Vällust i en mening
för denna vällust korta.
Ett rum för vila och vällust.
Vällusten blev inte längre vällust.
Mormors kropp blev ett raseri av vällust.
De sög in varandras vällust i hud och kön.
Det kittlar skönt och Per ryser av vällust.
Siv stönade av vällust när han gick in i henne.
En vällust spred sig från min mage och ut i kroppen.
Han låg utsträckt på soffan och stönade av vällust.
Hennes läppar var mjuka, släta, och ökade hans vällust.
Han stönar till och det får hela mig att rysa av vällust.
Mitt i skräcken genomträngdes hon av ett sting av vällust.
Hon blundar och stönar av vällust när han glider in i henne.
Hon svarar direkt på min varma tunga med små ljud av vällust.
De sliter sönder människokroppen, väser av vällust och ilska.
Det var vällust i hennes fruktan – en sötma på hennes läppar.
Att vara åtrådd och smekt med vällust och passion är livsbejakande.
Jag vrider mig av vällust och öppnar mig för honom, för hans begär.
Deras tungor förenades och en rysning av vällust gick genom hennes kropp.
För första gången hade hon i famntaget känt något som liknade vällust.
Med små suckar av vällust lät hon vattnet skölja över sina vackra armar.
Han hade skänkt henne kroppens vällust och för en tid stillat hennes begär.
»En becksvart koloss«, avslutade hon med en rysning som inte var utan vällust.
Jag fick en märklig känsla av vällust när jag steg ut i den frostiga vintermorgonen.
– Förstånd? – mumlade mormor, ty i den vällust där hon befann sig, hörde hon illa.
Nu fylldes han åter av vällust – men den satt i händer, läppar och hud mer än i kuk.
Men Rödluvan, som i sin mun nu länge känt en hård vällust från en varg, hade också en fitta.
Bode var den perfekte lögnaren, som ljög med vällust och blev väldigt sårad om någon misstrodde honom.
Men inom henne växte en våldsam vrede över att hon nu väntade ett barn, utan att ha känt kärlekens vällust.
Där hon nu satt, en kvinna av kött och blod, hade hon ehuru blott en enda gång känt famntagets underliga vällust.
En ofrivillig skakning genomfor kroppen och fick håret på armarna att resa sig, inte på grund av obehag utan av vällust.
Ett rum för vila och vällust.
Vällusten blev inte längre vällust.
Mormors kropp blev ett raseri av vällust.
De sög in varandras vällust i hud och kön.
Det kittlar skönt och Per ryser av vällust.
Siv stönade av vällust när han gick in i henne.
En vällust spred sig från min mage och ut i kroppen.
Han låg utsträckt på soffan och stönade av vällust.
Hennes läppar var mjuka, släta, och ökade hans vällust.
Han stönar till och det får hela mig att rysa av vällust.
Mitt i skräcken genomträngdes hon av ett sting av vällust.
Hon blundar och stönar av vällust när han glider in i henne.
Hon svarar direkt på min varma tunga med små ljud av vällust.
De sliter sönder människokroppen, väser av vällust och ilska.
Det var vällust i hennes fruktan – en sötma på hennes läppar.
Att vara åtrådd och smekt med vällust och passion är livsbejakande.
Jag vrider mig av vällust och öppnar mig för honom, för hans begär.
Deras tungor förenades och en rysning av vällust gick genom hennes kropp.
För första gången hade hon i famntaget känt något som liknade vällust.
Med små suckar av vällust lät hon vattnet skölja över sina vackra armar.
Han hade skänkt henne kroppens vällust och för en tid stillat hennes begär.
»En becksvart koloss«, avslutade hon med en rysning som inte var utan vällust.
Jag fick en märklig känsla av vällust när jag steg ut i den frostiga vintermorgonen.
– Förstånd? – mumlade mormor, ty i den vällust där hon befann sig, hörde hon illa.
Nu fylldes han åter av vällust – men den satt i händer, läppar och hud mer än i kuk.
Men Rödluvan, som i sin mun nu länge känt en hård vällust från en varg, hade också en fitta.
Bode var den perfekte lögnaren, som ljög med vällust och blev väldigt sårad om någon misstrodde honom.
Men inom henne växte en våldsam vrede över att hon nu väntade ett barn, utan att ha känt kärlekens vällust.
Där hon nu satt, en kvinna av kött och blod, hade hon ehuru blott en enda gång känt famntagets underliga vällust.
En ofrivillig skakning genomfor kroppen och fick håret på armarna att resa sig, inte på grund av obehag utan av vällust.
Vällusten fick henne att skälva.
Vällusten blev inte längre vällust.
Livet lämnar oss endast valet, lagern eller vällusten.
Hon hade äntligen lärt känna kärleken och vällusten.
Redan kände han vällusten sprida sig nerför ljumskarna.
I vällusten blottade hon sina tänder som var alldeles vita.
Kvinnans ansikte tycktes förvridet, vanställt av vällusten.
Och för första gången kände hon den fullkomliga vällusten.
Hon drog ett nytt halsbloss och kände hur vällusten sakta började komma.
Han kände vällusten av hennes tyngd emot sin och lät sig pressas tillbaka mot väggen.
Skulle denna oro aldrig gå över? Hon hade upplevat vällusten, och hon kunde inte glömma den.
Skakande av kåthet trevade hon i midjan efter gylfen, medan hon roterade mot honom och fittan sög in vällusten från hans hand.
Det hade hon väl ej kunnat hjälpa, men hur många små frön till barn hade hon inte kvävt och klämt sönder i detta förbannelsens vedervärdiga sköte! En onatur som vill vällusten, men icke livet.
Hon hade aldrig förr, utom i sina drömmar och med Bell och Lotty, erfarit mer än den trängande retning som är inledningen till vällusten, men denna hade alltid upphört så fort samlaget börjat för att lämna plats för en känsla av besvikelse, ja obehag, ehuru hon av plikt gjort allt vad hon kunnat för att dela eller åtminstone låtsas dela sin makes nöje.
Vällusten blev inte längre vällust.
Livet lämnar oss endast valet, lagern eller vällusten.
Hon hade äntligen lärt känna kärleken och vällusten.
Redan kände han vällusten sprida sig nerför ljumskarna.
I vällusten blottade hon sina tänder som var alldeles vita.
Kvinnans ansikte tycktes förvridet, vanställt av vällusten.
Och för första gången kände hon den fullkomliga vällusten.
Hon drog ett nytt halsbloss och kände hur vällusten sakta började komma.
Han kände vällusten av hennes tyngd emot sin och lät sig pressas tillbaka mot väggen.
Skulle denna oro aldrig gå över? Hon hade upplevat vällusten, och hon kunde inte glömma den.
Skakande av kåthet trevade hon i midjan efter gylfen, medan hon roterade mot honom och fittan sög in vällusten från hans hand.
Det hade hon väl ej kunnat hjälpa, men hur många små frön till barn hade hon inte kvävt och klämt sönder i detta förbannelsens vedervärdiga sköte! En onatur som vill vällusten, men icke livet.
Hon hade aldrig förr, utom i sina drömmar och med Bell och Lotty, erfarit mer än den trängande retning som är inledningen till vällusten, men denna hade alltid upphört så fort samlaget börjat för att lämna plats för en känsla av besvikelse, ja obehag, ehuru hon av plikt gjort allt vad hon kunnat för att dela eller åtminstone låtsas dela sin makes nöje.