Tanklöst i en mening
du dömer tanklöst efter paragrafen.
Allt var tomt, svalt, tanklöst skönt.
Det var tanklöst och fel att göra det.
De rör sig långsamt och tanklöst, som skalbaggar.
Naturligtvis var det tanklöst att komma till dig med sådant.
Så är han då äntligen fri, sade hon tanklöst för sig själv.
Labben formade sig tanklöst efter det runda fulla kvinnobröstet.
När Phillip triggas igång citerar han tanklöst, likt någon sorts savant.
Det finns inget tanklöst förräderi så som det finns till exempel tanklöst våld.
”Du med din olycksaliga förmåga att bära dig tanklöst åt! Nej, kortet stannar här!”.
Istället skakar vi tanklöst hand, som om vi tände en lampa, och återföreningen är fullbordad.
Bara ett litet tanklöst barn skulle kunna springa och ramla nerför en sådan sluttning utan att skada sig.
Det där med Martine hade varit ett tanklöst äventyr, inget allvarligt, och det skulle ändå inte upprepas.
Han kunde inte fatta varför han gjort något så tanklöst som att dricka whiskey klockan sju en måndagsmorgon.
Hon var inte pryd, men hon var heller inte slösaktig, och oskulden var en skatt som inte skulle förslösas tanklöst.
Jag stannar tills vidare för liknelsen med den ivrigt och tanklöst jagande spindeln, ett återfall i mitt dystra perspektiv.
Vid sådana tillfällen var det något tanklöst och obekymrat över Delray, som om han var en man på väg till sin egen avrättning.
Nej, Skeet måste ut från New Life, av egen fri vilja, tanklöst, mot läkarens råd – och sedan göra slut på sig någon annanstans.
När man på förhand vet att det här är galet, det här är riskabelt, det här är tanklöst, de där flickorna är inte dina vänner.
Jewell var mycket generad när hon kom till dörren, för flickorna talade så tanklöst att mannen där ute på uppfarten måste ha hört dem.
Med tanke på att hennes mor hette Anne, ett sådant enkelt namn, verkade valet av Chyna inte bara futtigt utan tanklöst och till och med elakt.
Jag störtar tanklöst mot staketet, övertygad om att jag kommer att kunna flyga över precis som mina flyktkamrater, som alla redan har slunkit över i ett pärlband.
Min tanklöst framsträckta högerfot hade således helt oförmodat blivit den gnista som behövts för att tutta på den ökentorra och sedan länge igenkorkade kruttunnan.
Jag följde henne lika tanklöst som en liten pojke travar efter sin far eller mor, någon till vilken man instinktivt sätter sin fulla tillit, eftersom man inte har något annat val.
Hon tänkte inte berätta för någon vid universitetet om hur tanklöst hon hade agerat före gryningen – inte tala om det för personalen och inte för någon vän eller förtrogen.
Han visste inte var hon kunde tänkas befinna sig men uttryckte åsikten att hon förmodligen bara tanklöst hade åkt till någon kamrat utan att meddela detta och säkerligen snart skulle dyka upp igen.
Ibland kan det räcka med ett tanklöst ord, att någon tar för givet att han kan ställa upp, för att han ska hamna i en spiral av tvivel på sig själv och inte klara av att söka jobb på flera dagar.
Det skulle vara så enkelt att släppa taget, att känna hur de spända händerna öppnades och släppte den börda han så tanklöst hade tagit på sig, den börda han hade burit på under så lång tid utan att ens ha ett ordentligt grepp om den.
Jag log så där fånigt som jag ofta gjorde då jag förvirrad blivit stående på basketplanen precis innan det började droppa blod från näsan eftersom en boll tanklöst eller grymt hade kastats rakt på mitt provocerande, vita småflicksansikte.
När jag ser brunnsgästerna flockas omkring doktorn och tala i munnen på varandra, kommer jag att tänka på små barn som kivas om mors eller fars uppmärksamhet, och som lika tanklöst och självklart förväntar sig ett svar på alla sina frågor, höga som låga.
