Uppbragta i en mening
Såväl Harald som Sara är nu uppbragta av sonens besked, detta hot – de finner inget annat ord för det – om att inte komma hem och fira jul.
Då är det bara att lyfta upp dem, rycka till sig väskan som står färdigpackad i hallen och rusa ut till polisbilen innan de uppbragta går till attack.
Då är det bara att lyfta upp dem, rycka till sig väskan som står färdigpackad i hallen och rusa ut till polisbilen innan de uppbragta går till attack.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Den låter uppbragt.
»Vic!« Hon blir uppbragt.
»Vad är klockan?« frågar han uppbragt.
Han var tydligen uppbragt över hennes beteende.
– Vad hände med henne? frågade Karin uppbragt.
Ser häpen ut, sedan uppbragt, sedan vilt ursinnig.
”Begravningen är ju i morgon!” sa han uppbragt.
”Du är väl inte spetälsk?” frågade han uppbragt.
”Fattar du inte vad jag menar?” fortsatte han uppbragt.
– Du menar att hon har blivit bortrövad, sa han uppbragt.
Varför måste du vara så frånstötande? tänker han uppbragt.
– Och de fattiga får ingenting, konstaterade Nylund uppbragt.
”Men hallå, Jessica!” ropade en av kriminalteknikerna uppbragt.
Mark såg uppbragt ut, men sedan sa han: ”Givetvis” och marscherade ut.
Zlatan blir på samma gång uppbragt och uppspelt, blicken mörk men livlig.
En av dem undrade uppbragt vilken lista man skulle lita på, EUs eller ChemSecs.
Nej, det var blott nämnandet av Tage Ehrencreutz’ namn som gjort honom uppbragt.
Hur uppbragt hon blivit när hon nu hört om det här mordet på den där unga tjejen.
När Karin Bergman läste om bröllopet i tidningarna blev hon, inte överraskande, uppbragt.
Felix Sanner stirrade uppbragt på de bägge poliserna, som satt bredvid varandra i förhörsrummet.
Förut stod du på min sida, rättmätigt uppbragt, men nu hänger ett moln av misstankar över mig, för dig med.
Där satt en robust byggd, medelålders svart kvinna i blå kostym och pratade med en spänd, uppbragt yngre kvinna.
HAN är så uppbragt att det går runt i huvudet på honom, hjärnan känns vitglödgad och han är ostadig på benen.
Vice häradshövding Helmertz stirrar uppbragt på den sluga gamla kvinnan en stund innan han låter henne lämna salen.
I boken berättar Oza att Gandhi blivit uppbragt över att han haft kontakt med åklagarmyndigheten i Sverige och hotade att förflytta honom.
”Officersaspirantskola här i Braunschweig? Menar du att han tillhör Waffen-SS?” frågade Peter, ganska uppbragt, och väl medveten om att det inte fanns någon annan officersaspirantskola i Braunschweig.
»Vic!« Hon blir uppbragt.
»Vad är klockan?« frågar han uppbragt.
Han var tydligen uppbragt över hennes beteende.
– Vad hände med henne? frågade Karin uppbragt.
Ser häpen ut, sedan uppbragt, sedan vilt ursinnig.
”Begravningen är ju i morgon!” sa han uppbragt.
”Du är väl inte spetälsk?” frågade han uppbragt.
”Fattar du inte vad jag menar?” fortsatte han uppbragt.
– Du menar att hon har blivit bortrövad, sa han uppbragt.
Varför måste du vara så frånstötande? tänker han uppbragt.
– Och de fattiga får ingenting, konstaterade Nylund uppbragt.
”Men hallå, Jessica!” ropade en av kriminalteknikerna uppbragt.
Mark såg uppbragt ut, men sedan sa han: ”Givetvis” och marscherade ut.
Zlatan blir på samma gång uppbragt och uppspelt, blicken mörk men livlig.
En av dem undrade uppbragt vilken lista man skulle lita på, EUs eller ChemSecs.
Nej, det var blott nämnandet av Tage Ehrencreutz’ namn som gjort honom uppbragt.
Hur uppbragt hon blivit när hon nu hört om det här mordet på den där unga tjejen.
När Karin Bergman läste om bröllopet i tidningarna blev hon, inte överraskande, uppbragt.
Felix Sanner stirrade uppbragt på de bägge poliserna, som satt bredvid varandra i förhörsrummet.
Förut stod du på min sida, rättmätigt uppbragt, men nu hänger ett moln av misstankar över mig, för dig med.
Där satt en robust byggd, medelålders svart kvinna i blå kostym och pratade med en spänd, uppbragt yngre kvinna.
HAN är så uppbragt att det går runt i huvudet på honom, hjärnan känns vitglödgad och han är ostadig på benen.
Vice häradshövding Helmertz stirrar uppbragt på den sluga gamla kvinnan en stund innan han låter henne lämna salen.
I boken berättar Oza att Gandhi blivit uppbragt över att han haft kontakt med åklagarmyndigheten i Sverige och hotade att förflytta honom.
”Officersaspirantskola här i Braunschweig? Menar du att han tillhör Waffen-SS?” frågade Peter, ganska uppbragt, och väl medveten om att det inte fanns någon annan officersaspirantskola i Braunschweig.