Vilsekommen i en mening
Det skulle vara lätt att ta honom för en vilsekommen bonde.
Kanske var det en god idé att prata engelska, låtsas vara en vilsekommen turist som inte fattat någonting.
OS-bombaren i Stockholm var just en sådan här vilsekommen politiskt fanatisk Ludvigsson-typ som gick överstyr.
Kvarlevorna från en stackars vilsekommen kvinna hittades och vi måste alla medverka till att det får sin lösning.
Kalle Holm noterade en vilsekommen Wallenbergare, och skyndade sig att vända bort ansiktet för att inte bli igenkänd.
Sedan hittade jag henne i kväll i Lerwick, vilsekommen och alldeles uppriven, och då tyckte jag att jag inte kunde ta risken.
Jag var säker på att de skulle hitta flickan, antingen död vid foten av Raven Head eller levande ute på heden, vilsekommen och rädd.
Ansiktet var inte det jag längtat efter, men det var tillräckligt välbekant för att jag skulle förstå att det här inte var någon vilsekommen fotvandrare.
En kille som luktade minttabletter stod för nära, en tjej med lilaaktigt, stripigt hår stirrade på mina skor och från hennes hörlurar kunde jag höra avlägsna toner av Mozart som hade förirrat sig in i tåget likt en vilsekommen turist.
En vilsekommen, patetisk figur i en alldeles för stor overall, liten och skör, mager, uppenbart rädd, storögd, uthungrad och utmattad och med sitt fuktiga bruna hår som hängde ner över kinder och nacke såg hon inte ut att vara äldre än fjorton, men Annie antog att hon måste vara åtminstone arton.
Kanske var det en god idé att prata engelska, låtsas vara en vilsekommen turist som inte fattat någonting.
OS-bombaren i Stockholm var just en sådan här vilsekommen politiskt fanatisk Ludvigsson-typ som gick överstyr.
Kvarlevorna från en stackars vilsekommen kvinna hittades och vi måste alla medverka till att det får sin lösning.
Kalle Holm noterade en vilsekommen Wallenbergare, och skyndade sig att vända bort ansiktet för att inte bli igenkänd.
Sedan hittade jag henne i kväll i Lerwick, vilsekommen och alldeles uppriven, och då tyckte jag att jag inte kunde ta risken.
Jag var säker på att de skulle hitta flickan, antingen död vid foten av Raven Head eller levande ute på heden, vilsekommen och rädd.
Ansiktet var inte det jag längtat efter, men det var tillräckligt välbekant för att jag skulle förstå att det här inte var någon vilsekommen fotvandrare.
En kille som luktade minttabletter stod för nära, en tjej med lilaaktigt, stripigt hår stirrade på mina skor och från hennes hörlurar kunde jag höra avlägsna toner av Mozart som hade förirrat sig in i tåget likt en vilsekommen turist.
En vilsekommen, patetisk figur i en alldeles för stor overall, liten och skör, mager, uppenbart rädd, storögd, uthungrad och utmattad och med sitt fuktiga bruna hår som hängde ner över kinder och nacke såg hon inte ut att vara äldre än fjorton, men Annie antog att hon måste vara åtminstone arton.
Winter hörde en fågel, ett vilsekommet läte, som om våren var här redan före nyår.
Det finns något obestridligt tillfredsställande i att bli märkt av våld, en manlig bekräftelse, även om det var ett vilsekommet slag från den som jag trodde mig försvara.
I sina billiga svarta gymnastikskor med vita sulor, röda strumpor, vita byxor och slitna blekgula tröja med nötta ärmar löst hängande kring hans smala handleder, såg han ut som en pojke, ett vilsekommet barn som svältande strövat omkring i öknen.
Det finns något obestridligt tillfredsställande i att bli märkt av våld, en manlig bekräftelse, även om det var ett vilsekommet slag från den som jag trodde mig försvara.
I sina billiga svarta gymnastikskor med vita sulor, röda strumpor, vita byxor och slitna blekgula tröja med nötta ärmar löst hängande kring hans smala handleder, såg han ut som en pojke, ett vilsekommet barn som svältande strövat omkring i öknen.
Och en labyrint för vilsekomna.
Partiklar som vilsekomna månar.
Sedan lämnade han dem, där de stod som vilsekomna får mitt i gången.
De såg ut som två vilsekomna fåglar, tyckte han, fladdrande genom luften utan att veta sitt mål.
Glansen bättrade jag nu på, strök håret bakom öronen och borstade bort några vilsekomna strån från axlarna.
De skakar och gråter, vilsekomna i gränslandet mellan ruset från den grymma drogen och smärtan från det de har fått genomlida.
Hela dagen hade mörka moln hängt över hustaken, och nu drevo några vilsekomna flingor i luften, men smälte genast, så fort de berörde gatstenarna.
Mitt i denna anrättning placerar vi några vilsekomna liberaler, som Hans Hederberg och Åke Ortmark, den ene ganska stabil och självständig, den andre något trevande och anpasslig, fast samtidigt bångstyrig och oförutsägbar.
Och nu måste Laney hem och laga mat till mannen och barnen och jag måste kravla mig tillbaka ner i den här skrynkliga sängen och vara ensam när de första tårarna kommer, begrava mitt huvud i kudden som luktar sex och som det fortfarande ligger några vilsekomna rödbruna hårstrån på.
Partiklar som vilsekomna månar.
Sedan lämnade han dem, där de stod som vilsekomna får mitt i gången.
De såg ut som två vilsekomna fåglar, tyckte han, fladdrande genom luften utan att veta sitt mål.
Glansen bättrade jag nu på, strök håret bakom öronen och borstade bort några vilsekomna strån från axlarna.
De skakar och gråter, vilsekomna i gränslandet mellan ruset från den grymma drogen och smärtan från det de har fått genomlida.
Hela dagen hade mörka moln hängt över hustaken, och nu drevo några vilsekomna flingor i luften, men smälte genast, så fort de berörde gatstenarna.
Mitt i denna anrättning placerar vi några vilsekomna liberaler, som Hans Hederberg och Åke Ortmark, den ene ganska stabil och självständig, den andre något trevande och anpasslig, fast samtidigt bångstyrig och oförutsägbar.
Och nu måste Laney hem och laga mat till mannen och barnen och jag måste kravla mig tillbaka ner i den här skrynkliga sängen och vara ensam när de första tårarna kommer, begrava mitt huvud i kudden som luktar sex och som det fortfarande ligger några vilsekomna rödbruna hårstrån på.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.