Likaså kan varje liten elakhet, varje tanklöst uttryck för hat, varenda avundsjuk och bitter handling, hur liten den än är, inspirera andra människor och är därför det frö som till sist bär frukt av ondska som förgiftar människor som man aldrig har träffat och aldrig kommer att träffa.
Allt var tomt, svalt, tanklöst skönt.
Det var tanklöst och fel att göra det.
De rör sig långsamt och tanklöst, som skalbaggar.
Naturligtvis var det tanklöst att komma till dig med sådant.
Så är han då äntligen fri, sade hon tanklöst för sig själv.
Labben formade sig tanklöst efter det runda fulla kvinnobröstet.
När Phillip triggas igång citerar han tanklöst, likt någon sorts savant.
Det finns inget tanklöst förräderi så som det finns till exempel tanklöst våld.
”Du med din olycksaliga förmåga att bära dig tanklöst åt! Nej, kortet stannar här!”.
Istället skakar vi tanklöst hand, som om vi tände en lampa, och återföreningen är fullbordad.
Bara ett litet tanklöst barn skulle kunna springa och ramla nerför en sådan sluttning utan att skada sig.
Det där med Martine hade varit ett tanklöst äventyr, inget allvarligt, och det skulle ändå inte upprepas.
Han kunde inte fatta varför han gjort något så tanklöst som att dricka whiskey klockan sju en måndagsmorgon.
Hon var inte pryd, men hon var heller inte slösaktig, och oskulden var en skatt som inte skulle förslösas tanklöst.
Jag stannar tills vidare för liknelsen med den ivrigt och tanklöst jagande spindeln, ett återfall i mitt dystra perspektiv.
Vid sådana tillfällen var det något tanklöst och obekymrat över Delray, som om han var en man på väg till sin egen avrättning.
Nej, Skeet måste ut från New Life, av egen fri vilja, tanklöst, mot läkarens råd – och sedan göra slut på sig någon annanstans.
När man på förhand vet att det här är galet, det här är riskabelt, det här är tanklöst, de där flickorna är inte dina vänner.
Jewell var mycket generad när hon kom till dörren, för flickorna talade så tanklöst att mannen där ute på uppfarten måste ha hört dem.
Med tanke på att hennes mor hette Anne, ett sådant enkelt namn, verkade valet av Chyna inte bara futtigt utan tanklöst och till och med elakt.
Jag störtar tanklöst mot staketet, övertygad om att jag kommer att kunna flyga över precis som mina flyktkamrater, som alla redan har slunkit över i ett pärlband.
Min tanklöst framsträckta högerfot hade således helt oförmodat blivit den gnista som behövts för att tutta på den ökentorra och sedan länge igenkorkade kruttunnan.
Jag följde henne lika tanklöst som en liten pojke travar efter sin far eller mor, någon till vilken man instinktivt sätter sin fulla tillit, eftersom man inte har något annat val.
Hon tänkte inte berätta för någon vid universitetet om hur tanklöst hon hade agerat före gryningen – inte tala om det för personalen och inte för någon vän eller förtrogen.
Han visste inte var hon kunde tänkas befinna sig men uttryckte åsikten att hon förmodligen bara tanklöst hade åkt till någon kamrat utan att meddela detta och säkerligen snart skulle dyka upp igen.
Ibland kan det räcka med ett tanklöst ord, att någon tar för givet att han kan ställa upp, för att han ska hamna i en spiral av tvivel på sig själv och inte klara av att söka jobb på flera dagar.
Det skulle vara så enkelt att släppa taget, att känna hur de spända händerna öppnades och släppte den börda han så tanklöst hade tagit på sig, den börda han hade burit på under så lång tid utan att ens ha ett ordentligt grepp om den.
Jag log så där fånigt som jag ofta gjorde då jag förvirrad blivit stående på basketplanen precis innan det började droppa blod från näsan eftersom en boll tanklöst eller grymt hade kastats rakt på mitt provocerande, vita småflicksansikte.
När jag ser brunnsgästerna flockas omkring doktorn och tala i munnen på varandra, kommer jag att tänka på små barn som kivas om mors eller fars uppmärksamhet, och som lika tanklöst och självklart förväntar sig ett svar på alla sina frågor, höga som låga.
