Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Tross i en mening

Fyrvaktarna ska lägga en tross runt minan och sedan försiktigt dra bort den från fyrplatsen.
Vi föll ner i det mörka djupet längs ett kraftigt rep, en tross med svajande trasor av tång.
Tysk land tycks ha nog av att härbärgera sin egen tross med byråskrivna marketenterskor och schöne Buben.
Hon hade ett rep tjockt som en tross runt halsen och kunde höra måsarnas skrin, andarna hon snart skulle träffa.
Jag får tag i en tross och befinner mig nästan horisontellt i vattnet, så hårt kämpar floden för att dra mig nedströms.
De var dock inget värre än en tross, som brustit, och varigenom det lilla uppspända seglet kom att fladdra en smula vårdslöst, och slängde en stund hit och dit för vinden.
Först som byrådirektör och därefter som avdelningsdirektör vid rikspolisstyrelsens personalbyrå; längst bak i polisarméns tross sysselsatt med lönefrågor, tjänstereglementen och placeringsärenden.

Starter och landningar skedde på en landsväg, men varje kväll tjudrades maskinen vid hotellet med en tross som löpte genom det franska fönstret in i biljardrummet och fästes vid ett av benen på biljarden.
Navelsträngen ska strax klippas av, av sköterskan eftersom ingen far står beredd vid sängen, men i det här ögonblicket löper den ännu som en tross, en förtöjning mellan hennes stora kropp och min lilla.
surrad vid räcket av strofernas trossar.
Där är en liten en, något slags båttaxi, den har trossar som löper mot stranden.
Två män sysslade med trossar och vad det var på en stor segelbåt 50 meter bort utefter bryggan.
Han sprätte omkring som en ungtupp för att göra av med överskottsenergin i väntan på att soldaterna skulle hinna packa sina trossar.
Samtidigt börjar bullrandet från rue de la Grande Chaumière över mitt huvud; man släpar trossar, man bultar med hammare alldeles som om uppsättandet av en helvetesmaskin efter nihilisternas metod förbereddes.
Dalkullorna, längst framme vid förstäven, syntes nedlutade över de ringlagda trossarna, och slumrade.
Rithisak såg den unge mannen i hästsvans, som hade hjälpt dem att lossa trossarna, skrika för full hals inne vid kajen för att få besättningens uppmärksamhet, men ingen hörde eller brydde sig.
– Så hur var det på Trossen?.
Då berättade Liza om Stiftelsen Trossen.
Hans första blick gällde märket efter trossen.
Ja, jag har slitit på trossen hemma ett tag, men.
Mia nekade till att ha bott på Trossen i fem månader.
– Vilka belägg har du för att Trossen var en bluff?.
Därför ringde hon Elisabeth Hermon på Stiftelsen Trossen.
Min syster och mina föräldrar har aldrig varit på Trossen.
Expressen skrev minst tio helsidor om mig och stiftelsen Trossen.
Jag vet egentligen ingen annan än Jacklyn som har bott på Trossen.
Det var, som sagt, fullt på Trossen när Susanne och hennes barn kom.
Mia och jag hade egentligen aldrig pratat om vad som hände på Trossen.
– Men det var inte för att hon skulle skriva om Trossen, som hon påstår.
Sedan Mia kommit in i Lizas liv »avslöjade« de tillsammans stiftelsen Trossen.
Glömsk av all försiktighet sprang han ut på bryggan och började hala i trossen.
Mia och Liza Marklund fick för sig att det var något skumt med Stiftelsen Trossen.
Mia och familjen flyttade till en egen lägenhet i Botkyrka när de lämnade Trossen.
Elisabeths syster Miriam arbetade som lågavlönat nattbiträde på Stiftelsen Trossen.
Den 10 oktober återkom de nämligen till Trossen för att stanna ytterligare 15 dagar.
Hon försökte dessutom få kommunerna som anlitat stiftelsen Trossen att anmäla henne.
I september, innan de lämnade Trossen, for Mia och familjen på en kryssning till Finland.
På Trossen fanns en elev eller praktikant vid namn Alice som hade sina rötter i Rumänien.
Liza Marklund gjorde i sina artiklar stort nummer av att Trossen inte hade någon bokföring.
»För ett par veckor sedan packade Jenny ihop sina och familjens saker och flydde från Trossen.
Reportern påpekade att Trossen från 1990 hade hjälpt åtminstone 35–40 kvinnor och deras barn.
Inget av det hon sa hade med Stiftelsen Trossen och Expressens smutskastning av Elisabeth att göra.
Stiftelsen gick i konkurs och socialtjänsten fick hämta de kvinnor som ännu var gömda på Trossen.
Mia tog nämligen i smyg med sig deras akter när hon och familjen lämnade Trossen den 25 oktober 1992.
Stiftelsen Trossen fick småningom i uppdrag att ta emot två kvinnor från »Bortrövade Barns Förening«.
Jag såg att hon höll ena handen hårt om trossen med böljande tång, benen rörde sig långsamt paddlande.
Reportern berättar avslutningsvis att historien om Trossen blev till filmen Paradiset i regi av Colin Nutley.