Obetänksam i en mening
Hur hade hon kunnat vara så obetänksam?.
Obetänksam, det var sådan han var, Eddy Diehl.
Hon upplevde en – var den förhoppningsfull? – obetänksam? – förtjusning.
Den kan blossa ut i ett stickord, en obetänksam replik, en nedrighet i det lilla.
Obetänksam och inskränkt, oförmögen att klara av ett polisförhör utan att avslöja sig som krigsförbryterska.
Trots att den strategin kan verka obetänksam i mitt fall föredrar jag att lita på mitt intellekt snarare än på vapen.
En obetänksam liberalisering av kreditmarknaden 1985 hade lett till en våldsam inflation, och politikerna försökte kyla ned ekonomin genom att dra åt den ekonomiska svångremmen.
Det hände då och då under de nästan fyrtio år som de bodde i radhusområdet att en eller annan obetänksam nyinflyttad granne dristade sig till att fråga Sonja vad som egentligen var orsaken till den djupa fiendeskapen mellan Ove och Rune.
Obetänksam, det var sådan han var, Eddy Diehl.
Hon upplevde en – var den förhoppningsfull? – obetänksam? – förtjusning.
Den kan blossa ut i ett stickord, en obetänksam replik, en nedrighet i det lilla.
Obetänksam och inskränkt, oförmögen att klara av ett polisförhör utan att avslöja sig som krigsförbryterska.
Trots att den strategin kan verka obetänksam i mitt fall föredrar jag att lita på mitt intellekt snarare än på vapen.
En obetänksam liberalisering av kreditmarknaden 1985 hade lett till en våldsam inflation, och politikerna försökte kyla ned ekonomin genom att dra åt den ekonomiska svångremmen.
Det hände då och då under de nästan fyrtio år som de bodde i radhusområdet att en eller annan obetänksam nyinflyttad granne dristade sig till att fråga Sonja vad som egentligen var orsaken till den djupa fiendeskapen mellan Ove och Rune.
Var sak har sin tid och nu var tiden inne för obetänksamma handlingar.
Det kunde ha varit det ena eller det andra, eller både ock, med tanke på hans ombytliga, obetänksamma läggning.
Både Napoleon och Hitler hade lärt sig den läxan – om än för sent – genom djärva, och obetänksamma, invasioner av Ryssland.
För om det inte hade varit för hans svärsons obetänksamma beslut att återvända till CIA skulle den händelsen aldrig ha inträffat.
Men just Fritz Leutwiler hade flera gånger haft obetänksamma samtal med externa personer om sådant som var konfidentiellt, så hans signatur var extra önskvärd.
I dag tenderar tyska historiker att uppfatta hans fall som en följd av hans obetänksamma strävan efter en statsliknande oavhängighet och av hans underskattning av tysk-romerska riket juridiska överhöghet.
REFORMISTEN Gertrude Stein skriver i sin nya bok som jag just har läst: Det enda folk som var intresserat av logik var romarna, logik eftersom logiska folk aldrig är brutala, de är aldrig sentimentala, de är aldrig obetänksamma, de är aldrig förtroliga.
Vad var det som hade farit i honom sedan hon hade uttalat de där förhastade, obetänksamma orden? Vad var det som gjorde honom så rastlös? Hon kände honom ju: sedan hon hade sagt det där grubblade han inte på annat än att kunna visa henne att ”den där” inte var hans ”führer”.
Av alla mystiska inslag i Skeets uppförande var det ett som just nu intresserade Dusty mer än några andra: att pojken inte kunde minnas något som hade hänt från det att han hade hört namnet doktor Yen Lo, och flera minuter senare, när han hade åtlytt Dustys obetänksamma order att somna.
Det kunde ha varit det ena eller det andra, eller både ock, med tanke på hans ombytliga, obetänksamma läggning.
Både Napoleon och Hitler hade lärt sig den läxan – om än för sent – genom djärva, och obetänksamma, invasioner av Ryssland.
För om det inte hade varit för hans svärsons obetänksamma beslut att återvända till CIA skulle den händelsen aldrig ha inträffat.
Men just Fritz Leutwiler hade flera gånger haft obetänksamma samtal med externa personer om sådant som var konfidentiellt, så hans signatur var extra önskvärd.