Likaså kan varje liten elakhet, varje tanklöst uttryck för hat, varenda avundsjuk och bitter handling, hur liten den än är, inspirera andra människor och är därför det frö som till sist bär frukt av ondska som förgiftar människor som man aldrig har träffat och aldrig kommer att träffa.
Det mest tanklösa fingret.
Människor äro inte bara tanklösa.
Kanske hade hon fått lite vett inbankat i sitt tanklösa lilla huvud.
Nu ångrade hon sig plötsligt, men hon kunde ju inte ta tillbaka sina tanklösa ord.
Jag skjuter båda två men eftersom de är dumma, tanklösa barn, skjuter jag dem i benen.
Lekfull, på det där burdust, tanklösa sättet som männen från den här trakten ofta var.
Dessutom är jag emot tanklösa lyxklappar som snarare avslöjar givarens skrytsamhet än någon omtanke om mottagaren.
Jag började med att agitera i bekantskapskretsen och fick gensvar bland andra ivriga, yrvakna och tanklösa entusiaster.
I det ögonblicket kändes det som om jag fick se hennes hjärta på glänt, det tanklösa hjärtat från hennes ungdomsår.
Det enda försonande som kunde sägas om dem var att de antagligen var för korkade och inskränkta, alltför tanklösa i sin självsvåldighet för att förstå vad de ställde till med.
(Innan vi lämnar ämnet »kommentarer«: I Marilyn Wanns bok Fat! So? finns en samling effektiva svar för de tjockisar som vill ha något att kasta i ansiktet på otrevliga eller tanklösa människor som anmärker på deras vikt.
De tanklösa cheferna marscherade nu över stupet och sjöng en variant av »Hej hå« från Snövit och de sju dvärgarna i begravningstempo, och den dystra regin gjorde reklamen om möjligt ännu mer deprimerande än vad som framgått av konceptet.
Medan jag bar med mig läderväskan från bryggan muttrade jag något nedsättande om bombtillverkarnas tendens att göra sina produkter större och tyngre än vad de förmodligen behövde vara, och deras tanklösa hänsynslöshet gentemot behovet att bevara vår natur.
Medan Carly och jag går uppför Saint Michael-kyrkans stentrappa tar jag ett ögonblick till att andas in den känslan och sedan andas ut den genom porerna, fullt medveten om att den här sortens medvetenhet är flyktig och till slut kommer att genomgå samma tanklösa process som syret i luften.
Människor äro inte bara tanklösa.
Kanske hade hon fått lite vett inbankat i sitt tanklösa lilla huvud.
Nu ångrade hon sig plötsligt, men hon kunde ju inte ta tillbaka sina tanklösa ord.
Jag skjuter båda två men eftersom de är dumma, tanklösa barn, skjuter jag dem i benen.
Lekfull, på det där burdust, tanklösa sättet som männen från den här trakten ofta var.
Dessutom är jag emot tanklösa lyxklappar som snarare avslöjar givarens skrytsamhet än någon omtanke om mottagaren.
Jag började med att agitera i bekantskapskretsen och fick gensvar bland andra ivriga, yrvakna och tanklösa entusiaster.
I det ögonblicket kändes det som om jag fick se hennes hjärta på glänt, det tanklösa hjärtat från hennes ungdomsår.
Det enda försonande som kunde sägas om dem var att de antagligen var för korkade och inskränkta, alltför tanklösa i sin självsvåldighet för att förstå vad de ställde till med.
(Innan vi lämnar ämnet »kommentarer«: I Marilyn Wanns bok Fat! So? finns en samling effektiva svar för de tjockisar som vill ha något att kasta i ansiktet på otrevliga eller tanklösa människor som anmärker på deras vikt.
De tanklösa cheferna marscherade nu över stupet och sjöng en variant av »Hej hå« från Snövit och de sju dvärgarna i begravningstempo, och den dystra regin gjorde reklamen om möjligt ännu mer deprimerande än vad som framgått av konceptet.
