket mer än det.
bete och att på en och samma gång orka med all-.
Hur ska jag orka när poliserna lämnat mig ensam?.
Det kommer jag aldrig att orka, för att vara ärlig.
– Lisa, jag kommer inte orka må såhär länge till.
Han kommer att orka följa spåret med familjen Vigerö.
För att orka med.
Han måste orka det.
För jag måste orka.
Fatima måste orka:.
– Du måste orka.
Det skulle jag inte orka.
Att man skulle orka längst.
Du måste orka, tänker Malin.
Jag skulle aldrig orka annars.
Hon undrade om hon skulle orka.
De brukade inte orka så länge.
Han skulle inte orka göra nytta.
– Eller för att orka komma ihåg.
”Varför skulle jag inte orka?”.
Vi skulle aldrig orka springa in tiden.
För svag för att orka ropa på hjälp.
Han skulle knappast orka baxa en jukebox.
Bo kvar i stan? Hur skulle jag orka det?.
Men hon visste att hon inte skulle orka det.
Hjälp mig att orka gå till jobbet i morgon.
Han skulle inte orka mer, inte nu, inte här.
Jag måste tänka så för att orka gå vidare.
Cyril gav mig en möjlighet att orka leva igen.
Men det var inte tal om att orka till toaletten.
Han såg inte ut att orka med mycket mer än det.
bete och att på en och samma gång orka med all-.
Hur ska jag orka när poliserna lämnat mig ensam?.
Det kommer jag aldrig att orka, för att vara ärlig.
– Lisa, jag kommer inte orka må såhär länge till.
Han kommer att orka följa spåret med familjen Vigerö.
Att de orkade.
Orkade inte nu.
Han orkade inte.
Vi orkade inte.
Greven orkade inte.
Men han orkade inte.
Jag orkade bara inte.
Men dig orkade man med.
Han orkade inte längre.
Nu orkade han knappt gå.
Han orkade inte höra mer.
Jag orkade inte bry mig.
Hans hjärta orkade inte.
Jag orkade inte bråka jämt.
Han orkade inte mycket längre.
Men nu orkade jag inte med det.
Men jag orkade inte tala om det.
Men jag orkade inte ta tag i det.
Sune orkade inte käfta med honom.
Hon orkade inte protestera längre.
Varken My eller Johanna orkade svara.
Men hon orkade inte med mycket annat.
Han orkade inte tänka på Bernt Lund.
Hur orkade han berätta, tänkte Sophia.
Gamla orkade inte, de dog av utmattning.
Jag orkade inte tänka på vad som hänt.
Han orkade och gitte inte längre ge igen.
Men han orkade inte tänka på det just nu.
Pela sa att hon inte orkade bo hemma längre.
Till slut orkade familjen inte protestera mer.
Orkade inte nu.
Han orkade inte.
Vi orkade inte.
Greven orkade inte.
Men han orkade inte.
Jag orkade bara inte.
Men dig orkade man med.
Han orkade inte längre.
Nu orkade han knappt gå.
Han orkade inte höra mer.
Jag orkade inte bry mig.
Hans hjärta orkade inte.
Jag orkade inte bråka jämt.
Han orkade inte mycket längre.
Men nu orkade jag inte med det.
Men jag orkade inte tala om det.
Men jag orkade inte ta tag i det.
Sune orkade inte käfta med honom.
Hon orkade inte protestera längre.
Varken My eller Johanna orkade svara.
Men hon orkade inte med mycket annat.
Han orkade inte tänka på Bernt Lund.
Hur orkade han berätta, tänkte Sophia.
Gamla orkade inte, de dog av utmattning.
Jag orkade inte tänka på vad som hänt.
Han orkade och gitte inte längre ge igen.
Men han orkade inte tänka på det just nu.
Pela sa att hon inte orkade bo hemma längre.
Till slut orkade familjen inte protestera mer.
Som hon orkar.
Jag orkar inte.
Orkar inte tala.
Jag orkar inte!.
Jag orkar inte mer.
Att du bara orkar.
Solen orkar inte ner.
Jag orkar inget annat.
”Orkar du?” sa hon.
Martina, jag orkar inte.
– Jag orkar inte städa.
– Nänä, jag orkar inte.
Orkar du prata om det?.
Jag orkar inte, tänkte hon.
Jag… jag orkar inte mer.
Nej, nu orkar jag inte mer.
Vi kan ta det nu om du orkar.
Han orkar inte just nu, Paula.
»Sluta tjata, jag orkar inte mer.
– Ja visst, orkar fröken bara?.
Han orkar snart inte vänta längre.
Jag orkar inte prata om det där.
Jag orkar inte leva så här längre.
Man börjar hårt, sen orkar man inte.
”Hur orkar du, Macke?” frågar hon.
Att du orkar hålla på med det, Erik.
Hon orkar inte se den där ungen längre.
– Jag ger upp, Breen, jag orkar inte mer.
Då kände jag att det här orkar jag inte.
”Jag orkar inte med cirkusen hemma!”.
Jag orkar inte.
Orkar inte tala.
Jag orkar inte!.
Jag orkar inte mer.
Att du bara orkar.
Solen orkar inte ner.
Jag orkar inget annat.
”Orkar du?” sa hon.
Martina, jag orkar inte.
– Jag orkar inte städa.
– Nänä, jag orkar inte.
Orkar du prata om det?.
Jag orkar inte, tänkte hon.
Jag… jag orkar inte mer.
Nej, nu orkar jag inte mer.
Vi kan ta det nu om du orkar.
Han orkar inte just nu, Paula.
»Sluta tjata, jag orkar inte mer.
– Ja visst, orkar fröken bara?.
Han orkar snart inte vänta längre.
Jag orkar inte prata om det där.
Jag orkar inte leva så här längre.
Man börjar hårt, sen orkar man inte.
”Hur orkar du, Macke?” frågar hon.
Att du orkar hålla på med det, Erik.
Hon orkar inte se den där ungen längre.
– Jag ger upp, Breen, jag orkar inte mer.
Då kände jag att det här orkar jag inte.
”Jag orkar inte med cirkusen hemma!”.