Tröttkört i en mening
Det var ett slokörat och tröttkört Vråhult som ställde upp efter målet.
”De här pojkarna och flickorna är allt hopp ute för”, sa rektorn själv tröttkört på intervjun.
– Du fixade! kläcker den fyrkantiga lilla mannen med den fläckiga skjortan ur sig extatiskt när värmefläkten med ett något tröttkört hostande skakar igång uppe i taket.
”De här pojkarna och flickorna är allt hopp ute för”, sa rektorn själv tröttkört på intervjun.
– Du fixade! kläcker den fyrkantiga lilla mannen med den fläckiga skjortan ur sig extatiskt när värmefläkten med ett något tröttkört hostande skakar igång uppe i taket.
Kanske är det åsynen av Anitas tröttkörda ansikte.
De tröttkörda besökarna från Sverige överraskades av att Jan Stenbeck hade dukat upp en elegant buffé åt dem.
Jag minns fortfarande hur uppspelt jag var under de där kvällsutflykterna, mörkrets lockelser och biljardbollarnas klick-klackande, jukeboxen som blinkade i rött och grönt och de tröttkörda skratten som for omkring i lokalen.
De tröttkörda besökarna från Sverige överraskades av att Jan Stenbeck hade dukat upp en elegant buffé åt dem.
Jag minns fortfarande hur uppspelt jag var under de där kvällsutflykterna, mörkrets lockelser och biljardbollarnas klick-klackande, jukeboxen som blinkade i rött och grönt och de tröttkörda skratten som for omkring i lokalen.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Halvvägs upp till våldsroteln mötte Bertil en tröttkörd Bo Ögren.