Medan jag bar med mig läderväskan från bryggan muttrade jag något nedsättande om bombtillverkarnas tendens att göra sina produkter större och tyngre än vad de förmodligen behövde vara, och deras tanklösa hänsynslöshet gentemot behovet att bevara vår natur.
Medan Carly och jag går uppför Saint Michael-kyrkans stentrappa tar jag ett ögonblick till att andas in den känslan och sedan andas ut den genom porerna, fullt medveten om att den här sortens medvetenhet är flyktig och till slut kommer att genomgå samma tanklösa process som syret i luften.
Hon hade på tungan att tala om för honom att hon ansåg den där Barkhausen med sin vaksamma slughet vara avsevärt klokare än den lille fege, tanklöse mannen bredvid henne.
Min första reaktion var en tanklös glädje.
Lika tanklös och styrd av sina drifter som de.
– Han var bufflig, tanklös och dum, helt enkelt.
Jag var alltför ung och tanklös för att kunna förstå.
På en sådan tanklös och lycklig människa lurar alltid någon fara.
Tanklös – glömde bort att ringa flyttfirman och ändra datumet för flytten.
”Hur kunde du vara så tanklös?” Hans far lät chockad och skamsen på rösten.
Att avbryta den för att följa upp ytterligare en tanklös idé kunde vara farligt ansvarslöst.
Hon visste att jag aldrig skulle bli lika tanklös, knasig och småstadsaktig som hon hade varit ….
Det gör man utomhus, Roy! Inte hemma hos nån! Alltså jag fattar inte, du kan vara så tanklös ibland.
Han hade alltid trott att en sann blodsed gjorde någonting med ens sinne, förvred det tills allt som återstod var en tanklös dödsmaskin.
Sedan skulle jag, lika tanklös som vanligt, springa honom till mötes den sista biten och omfamnas av hans marmorarmar, äntligen i trygghet.
Inte så mycket för att bryta isen som för att hon var av naturen tanklös lånade hon radergummin och pennspetsar och geometrimallar av honom.
Har jag varit tanklös idag? (Har jag gjort någonting utan att tänka efter först vilket kanske till och med fått konsekvenser för någon annan?).
Där framställs nazisten Adolf Eichmann som en tanklös byråkrat, en man som bara gjorde som han blev tillsagd och uppträdde i grupp som alla andra.
Han var så tanklös, inte så mycket av brist på förtänksamhet utan på grund av fullständig likgiltighet för hur det gick för hans medmänniskor.
»Vilken tanklös jävel som lät sig gripas efter din pressläggning! Han kunde väl för fan ha väntat tills i dag så att det inte blev så uppenbart.
(Far hade med en överdådig och tanklös gest helt enkelt låtit mor få överta fastigheten – ”Det var det minsta han kunde göra”, sa mor bittert.
En av sjukvårdarna lade sig på knä vid kroppen och tog pulsen på Naomi, men under de här omständigheterna var åtgärden så rent formell att den nästan var tanklös.
Visst kan hon vara både tanklös och naiv ibland, men hon har alltid varit omtänksam och generös och jag har låtit min sorg och besvikelse gå ut över henne på sista tiden.
Men bara några sekunder senare ångrade jag mig, och tänkte att Agnes nu har fått det bekräftat att jag är en tanklös drummel som inte har något som helst intresse av att vara på tu man hand med min hustru.
Celestina kretsade runt honom, bar och släpade stolen, antingen för att hennes nerver fortfarande var i uppror och hennes armar svaga – eller för att hon låtsades vara svag för att locka honom till en tanklös motåtgärd.
Han kunde slå vad om att det var Debbie som satt dit klistermärket, hon var både tanklös och vindögd: Titta vad gulligt! Ben hade nästan lyckats slita bort det när han kom fram till en lerig vägsträcka och framhjulet sladdade åt vänster och bakhjulet gled undan åt andra hållet.
Den bandagerade mannen rusade upp från förödelsen i vardagsrummet med gasbinda fladdrande runt läpparna medan hans ansträngda andning tycktes bevisa att han inte var någon sedan länge död farao som återuppväckts för att straffa en tanklös arkeolog som struntat i alla varningar och kränkt hans grav.
