Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Visa i en mening

Visa in dem.
Att visa sig.
Visa och säga.
Jag kan visa er.
Jag ska visa dem.
Kom, jag kan visa.
Jag ska visa er.
Jag skulle visa dem.
Visa lite spänst nu.
De kunde visa kärlek.
Jag kan visa Cecil dem.
”Visa lite stake!”.
Jag skulle visa dem alla.
Får vi visa dig det?.
Då ska vi visa dej runt.
Man fick inte visa sig svag.
»Kan du visa dina papper?«.
Visa dig och skräm iväg mig.
Man måste visa sin tacksamhet.
”Kom med ska jag visa er!”.
Hon kunde väl visa lite sympati.
Breen, du måste visa mer respekt.
Jag ville visa honom vad jag kunde.
Jag ska visa dig när vi kommer dit.
Rätt långt, skulle det visa sig.
Visa inte att du är en Romasupporter.
Han vill visa oss att han lever i allt.
Jag behövde inte ens be honom visa det.
Hon vill att du ska visa henne spöken.
Han vill visa att han inte är en nolla.
”Jag vill visa dig en sak”, säger hon.
Tre ord hade visan.
Som det står i visan.
Den gamla vanliga visan.
Det är den vanliga visan.
Det var den gamla vanliga visan.
Också det var den gamla vanliga visan.
Visan den handlar om okända djur, många är.
Att vara sjuk av kärlek, som det står i Höga visan.
Jag hade alltid undrat var han hade lärt sig den visan.
Visan fick namnet ”Lilla Lena” och börjar så här:.
Samtidigt började visan ”Eriksson måste bort” spelas igen.
›Mot mal och mott, mot brand och brott‹, som det heter i visan.
Bänken i bersån som besjungs i visan finns kvar på Håtö Svansar.
Det hade varit den ständiga visan under hans uppväxt: inte nu, Jack, jag är upptagen.
Den vanliga visan: hopplösa föräldrar, pappa försvunnen, tredje generationen bidragstagare.
Hon sjöng den sorgliga gamla svenska visan ”I en sal på lasarettet” innan hon sade godnatt.
Här dansar herr Gurka, både vals och mazurka … Mamman sjöng visan och höll takten med handen.
När han tänkte tillbaka på det var det kanske, till viss del i alla fall, den gamla vanliga visan.
Pia svarade med att sjunga den lilla visan på franska, melodin var den samma men i hennes version gick den i marschtakt.
Det var den gamla vanliga visan, berättelsen om uppgång, storhet och fall, en sedan urminnes tider igenkännbar berättelse.
Det gick heller aldrig en kväll utan att Pappa fick ta fram gitarren och på begäran, sjunga den underbara visan om ”Åsnan Umbriago”.
Det var den gamla vanliga visan, men Bosse var extra noga med att inpränta att de måste ligga på högt upp och störa mellbystadsspelarna.
När revykungen vägrade förbjöd polisen framförande av visan med hänvisning till den lokala ordningsstadgans paragraf om förargelseväckande beteende.
Bengt trodde att Vilgot Sjöman snart skulle börja skratta och säga att han skämtade, men istället satte han en deadline för visan, till torsdagsförmiddagen.
Visan fanns också utan tvivel i tankarna hos många av oss, hur mycket vi än koncentrerade oss på vår uppgift att där ute på egen hand agera i ryggen på fienden.
Jag har aldrig kört den svenska visan om att jag önskade att jag hade mer tid för barnen … jobbet ser inte ut så … att sitta hemma och gulla har jag förbanne mig inte tänkt mig ….
I varje fall var de mycket fascinerade och manade ivrigt på henne: ”Och sen då? Vad gjorde boven sen då?” Hon kunde också alla verserna på visan ”I en sal på lasarettet, där de vita sängar stå, låg en liten dödssjuk flicka…”, vars utomordentligt sorgliga slut de slickade i sig som grädden på tårtan.
Ord och inga visor.
Det var ord och inga visor.
Ja, det var ord och inga visor.
Schmidtchen älskade den sortens visor.
Cecilia Bruce tar fram lutan och sjunger två visor.
Sjöberg, Birger, Fridas visor och andra dikter, [Ny utg.
Jag älskar hans visor, Taubes gamla sjömansballader också.
”Det var ord och inga visor”, säger Sara och kysser honom.
Wolf Biermann var bekant i Sverige genom sina visor och ballader.
Bara påståenden, antydningar, illojala marinofficerares halvkvädna visor.
På kvällarna spelade de Bertold Brechts visor och läste högt ur Nalle Puh.
Istället skildes man åt med vemod och lät sorgen bli melodi i visor och psalmer.
Han spelade gitarr och sjöng humoristiska visor för barnen och tillsammans med dem.
Det skulle liksom vara lite fint, visor, inte schlager, absolut inte »Tunna skivor«.
Kanske bidrog det också att några av Blå tågets visor var tämligen sarkastiska mot Palme.
De såg det som fritt fram att dansa i rampljuset och sjunga sina halvkvädna visor för öppen ridå.
Om jag hade haft en god fe skulle hon ha liknat Angela Lansbury, skådespelerskan i Mord och inga visor.
Framför ena fönstret stod ett välanvänt skrivbord med initialer och halvkvädna visor inskurna i träet.
Hon har blivit så fjär på sistone, och kommer liksom med halvkvädna visor, om du förstår vad jag menar.
De går inte omkring med förvirrade ögon och sjunger underliga visor, medan de dansar med näckrosor i det utslagna håret.
Det var den perioden när Lars älskade sorgliga visor, och jag sjöng alltid ett par varje kväll, när jag satt på hans säng.
När han äntligen var klar tog hans chef honom åt sidan och markerade att det inte var okej med den sortens visor i det här sammanhanget.
Han studerade vid Humboldtuniversitetet i Östberlin, skrev visor och arbetade med teater, bland annat på Brechtscenen ”Berliner Ensemble”.
Bode fick sedan en egen framgång med skivan Bordellmammas visor, såld i 100 000 exemplar, men han dog likafullt i armod några månader efter Meurling.
»Detta«, skrev Affärsvärlden, »är ord och inga visor! Har någonsin ett svenskt börsbolag gått så hårt fram i en maktaffär som Cementgjuteriet?«.
Jag växte upp med en farmor som uttryckte sin kärlek på turkiska och sjöng turkiska visor för den turkisktalande personalen på ålderdomshemmet i Rinkeby.
Stå där och titta på gravstenen och komma ihåg att ibland var hon ändå glad och gjorde sockerkaka med mandel på och sjöng små visor till den gamla taffeln.
Hon hade medvetet sagt rakt ut till människan, att undersökningen gick kräftgång för henne om hon måste lyssna på halvkvädna visor eller till och med lögner.
»Ibland talade han nedsättande om henne, som någon som sjöng visor för demonstrationstågen, istället för att vara en sant ’politisk’ sångare som Dylan«, sa Hoffman.
Sara frågade och fick svar och mer än så; Ola frågade, och till svar fick han halvkvädna visor som tillsammans målade upp en bild av ett liv som han väldigt gärna skulle vilja veta mer om.
Han tillhör en annan, som det heter i visorna.
När de inte reser eller turnerar med visorna spelar Lena in film.
”Ja”, sade han, ”det verkar som om han inte tål de här sentimentala visorna.
Paniken låg och lurpassade bakom visorna och det gällde att oavbrutet göra saker, att känna sig nyttig och nödvändig.