Vist i en mening
Krigarhjärta talar vist.
Den svarte mannen talar vist.
Jag tror att det var mycket vist.
det skedde att greven med vist beråd.
”Du talar vist, ungsven”, sade Ynge.
Ett vist beslut tar hänsyn till helheten.
– Man skall strö salt på, sade han vist.
– Det är något i luften, sade han vist och blev tyst.
Det är ett gammalt vist talesätt från där jag kommer ifrån.
Ansiktet var skrynkligt, men munnen log ett vist och vänligt leende.
Det var inte vist att hålla en tvekampstävling utan en helerska i närheten.
O, Herre Gud! Du som för syndens skull låter människor dö och varda jord igen, lär oss alla rätt betänka, huru få våra dagar äro, på det att vi må undfå ett vist hjärta.
Detta var ytterligare ett vist drag av hans vän, att bosätta sig nära en stor amerikansk militär installation – ytligt betraktat framstod ett sådant beslut som ren idioti, men just därför var det lysande.
Det handlar ju så ofta om att tillämpa snäva regler och uråldriga procedurer på en verklighet som inte riktigt vill samarbeta; ett slags glorifierad revisorsverksamhet vars syfte är att reglera de mäktigas förehavanden – och som alltför ofta söker visa de maktlösa att deras belägenhet är såväl vist som rättvist motiverad.
»Valet är uppgjort«, varnade Piccolomini den tjugosjuårige Rodrigo: »Du är bara en ung dumbom, varför litar du på en svekfull man? Du kanske har fått ett löfte men befattningen kommer att gå till kardinalen av Avignon, för det som du har blivit lovad har också han blivit lovad«, sade han och tillfogade vist: »Kommer en fransman att visa större vänlighet mot en fransman än mot en katalan?«.
Han berättade för folket att han förväntade sig att påvens armé skulle dyka upp snart och bad folket att förbli så lojalt mot honom som man alltid hade varit mot huset Este, och han lovade folket att han inte skulle överge det, såsom han hade övergivits av alla förutom av fransmännen, och om folket förblev lojalt mot honom var han säker på seger eftersom staden var stark och man skulle förstärka den och dessutom hade vi gott om kanoner och mat och en stor befolkning, sedan upprepade han att om folket blott visade honom förtröstan, då hyste han inga som helst tvivel … Messer Antonio Costabili svarade vist att hans folk alltid hade varit helt lojalt mot huset Este och också så skulle förbli i framtiden och i nuet, och att han inte var orolig över detta eftersom folket var redo att slåss mot hans fiender och alla började skrika: Hertig Alfonso! Hertig Alfonso! Och därmed lämnade Hans nåd och de franska kaptenerna rummet, nöjda med folket som nu var redo för den fientliga arméns ankomst till Ferrara.
Den svarte mannen talar vist.
Jag tror att det var mycket vist.
det skedde att greven med vist beråd.
”Du talar vist, ungsven”, sade Ynge.
Ett vist beslut tar hänsyn till helheten.
– Man skall strö salt på, sade han vist.
– Det är något i luften, sade han vist och blev tyst.
Det är ett gammalt vist talesätt från där jag kommer ifrån.
Ansiktet var skrynkligt, men munnen log ett vist och vänligt leende.
Det var inte vist att hålla en tvekampstävling utan en helerska i närheten.
O, Herre Gud! Du som för syndens skull låter människor dö och varda jord igen, lär oss alla rätt betänka, huru få våra dagar äro, på det att vi må undfå ett vist hjärta.
Detta var ytterligare ett vist drag av hans vän, att bosätta sig nära en stor amerikansk militär installation – ytligt betraktat framstod ett sådant beslut som ren idioti, men just därför var det lysande.
Det handlar ju så ofta om att tillämpa snäva regler och uråldriga procedurer på en verklighet som inte riktigt vill samarbeta; ett slags glorifierad revisorsverksamhet vars syfte är att reglera de mäktigas förehavanden – och som alltför ofta söker visa de maktlösa att deras belägenhet är såväl vist som rättvist motiverad.
»Valet är uppgjort«, varnade Piccolomini den tjugosjuårige Rodrigo: »Du är bara en ung dumbom, varför litar du på en svekfull man? Du kanske har fått ett löfte men befattningen kommer att gå till kardinalen av Avignon, för det som du har blivit lovad har också han blivit lovad«, sade han och tillfogade vist: »Kommer en fransman att visa större vänlighet mot en fransman än mot en katalan?«.
Han berättade för folket att han förväntade sig att påvens armé skulle dyka upp snart och bad folket att förbli så lojalt mot honom som man alltid hade varit mot huset Este, och han lovade folket att han inte skulle överge det, såsom han hade övergivits av alla förutom av fransmännen, och om folket förblev lojalt mot honom var han säker på seger eftersom staden var stark och man skulle förstärka den och dessutom hade vi gott om kanoner och mat och en stor befolkning, sedan upprepade han att om folket blott visade honom förtröstan, då hyste han inga som helst tvivel … Messer Antonio Costabili svarade vist att hans folk alltid hade varit helt lojalt mot huset Este och också så skulle förbli i framtiden och i nuet, och att han inte var orolig över detta eftersom folket var redo att slåss mot hans fiender och alla började skrika: Hertig Alfonso! Hertig Alfonso! Och därmed lämnade Hans nåd och de franska kaptenerna rummet, nöjda med folket som nu var redo för den fientliga arméns ankomst till Ferrara.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.