I dag tenderar tyska historiker att uppfatta hans fall som en följd av hans obetänksamma strävan efter en statsliknande oavhängighet och av hans underskattning av tysk-romerska riket juridiska överhöghet.
REFORMISTEN Gertrude Stein skriver i sin nya bok som jag just har läst: Det enda folk som var intresserat av logik var romarna, logik eftersom logiska folk aldrig är brutala, de är aldrig sentimentala, de är aldrig obetänksamma, de är aldrig förtroliga.
Vad var det som hade farit i honom sedan hon hade uttalat de där förhastade, obetänksamma orden? Vad var det som gjorde honom så rastlös? Hon kände honom ju: sedan hon hade sagt det där grubblade han inte på annat än att kunna visa henne att ”den där” inte var hans ”führer”.
Av alla mystiska inslag i Skeets uppförande var det ett som just nu intresserade Dusty mer än några andra: att pojken inte kunde minnas något som hade hänt från det att han hade hört namnet doktor Yen Lo, och flera minuter senare, när han hade åtlytt Dustys obetänksamma order att somna.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Att lägga ansvaret på en ensam utredare framstår som obetänksamt.
Naturligtvis körde pappa mig hem en aning för sent, obetänksamt sent.
En sådan häst vore det synnerligen obetänksamt att utsätta sig för.
Han tog tag i änden närmast sig och började obetänksamt dra i plankan.
Tydligen hade Martie och Dusty obetänksamt bett den rödlätte att ta hand om Skeet.
Alexander Stirk uppträdde obetänksamt – mycket trotsigt – då han påstod detta.
Och jag för obetänksamt tummen emot pekfingret, som om jag kände på ett osynligt sidentyg.
Hon borde inte uppträda obetänksamt, hon fick inte ge ett intryck av att hon var partipolitisk.
Jag fick plötsligt lust att obetänksamt imitera Zoe Kruller där hon stod i sin vita uniform på Honeystones.
Men vi kan väl i alla fall försöka, bara försöka? Och jag ger dig vad du än vill, lovade jag obetänksamt.
Hon lade obetänksamt upp fötterna på soffbordet – precis som hon skulle ha gjort hemma – och tog omedelbart ned dem igen.
Det skulle sätta mer press på Barraud när andra lyssnade och det minskade risken för att livvakten skulle agera obetänksamt.
Visst var han mycket noga när det gällde pengar och kunde gå och förarga sig veckan lång över en obetänksamt utgiven slant.
Det är obetänksamt och det sker samtidigt som vi talar om tolerans och kämpar för att minska stigande islamofobi och främlingshat.
Jag lägger obetänksamt en hand över bröstet som för att skydda mitt hjärta, som på ett märkligt vis har tagit kommando över kvällen.
Detta hade de gång på gång obetänksamt både uttryckt och öppet visat, detta var en skandal för landet som man ville radera bort och tysta ner för all tid.
Charles-Ray kom en kvart efter utsatt tid, bara det en dålig början, och när någon lika vänligt som obetänksamt frågade hur i hela friden Bethany haft tid att baka alla de där tranbärsmuffinsen, snäste han något ohörbart till svar.
Och det påvliga sändebudet, kardinalen av Monreale, som låg febersjuk i Urbino, lämnade obetänksamt nog sin sjuksäng för att rida till Forlì för att gratulera sin släkting till dennes seger, men hann bara till Fossombrone, där han kollapsade och dog.
Alltsammans hade varit en slump som hade sitt upphov i att en före detta journalistkollega, numera informationsnisse på landstinget, velat imponera på sin nya flickvän och obetänksamt hyrt en Scampi för några dagars oplanerad men romantisk skärgårdssegling.
