Uppamma i en mening
Jag kunde bara uppamma en antydan till leende.
uppamma det engagemang som krävs för att driva runt.
Jag försökte uppamma en vision av hur Dominik gjorde samma sak.
Med all den kraft jag kunde uppamma sträckte jag mig efter honom.
Med all viljestyrka jag kunde uppamma dövade jag skriket inombords.
Jag minns att den enda känsla jag lyckades uppamma var att det kvittade.
Jag behövde tid på mig att uppamma tillräckligt med mod för det här mötet.
Ändå gick det två tre minuter innan jag kunde uppamma mod nog för att stiga ur bilen.
”Vi måste göra något åt det här, Domino”, sa han med så mycket kyla i rösten han kunde uppamma.
Fast han sökt hjälp hos mig kunde han inte uppamma tillräckligt med mod för vad som låg framför honom.
”All right”, sa jag och lyckades uppamma resignation om än inte karskhet, ”vi går in och tar oss en titt.
Violinen låg där övergiven och ropade på mig men jag kunde inte uppamma tillräckligt mycket energi för att gå upp och öva.
Pojkens självkänsla hade bleknat så svårt under alla år av obarmhärtig kemisk påverkan att han inte förmådde uppamma vrede.
För mycket tid i luften, för mycket vin och för lite välbehövlig sömn för att han skulle orka uppamma den intellektuella energin.
Den föregående natten hade varit lika underbar som den första, men de hade ändå lyckats uppamma en liten gnutta sunt förnuft och sett till att få ett par timmars sömn.
Den sörjande radiologen behövde tröstas innan han kunde uppamma tillräckligt med styrka för att leda mig in i huset, där han själv utan tvivel låg död, och kanske någon annan.
Efter att ha kört fram Chevyn så nära den utvalda byggnaden jag kunde – ungefär tre meter från dörren – behövde jag en minut för att uppamma tillräckligt mycket mod för att ta hand om kroppen.
Intensiteten i de föraktliga skuldkänslor som Datura ansträngde sig för att uppamma skulle hålla den plågade anden fjättrad vid dessa ruiner, vid denna dystra mark, i ytterligare ett årtionde, eller århundrade.
Är de tillräckligt fördärvliga till sin karaktär, och om de överlämnar sin ande åt ondskan tills ondsintheten mognar till obotlig andlig elakhet, får de förmågan att uppamma energin i sitt demoniska raseri och släppa lös den mot döda ting.
Det är svårare att riktigt uppamma epidemi- och panikkänslan när man väl har insett att det absolut mest sannolika rent statistiskt är att du lever tills du blir gammal, oavsett om du lever i högönsklig välmåga utan späkelse och uppoffring eller om du duktigt och dagligen vaktar din vikt – och det är förstås viktigt att inse att vi alla kommer att dö förr eller senare alldeles oavsett hur »duktiga« vi är; jag tror inte att alla vill inse det.
Man skulle kanske kunna tro att en kvinna vars man kunde vara på god väg att förlora förståndet (eller i alla fall en del av det) och var beredd att råna en bank, en man som hade fört sin familj till ruinens brant, som tyckte att det var en originell idé att engagera sin ende son i rånet, som utgjorde ett hot om fängelse och katastrof och kollaps av allt det som de två hade föreställt sig att livet var (och en kvinna som ändå redan funderade på att lämna just denne man), man skulle kunna tro att denna kvinna närde en desperat längtan efter att få komma bort, eller kontakta myndigheterna för att rädda sig själv och sina barn, eller skulle uppamma en stenhård beslutsamhet, skulle stå på sig och inte låta något ske, och därigenom rädda sin familj med blotta viljestyrkan.
uppamma det engagemang som krävs för att driva runt.
Jag försökte uppamma en vision av hur Dominik gjorde samma sak.
Med all den kraft jag kunde uppamma sträckte jag mig efter honom.
Med all viljestyrka jag kunde uppamma dövade jag skriket inombords.
Jag minns att den enda känsla jag lyckades uppamma var att det kvittade.
Jag behövde tid på mig att uppamma tillräckligt med mod för det här mötet.
Ändå gick det två tre minuter innan jag kunde uppamma mod nog för att stiga ur bilen.
”Vi måste göra något åt det här, Domino”, sa han med så mycket kyla i rösten han kunde uppamma.
Fast han sökt hjälp hos mig kunde han inte uppamma tillräckligt med mod för vad som låg framför honom.
”All right”, sa jag och lyckades uppamma resignation om än inte karskhet, ”vi går in och tar oss en titt.
Violinen låg där övergiven och ropade på mig men jag kunde inte uppamma tillräckligt mycket energi för att gå upp och öva.
Pojkens självkänsla hade bleknat så svårt under alla år av obarmhärtig kemisk påverkan att han inte förmådde uppamma vrede.
För mycket tid i luften, för mycket vin och för lite välbehövlig sömn för att han skulle orka uppamma den intellektuella energin.
Den föregående natten hade varit lika underbar som den första, men de hade ändå lyckats uppamma en liten gnutta sunt förnuft och sett till att få ett par timmars sömn.
Den sörjande radiologen behövde tröstas innan han kunde uppamma tillräckligt med styrka för att leda mig in i huset, där han själv utan tvivel låg död, och kanske någon annan.
Efter att ha kört fram Chevyn så nära den utvalda byggnaden jag kunde – ungefär tre meter från dörren – behövde jag en minut för att uppamma tillräckligt mycket mod för att ta hand om kroppen.
Intensiteten i de föraktliga skuldkänslor som Datura ansträngde sig för att uppamma skulle hålla den plågade anden fjättrad vid dessa ruiner, vid denna dystra mark, i ytterligare ett årtionde, eller århundrade.
Är de tillräckligt fördärvliga till sin karaktär, och om de överlämnar sin ande åt ondskan tills ondsintheten mognar till obotlig andlig elakhet, får de förmågan att uppamma energin i sitt demoniska raseri och släppa lös den mot döda ting.
Det är svårare att riktigt uppamma epidemi- och panikkänslan när man väl har insett att det absolut mest sannolika rent statistiskt är att du lever tills du blir gammal, oavsett om du lever i högönsklig välmåga utan späkelse och uppoffring eller om du duktigt och dagligen vaktar din vikt – och det är förstås viktigt att inse att vi alla kommer att dö förr eller senare alldeles oavsett hur »duktiga« vi är; jag tror inte att alla vill inse det.
Man skulle kanske kunna tro att en kvinna vars man kunde vara på god väg att förlora förståndet (eller i alla fall en del av det) och var beredd att råna en bank, en man som hade fört sin familj till ruinens brant, som tyckte att det var en originell idé att engagera sin ende son i rånet, som utgjorde ett hot om fängelse och katastrof och kollaps av allt det som de två hade föreställt sig att livet var (och en kvinna som ändå redan funderade på att lämna just denne man), man skulle kunna tro att denna kvinna närde en desperat längtan efter att få komma bort, eller kontakta myndigheterna för att rädda sig själv och sina barn, eller skulle uppamma en stenhård beslutsamhet, skulle stå på sig och inte låta något ske, och därigenom rädda sin familj med blotta viljestyrkan.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.