Torpare i en mening
– Mina förfäder var torpare i Småland.
Torpare som bodde i huset bakom Lestarps kyrka.
– Torpare Johansson, säger mannen från fattigvården.
En torpare och två skogsarbetare utgjorde de övriga invånarna.
Det är bönder, torpare och soldater som träder fram, generation efter generation.
Men här är Hyland mer intresserad av hur det går för Olle Länsberg som torpare än som författare.
Och för att visa vilken hygglig prick han är påpekas det ju tydligt att han är snäll mot sina torpare.
Längre bak i tiden hittar jag långa rader av arbetare, torpare, arrendatorer, sågverksarbetare, pigor och drängar.
Där Frideborg nu stod såg hon en gammal torpare och hans hustru med en unge vid handen försiktigt lista sig över gården.
Ett medeltida kloster var således inte en plats dit trälar och torpare kunde fly från svält och slit på fälten till det i jämförelse låga priset av celibat och böner.
Vid ett tillfälle hade Daniel Carlsson gjort en stackars torpare från Kisa sinnesrubbad sedan han inför publik låtit korsfästa honom, begrava honom och sedan uppväcka mannen från de döda.
Man talade svenska hemma, behärskade tyska, briljerade med franska, kommunicerade nödtorftigt med torpare och arrendatorer på finska och använde sig av ryska om man ville handla med eller göra karriär i kejsardömet.
Här fanns torpare och arrendatorer, gårdskarlar och mjölkerskor, rättare och förmän, alla inordnade i ett patriarkalt värdesystem som visserligen var på väg att försvinna men ännu var starkt under mellankrigstiden.
Thyra läser »I valet och kvalet«, Hyland möblerar om och välkomnar den värmländske »övertorparen« Gunde Johansson som sjunger »Jag är en torpare jag«, publiken sjunger med i refrängen och sedan berättar han några roliga historier och sjunger »Jul i stôga«.
Men till skillnad från de tiotusentals desperata torpare, backstugusittare och jordproletärer som också bröt upp från hembygden hade Sven och Henrik utbildning, kontakter och det goda självförtroende som skapas av att växa upp som aktade borgare i en stillsam provinsstad.
Torpare som bodde i huset bakom Lestarps kyrka.
– Torpare Johansson, säger mannen från fattigvården.
En torpare och två skogsarbetare utgjorde de övriga invånarna.
Det är bönder, torpare och soldater som träder fram, generation efter generation.
Men här är Hyland mer intresserad av hur det går för Olle Länsberg som torpare än som författare.
Och för att visa vilken hygglig prick han är påpekas det ju tydligt att han är snäll mot sina torpare.
Längre bak i tiden hittar jag långa rader av arbetare, torpare, arrendatorer, sågverksarbetare, pigor och drängar.
Där Frideborg nu stod såg hon en gammal torpare och hans hustru med en unge vid handen försiktigt lista sig över gården.
Ett medeltida kloster var således inte en plats dit trälar och torpare kunde fly från svält och slit på fälten till det i jämförelse låga priset av celibat och böner.
Vid ett tillfälle hade Daniel Carlsson gjort en stackars torpare från Kisa sinnesrubbad sedan han inför publik låtit korsfästa honom, begrava honom och sedan uppväcka mannen från de döda.
Man talade svenska hemma, behärskade tyska, briljerade med franska, kommunicerade nödtorftigt med torpare och arrendatorer på finska och använde sig av ryska om man ville handla med eller göra karriär i kejsardömet.
Här fanns torpare och arrendatorer, gårdskarlar och mjölkerskor, rättare och förmän, alla inordnade i ett patriarkalt värdesystem som visserligen var på väg att försvinna men ännu var starkt under mellankrigstiden.
Thyra läser »I valet och kvalet«, Hyland möblerar om och välkomnar den värmländske »övertorparen« Gunde Johansson som sjunger »Jag är en torpare jag«, publiken sjunger med i refrängen och sedan berättar han några roliga historier och sjunger »Jul i stôga«.
Men till skillnad från de tiotusentals desperata torpare, backstugusittare och jordproletärer som också bröt upp från hembygden hade Sven och Henrik utbildning, kontakter och det goda självförtroende som skapas av att växa upp som aktade borgare i en stillsam provinsstad.
Sedan lyfts hon ner till den väntande torparen, främlingen som från och med nu förfogar över hennes väl och ve.
Från 1949 och in på femtiotalet drog de helsvenska filmerna om den småländske torparen Åsa-Nisse och hans kamrat Klabbarparn fulla hus på landets biografer.
Från 1949 och in på femtiotalet drog de helsvenska filmerna om den småländske torparen Åsa-Nisse och hans kamrat Klabbarparn fulla hus på landets biografer.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.