Urdåligt i en mening
Hur vi än försökte så gick det urdåligt.
Han var känd som en polis med urdåligt humör.
Han var känd som en polis med urdåligt humör.
De är inte utbildade för den sortens uppdrag, och de är urdåliga poliser när de försöker.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Du är urdålig på att ljuga.
Jag är urdålig på sådant, men det är inte Peeta.
Jane var alltid urdålig på att hålla inne med hemligheter.
Och det är i och för sig inte konstigt, även om täckningen är urdålig här på ön.
Hans pappa, som vanligtvis var urdålig på att gömma saker, hade för en gångs skull överraskat honom.
Hade klippt av toppen och försökt trimma resten till traditionella strutformen men nu stod där mitt i rummet en hög smal skalad sak med tvärt avklippta ändar typ urdålig billig plastgran från fyndvaruhus.
Jag är urdålig på sådant, men det är inte Peeta.
Jane var alltid urdålig på att hålla inne med hemligheter.
Och det är i och för sig inte konstigt, även om täckningen är urdålig här på ön.
Hans pappa, som vanligtvis var urdålig på att gömma saker, hade för en gångs skull överraskat honom.
Hade klippt av toppen och försökt trimma resten till traditionella strutformen men nu stod där mitt i rummet en hög smal skalad sak med tvärt avklippta ändar typ urdålig billig plastgran från fyndvaruhus.