Vittra i en mening
Eller för skogsfru eller vittra.
Men makten tycktes ändå vittra bort.
Hans kropp höll på att vittra sönder.
Han har magrat och tänderna har börjat vittra sönder.
Att tvingas se även den vittra bort hade varit alltför svårt.
Någon ytterligare ansträngning, om så bara ett häftigt andetag, skulle få henne att vittra sönder som ett uråldrigt fossil.
Han såg all högre bildning i gammaldags mening vittra ned, medan nya chronschoughar av det slag som satt på arbetarpressens redaktionsstolar erövrade fältet.
Dessa nöjen fick dock konkurrens av dryckeslag med Lunds vittra herrar, av möten med bildade humanister som Ivar Harrie, Gunnar Aspelin, Karl Ragnar Gierow, Tristan Lindström, Olle Holmberg och Hjalmar Gullberg.
Det hade mattbrun fasad som sakta höll på att vittra sönder och den trista gropiga gårdsplanen framför huset var inte mycket större än ett spelbord och den var nertrampad av en myriad av fötter och nerkissad av alla kvarterets hundar.
De pratar inte med varandra under flygningen, inte heller under taxifärden in till Vesterbro, förbi de intetsägande nya hotellbyggnaderna med svarta glasfasader och de vitteglade industribyggnaderna som sakta verkar vittra sönder i den fuktiga Öresundsvinden.
Den Organisation däremot, som de allt mer kunde vittra konturerna av i det kusliga huset mitt i stan, där Sally-kvinnan hade sin firma, och där den vackra kvinnan höll till med sin unge älskare i den stora patriciervåningen, kunde mycket väl syssla med något sådant.
Om man tänker noga på varför två någorlunda intelligenta människor bestämmer sig för att råna en bank, och på varför de fortsatte att vara tillsammans när kärleken hade börjat vittra och blåsa bort, så finns det alltid skäl som dessa, skäl som längre fram, i ett annat ljus, framstår som så befängda att de måste hittas på.
Men makten tycktes ändå vittra bort.
Hans kropp höll på att vittra sönder.
Han har magrat och tänderna har börjat vittra sönder.
Att tvingas se även den vittra bort hade varit alltför svårt.
Någon ytterligare ansträngning, om så bara ett häftigt andetag, skulle få henne att vittra sönder som ett uråldrigt fossil.
Han såg all högre bildning i gammaldags mening vittra ned, medan nya chronschoughar av det slag som satt på arbetarpressens redaktionsstolar erövrade fältet.
Dessa nöjen fick dock konkurrens av dryckeslag med Lunds vittra herrar, av möten med bildade humanister som Ivar Harrie, Gunnar Aspelin, Karl Ragnar Gierow, Tristan Lindström, Olle Holmberg och Hjalmar Gullberg.
Det hade mattbrun fasad som sakta höll på att vittra sönder och den trista gropiga gårdsplanen framför huset var inte mycket större än ett spelbord och den var nertrampad av en myriad av fötter och nerkissad av alla kvarterets hundar.
De pratar inte med varandra under flygningen, inte heller under taxifärden in till Vesterbro, förbi de intetsägande nya hotellbyggnaderna med svarta glasfasader och de vitteglade industribyggnaderna som sakta verkar vittra sönder i den fuktiga Öresundsvinden.
Den Organisation däremot, som de allt mer kunde vittra konturerna av i det kusliga huset mitt i stan, där Sally-kvinnan hade sin firma, och där den vackra kvinnan höll till med sin unge älskare i den stora patriciervåningen, kunde mycket väl syssla med något sådant.
Om man tänker noga på varför två någorlunda intelligenta människor bestämmer sig för att råna en bank, och på varför de fortsatte att vara tillsammans när kärleken hade börjat vittra och blåsa bort, så finns det alltid skäl som dessa, skäl som längre fram, i ett annat ljus, framstår som så befängda att de måste hittas på.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Som den vittre ambassadören Lars Bergquist närmare har utrett, är det i den katolska tankevärlden inte ovanligt att moraliska krav uppställs som absoluta och eviga.
Här fick utslitna skribenter möjlighet att vila upp sig, dricka ouzo och ha trevligt i största allmänhet, eller kanske komma på någon ny bestickande vitter idé till ett nytt verk.