Om jag erkände för en väninna att jag saknade far, om jag berättade för henne var pappa numera bodde (han bodde i Buffalo) och vad han arbetade med (”Ungefär med detsamma som han arbetade med här” – fast det var inte riktigt sant), om jag sa att det faktum att han aldrig hade blivit arresterad, att Spartapolisen aldrig hade arresterat honom eftersom de inte hade haft någon anledning att arrestera honom, inga bevis, inga ”belägg”, att de aldrig hade haft någonting sådant och att ändå så många människor hade trott att han hade dödat Zoe Kruller, då skulle jag kunna lockas att mer och mer obetänksamt bikta mig inför min väninna, jag skulle kunna börja gråta, min väninna skulle kanske trösta mig och uppmuntra mig att säga ännu mer, och därför skulle jag säga mer, jag skulle berätta för henne hur ledsen mor var, hur ledsen min bror Ben var, hur arga vi var, hur orättvist och ojuste det var att det hade varit så mycket om Edward Diehl på teve och i tidningarna och att ingenting av det var sant och nu fanns det ingen möjlighet att sudda ut det, att ställa allt till rätta.
Naturligtvis körde pappa mig hem en aning för sent, obetänksamt sent.
En sådan häst vore det synnerligen obetänksamt att utsätta sig för.
Han tog tag i änden närmast sig och började obetänksamt dra i plankan.
Tydligen hade Martie och Dusty obetänksamt bett den rödlätte att ta hand om Skeet.
Alexander Stirk uppträdde obetänksamt – mycket trotsigt – då han påstod detta.
Och jag för obetänksamt tummen emot pekfingret, som om jag kände på ett osynligt sidentyg.
Hon borde inte uppträda obetänksamt, hon fick inte ge ett intryck av att hon var partipolitisk.
Jag fick plötsligt lust att obetänksamt imitera Zoe Kruller där hon stod i sin vita uniform på Honeystones.
Men vi kan väl i alla fall försöka, bara försöka? Och jag ger dig vad du än vill, lovade jag obetänksamt.
Hon lade obetänksamt upp fötterna på soffbordet – precis som hon skulle ha gjort hemma – och tog omedelbart ned dem igen.
Det skulle sätta mer press på Barraud när andra lyssnade och det minskade risken för att livvakten skulle agera obetänksamt.
Visst var han mycket noga när det gällde pengar och kunde gå och förarga sig veckan lång över en obetänksamt utgiven slant.
Det är obetänksamt och det sker samtidigt som vi talar om tolerans och kämpar för att minska stigande islamofobi och främlingshat.
Jag lägger obetänksamt en hand över bröstet som för att skydda mitt hjärta, som på ett märkligt vis har tagit kommando över kvällen.
Detta hade de gång på gång obetänksamt både uttryckt och öppet visat, detta var en skandal för landet som man ville radera bort och tysta ner för all tid.
Charles-Ray kom en kvart efter utsatt tid, bara det en dålig början, och när någon lika vänligt som obetänksamt frågade hur i hela friden Bethany haft tid att baka alla de där tranbärsmuffinsen, snäste han något ohörbart till svar.
Och det påvliga sändebudet, kardinalen av Monreale, som låg febersjuk i Urbino, lämnade obetänksamt nog sin sjuksäng för att rida till Forlì för att gratulera sin släkting till dennes seger, men hann bara till Fossombrone, där han kollapsade och dog.
Alltsammans hade varit en slump som hade sitt upphov i att en före detta journalistkollega, numera informationsnisse på landstinget, velat imponera på sin nya flickvän och obetänksamt hyrt en Scampi för några dagars oplanerad men romantisk skärgårdssegling.
Om jag erkände för en väninna att jag saknade far, om jag berättade för henne var pappa numera bodde (han bodde i Buffalo) och vad han arbetade med (”Ungefär med detsamma som han arbetade med här” – fast det var inte riktigt sant), om jag sa att det faktum att han aldrig hade blivit arresterad, att Spartapolisen aldrig hade arresterat honom eftersom de inte hade haft någon anledning att arrestera honom, inga bevis, inga ”belägg”, att de aldrig hade haft någonting sådant och att ändå så många människor hade trott att han hade dödat Zoe Kruller, då skulle jag kunna lockas att mer och mer obetänksamt bikta mig inför min väninna, jag skulle kunna börja gråta, min väninna skulle kanske trösta mig och uppmuntra mig att säga ännu mer, och därför skulle jag säga mer, jag skulle berätta för henne hur ledsen mor var, hur ledsen min bror Ben var, hur arga vi var, hur orättvist och ojuste det var att det hade varit så mycket om Edward Diehl på teve och i tidningarna och att ingenting av det var sant och nu fanns det ingen möjlighet att sudda ut det, att ställa allt till rätta.