Varför förstöra den? Varför riskera något så sällsynt som ett lyckligt äktenskap – extra sällsynt då det var ett hållfast kärleksäktenskap – för något så vanligt och destruktivt som fullständig, tanklös, oförbehållsam ärlighet? Vem skulle ha glädje av att jag berättade? Jag själv? Inte alls.
Lika tanklös och styrd av sina drifter som de.
– Han var bufflig, tanklös och dum, helt enkelt.
Jag var alltför ung och tanklös för att kunna förstå.
På en sådan tanklös och lycklig människa lurar alltid någon fara.
Tanklös – glömde bort att ringa flyttfirman och ändra datumet för flytten.
”Hur kunde du vara så tanklös?” Hans far lät chockad och skamsen på rösten.
Att avbryta den för att följa upp ytterligare en tanklös idé kunde vara farligt ansvarslöst.
Hon visste att jag aldrig skulle bli lika tanklös, knasig och småstadsaktig som hon hade varit ….
Det gör man utomhus, Roy! Inte hemma hos nån! Alltså jag fattar inte, du kan vara så tanklös ibland.
Han hade alltid trott att en sann blodsed gjorde någonting med ens sinne, förvred det tills allt som återstod var en tanklös dödsmaskin.
Sedan skulle jag, lika tanklös som vanligt, springa honom till mötes den sista biten och omfamnas av hans marmorarmar, äntligen i trygghet.
Inte så mycket för att bryta isen som för att hon var av naturen tanklös lånade hon radergummin och pennspetsar och geometrimallar av honom.
Har jag varit tanklös idag? (Har jag gjort någonting utan att tänka efter först vilket kanske till och med fått konsekvenser för någon annan?).
Där framställs nazisten Adolf Eichmann som en tanklös byråkrat, en man som bara gjorde som han blev tillsagd och uppträdde i grupp som alla andra.
Han var så tanklös, inte så mycket av brist på förtänksamhet utan på grund av fullständig likgiltighet för hur det gick för hans medmänniskor.
»Vilken tanklös jävel som lät sig gripas efter din pressläggning! Han kunde väl för fan ha väntat tills i dag så att det inte blev så uppenbart.
(Far hade med en överdådig och tanklös gest helt enkelt låtit mor få överta fastigheten – ”Det var det minsta han kunde göra”, sa mor bittert.
En av sjukvårdarna lade sig på knä vid kroppen och tog pulsen på Naomi, men under de här omständigheterna var åtgärden så rent formell att den nästan var tanklös.
Visst kan hon vara både tanklös och naiv ibland, men hon har alltid varit omtänksam och generös och jag har låtit min sorg och besvikelse gå ut över henne på sista tiden.
Men bara några sekunder senare ångrade jag mig, och tänkte att Agnes nu har fått det bekräftat att jag är en tanklös drummel som inte har något som helst intresse av att vara på tu man hand med min hustru.
Celestina kretsade runt honom, bar och släpade stolen, antingen för att hennes nerver fortfarande var i uppror och hennes armar svaga – eller för att hon låtsades vara svag för att locka honom till en tanklös motåtgärd.
Han kunde slå vad om att det var Debbie som satt dit klistermärket, hon var både tanklös och vindögd: Titta vad gulligt! Ben hade nästan lyckats slita bort det när han kom fram till en lerig vägsträcka och framhjulet sladdade åt vänster och bakhjulet gled undan åt andra hållet.
Den bandagerade mannen rusade upp från förödelsen i vardagsrummet med gasbinda fladdrande runt läpparna medan hans ansträngda andning tycktes bevisa att han inte var någon sedan länge död farao som återuppväckts för att straffa en tanklös arkeolog som struntat i alla varningar och kränkt hans grav.
Varför förstöra den? Varför riskera något så sällsynt som ett lyckligt äktenskap – extra sällsynt då det var ett hållfast kärleksäktenskap – för något så vanligt och destruktivt som fullständig, tanklös, oförbehållsam ärlighet? Vem skulle ha glädje av att jag berättade? Jag själv? Inte alls.