Tygellös i en mening
Jag uppdagar hos honom en intelligens över vanliga måttet, ett svårmodigt temperament, en tygellös sinnlighet.
Cossa, som hade antagit namnet Johannes XXIII, var före detta pirat och tygellös soldat, skrupelfri och oerhört vidskeplig.
En särskild tygellös redogörelse gör sedan gällande att påven därefter lämnade de två männen i ett förrum medan han tog med sig Sancia till ett avskilt rum varifrån han återvände efter en stund och berättade för Jofrè och Colonna att hon »fortfarande var värd en ung mans odelade uppmärksamhet«.
Cossa, som hade antagit namnet Johannes XXIII, var före detta pirat och tygellös soldat, skrupelfri och oerhört vidskeplig.
En särskild tygellös redogörelse gör sedan gällande att påven därefter lämnade de två männen i ett förrum medan han tog med sig Sancia till ett avskilt rum varifrån han återvände efter en stund och berättade för Jofrè och Colonna att hon »fortfarande var värd en ung mans odelade uppmärksamhet«.
Så förtjust var Engels i sin nya vänkrets att han tecknade en bild av ”De fria” under ett av deras tygellösa dryckeslag.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Tygellöst rasa nu lasterna fram,.
Den som gjort det här är besatt av ett tygellöst hat.
] Det finns något tygellöst, nervöst obehärskat i Bergmans fantasi som gör ett oroande intryck.
Vad är vi egentligen – lojala svanar eller tygellöst liderliga gorillor? Skiftar det helt enkelt beroende på vilka omständigheter vi hamnar i?.
Och det vällustiga ljudet som kom ur henne kan jag tolka på olika sätt, och jag står paralyserad mellan tolkningarna: antingen finns det en röst i henne som förstår vår samhörighet, som förstår den på djupet och som svarar mig, bara mig, och som ingen annan får höra, eller också är hon så omtöcknad och halvsovande att hon förväxlar mig med honom, och då driver hennes vällust tygellöst omkring på havet, och det är fritt fram för vem som helst att ta sig an den.
Den som gjort det här är besatt av ett tygellöst hat.
] Det finns något tygellöst, nervöst obehärskat i Bergmans fantasi som gör ett oroande intryck.
Vad är vi egentligen – lojala svanar eller tygellöst liderliga gorillor? Skiftar det helt enkelt beroende på vilka omständigheter vi hamnar i?.
Och det vällustiga ljudet som kom ur henne kan jag tolka på olika sätt, och jag står paralyserad mellan tolkningarna: antingen finns det en röst i henne som förstår vår samhörighet, som förstår den på djupet och som svarar mig, bara mig, och som ingen annan får höra, eller också är hon så omtöcknad och halvsovande att hon förväxlar mig med honom, och då driver hennes vällust tygellöst omkring på havet, och det är fritt fram för vem som helst att ta sig an den.