Vidunder i en mening
vi möter cykloper, jättar och vidunder,.
Ett rasande vidunder, skapat av djävulen själv.
Jag blev rädd som om jag fått syn på ett vidunder.
Läsarstenen som tornar upp sig som ett vidunder till vänster.
Jag ville se vad det var för vidunder som bodde där nere på djupet.
Folk gapade när stekpannan, ett veritabelt vidunder, bars till bordet.
Angela flämtade av häpnad, och hon blev rädd, som om hon fått syn på ett vidunder.
Under tiden kämpade vitländarna på det andra skeppet med att hejda sitt skenande vidunder.
Mistluren som ekade över bukten lät som ett förhistoriskt vidunder som klagande skrek av ensamhet.
Hon styrde kosan mot den väldiga skogen tvärs över vägen räknat från det vidunder hon kört in i med Hondan.
Det skulle med spröda fötter vandra omkring mellan bråddjup och kolsvarta vidunder som gapade efter att sluka det.
Ibland stack en havsväxt, ett vidunder med klor och armar som ville strypa henne, upp under henne och rev hennes kropp blodig.
Hela tiden var denna panik ett vidunder med tusen ansikten, men inget av dem var riktigt tydligt och det gjorde det ännu värre.
Den hade föreställt en kvinna, ett helgon, som oberörd gick sin väg fram mellan hiskliga vidunder som öppnat käftarna för att sluka henne.
De första två hade varit högresta på ett sätt som bara isöbor kunde vara, men detta vidunder till man reste sig nästan två huvuden över dem.
Den kvällen fick han gång på gång på gång förklara och visa allt som fanns att veta om det magiska vidunder som nu stod i deras trädgård för sin storögde son.
Hergesell, som inte skulle ha velat ge femtio mark för detta på sina fjädrar och höga hjul vaggande vidunder till barnvagn, stod fast vid att det var oförskämt att begära ett sådant pris.
Vi gick in, vi tog plats, och sedan kom han, aningen försenad, en reslig man med yvig mustasch och en sträng blick innanför glasögon som var så starka att hans ögon tycktes dubbelt så stora, som ett mytologiskt vidunder framme i katedern.
Oleg hade förklarat skillnaden på meteorit och meteor för mig och all den jävelskap som kan träffa oss i huvudet när som helst, och detta var alltså en asteroid, ett stort vidunder som kan jämna jorden med … Fan, du förstår vad jag menar, pappa, skratta inte.
Det finns ett alldeles vidunderligt antal alldeles särskilda vidunder i skogarna och bergen runt Miamas, men inte ens mormor talade någonsin om något av dem med sådan respekt i rösten som när hon talade om de vidunder som folket i Landet-Nästan-Vaken kallade ”worsar”.
Genomströva det, beskriv det – hur mycket man än anstränger sig att genomströva det och beskriva det, hur talrika och ivriga än utforskarna av detta hav är, kommer det alltid att finnas en jungfrulig plats där, en okänd håla, blommor, pärlor, vidunder – något oerhört, bortglömt av de litterära dykarna.
Vad var det här för plats? Kunde det verkligen finnas en plats där uråldriga legender promenerade omkring runt små, obetydliga städer och konfronterade mytiska vidunder? Innebar det här att alla osannolika sagor hade sitt ursprung i någon absolut sanning? Fanns det överhuvudtaget något som var rimligt eller normalt, eller var allting bara magi och spökhistorier?.
Men när jag erinrar mig hennes ord, att jag var snäll mot flickorna, känns det som om hon stryker sina bläckfiskarmar mot mig, lekfullt och lätt till en början, och jag njuter av den lena och varma beröringen, men sedan skjuter de fram, den ena armen efter den andra, och de griper allt hårdare och ivrigare om mig, och jag är inte på långa vägar lika fet och uppsvullen som jag är nu, utan mina lemmar är tunna och vita som vaxljus, och jag sitter stum och vanmäktig och känner paniken sprida sig, ty jag kan inte värja mig, det finns bara kärlek i min mors famntag, och den är större än hela världen, och den är omättlig, och gapar oavbrutet efter mer, mer, och när jag vill slita mig loss från hennes grepp är det sedan länge för sent, ty hon har hur många armar som helst, och hon är stark som ett vidunder.
Ett rasande vidunder, skapat av djävulen själv.
Jag blev rädd som om jag fått syn på ett vidunder.
Läsarstenen som tornar upp sig som ett vidunder till vänster.
Jag ville se vad det var för vidunder som bodde där nere på djupet.
Folk gapade när stekpannan, ett veritabelt vidunder, bars till bordet.
Angela flämtade av häpnad, och hon blev rädd, som om hon fått syn på ett vidunder.
Under tiden kämpade vitländarna på det andra skeppet med att hejda sitt skenande vidunder.
Mistluren som ekade över bukten lät som ett förhistoriskt vidunder som klagande skrek av ensamhet.
Hon styrde kosan mot den väldiga skogen tvärs över vägen räknat från det vidunder hon kört in i med Hondan.
Det skulle med spröda fötter vandra omkring mellan bråddjup och kolsvarta vidunder som gapade efter att sluka det.
Ibland stack en havsväxt, ett vidunder med klor och armar som ville strypa henne, upp under henne och rev hennes kropp blodig.
Hela tiden var denna panik ett vidunder med tusen ansikten, men inget av dem var riktigt tydligt och det gjorde det ännu värre.
