Utsprång i en mening
Den låg avskilt, mellan två utsprång i berget, där ingen kunde se oss.
Byggnaden var belamrad med utsprång och små torn, och kring taklisterna löpte en konstfull bård av utskuret trä, som virkade spetsar.
l den klara aftonen tycktes henne huset som stack upp ur trädgården så groteskt fult med sin granna gröna färg och alla sina sirater och utsprång.
Nu verkade den här delen av foten så värdefull, ett ganska litet utsprång av kött, men lika viktigt för hans bild av sig själv som näsan eller något av ögonen.
Också han var ful med sitt guttaperkaansikte och sina grimaser, som rentav hade tycke av det gamla husets utsprång och finurliga krumelurer, men inne i hans ögon glänste väl detta ljusgröna och älskligt barnsliga som var och förblev hans tjusning.
Byggnaden var belamrad med utsprång och små torn, och kring taklisterna löpte en konstfull bård av utskuret trä, som virkade spetsar.
l den klara aftonen tycktes henne huset som stack upp ur trädgården så groteskt fult med sin granna gröna färg och alla sina sirater och utsprång.
Nu verkade den här delen av foten så värdefull, ett ganska litet utsprång av kött, men lika viktigt för hans bild av sig själv som näsan eller något av ögonen.
Också han var ful med sitt guttaperkaansikte och sina grimaser, som rentav hade tycke av det gamla husets utsprång och finurliga krumelurer, men inne i hans ögon glänste väl detta ljusgröna och älskligt barnsliga som var och förblev hans tjusning.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.