Den hade föreställt en kvinna, ett helgon, som oberörd gick sin väg fram mellan hiskliga vidunder som öppnat käftarna för att sluka henne.
De första två hade varit högresta på ett sätt som bara isöbor kunde vara, men detta vidunder till man reste sig nästan två huvuden över dem.
Den kvällen fick han gång på gång på gång förklara och visa allt som fanns att veta om det magiska vidunder som nu stod i deras trädgård för sin storögde son.
Hergesell, som inte skulle ha velat ge femtio mark för detta på sina fjädrar och höga hjul vaggande vidunder till barnvagn, stod fast vid att det var oförskämt att begära ett sådant pris.
Vi gick in, vi tog plats, och sedan kom han, aningen försenad, en reslig man med yvig mustasch och en sträng blick innanför glasögon som var så starka att hans ögon tycktes dubbelt så stora, som ett mytologiskt vidunder framme i katedern.
Oleg hade förklarat skillnaden på meteorit och meteor för mig och all den jävelskap som kan träffa oss i huvudet när som helst, och detta var alltså en asteroid, ett stort vidunder som kan jämna jorden med … Fan, du förstår vad jag menar, pappa, skratta inte.
Det finns ett alldeles vidunderligt antal alldeles särskilda vidunder i skogarna och bergen runt Miamas, men inte ens mormor talade någonsin om något av dem med sådan respekt i rösten som när hon talade om de vidunder som folket i Landet-Nästan-Vaken kallade ”worsar”.
Genomströva det, beskriv det – hur mycket man än anstränger sig att genomströva det och beskriva det, hur talrika och ivriga än utforskarna av detta hav är, kommer det alltid att finnas en jungfrulig plats där, en okänd håla, blommor, pärlor, vidunder – något oerhört, bortglömt av de litterära dykarna.
Vad var det här för plats? Kunde det verkligen finnas en plats där uråldriga legender promenerade omkring runt små, obetydliga städer och konfronterade mytiska vidunder? Innebar det här att alla osannolika sagor hade sitt ursprung i någon absolut sanning? Fanns det överhuvudtaget något som var rimligt eller normalt, eller var allting bara magi och spökhistorier?.
Men när jag erinrar mig hennes ord, att jag var snäll mot flickorna, känns det som om hon stryker sina bläckfiskarmar mot mig, lekfullt och lätt till en början, och jag njuter av den lena och varma beröringen, men sedan skjuter de fram, den ena armen efter den andra, och de griper allt hårdare och ivrigare om mig, och jag är inte på långa vägar lika fet och uppsvullen som jag är nu, utan mina lemmar är tunna och vita som vaxljus, och jag sitter stum och vanmäktig och känner paniken sprida sig, ty jag kan inte värja mig, det finns bara kärlek i min mors famntag, och den är större än hela världen, och den är omättlig, och gapar oavbrutet efter mer, mer, och när jag vill slita mig loss från hennes grepp är det sedan länge för sent, ty hon har hur många armar som helst, och hon är stark som ett vidunder.
Heinrich skickade med honom en varning för de intellektuella faror som låg på lut i hegelianismens centrum, där ”de nya vidundren … vränger orden, tills de inte hör sig själva”.
Om jag trängdes in i ett hörn av de där vidundren och inte åtminstone försökte använda hagelgeväret mot dem skulle jag begå självmord, med tanke på att vad de åt till frukost förmodligen vägde mer än jag.
Om jag trängdes in i ett hörn av de där vidundren och inte åtminstone försökte använda hagelgeväret mot dem skulle jag begå självmord, med tanke på att vad de åt till frukost förmodligen vägde mer än jag.
Det var till och med större än det föregående vidundret.
GRETCHEN Jag har rullat in det här vidundret för att illustrera Tolkningsläran.
När vidundret glider förbi utnyttjar Vess de två sista patronerna till att skjuta sönder förarsidans bakdäck.
Hon räknade ut att det skulle ta honom några minuter att fylla vidundret, så hon började dra sig bort från sitt gömställe redan när hon hörde pumpmunstycket slå mot metallen i bilen.
– Det finns något i min hustrus framställning som kan ge sken av att hon smyger omkring i skuggorna där hemma, som en ängslig liten vålnad, och bävar för att det här… vidundret ska kasta en av sina hatfyllda blickar på henne.
När han kom dit hälsade han på det stora vidundret till ödla och sa att han bara var en liten orm, inte särskilt god att äta och att han letade efter ett ställe där han kunde få vara i fred för alla de andra djuren som bara retade och plågade honom.
GRETCHEN Jag har rullat in det här vidundret för att illustrera Tolkningsläran.
När vidundret glider förbi utnyttjar Vess de två sista patronerna till att skjuta sönder förarsidans bakdäck.
Hon räknade ut att det skulle ta honom några minuter att fylla vidundret, så hon började dra sig bort från sitt gömställe redan när hon hörde pumpmunstycket slå mot metallen i bilen.
– Det finns något i min hustrus framställning som kan ge sken av att hon smyger omkring i skuggorna där hemma, som en ängslig liten vålnad, och bävar för att det här… vidundret ska kasta en av sina hatfyllda blickar på henne.
När han kom dit hälsade han på det stora vidundret till ödla och sa att han bara var en liten orm, inte särskilt god att äta och att han letade efter ett ställe där han kunde få vara i fred för alla de andra djuren som bara retade och plågade honom.