Tjuten i en mening
Sedan kommer tjuten.
De rasande tjuten från dem som måste duka under.
De kunde höra tjuten när någon av dem fick dubbel svinrygg.
Winter blundade, han lyssnade efter de fasansfulla ljuden, tjuten.
Chloe bara skriker högre, och mellan tjuten ger hon Jade en örfil.
Långt borta i natten hördes tjuten från åtminstone två skadade hundar.
Genom det öppna fönstret lyssnar han till tjuten från Hondan när föraren accelererar.
Ambulansen sköt fart igen, de skarpa tjuten steg rakt upp och blev hängande utanför fönstret.
Tjuten övergick i en katts igenkännbara jamanden innan de skrämmande vilda skriken hördes igen.
När han bände allt hårdare blev tjuten besvärande, hotade att få en tillnyktrande effekt på honom.
Över det allmänna sorlet, bortom tjuten från bergochdalbanan hör Amber helt svagt havets dån och brus.
Gerda Hoffner dröjde kvar i huset när de sista hammarslagen dött för dagen, de sista tjuten från de pneumatiska borrarna.
Det dröjde länge innan tjuten från de andra flickorna som med obarmhärtiga rapp jagades runt väggarna av Stieglitz nådde fram till hans medvetande.
Knallen och klangen jagade varandra genom tunneln, och ekona som följde var av högre frekvens, likt de skräckinjagande tjuten från inkommande missiler.
Blickar ut över barnen, och sakta förvandlas stojet och skriken och tjuten till en flod av längtan, en längtan som aldrig kan uppfyllas, men som kan bedövas.
Hon har suttit och vankat och legat och lyssnat till yttervärldens ljud: till ropen och de smällande bildörrarna och tjuten från hundar som slåss och de brummande motorerna.
Huset är tomt på människor, men när Malin kikar in genom vardagsrumsfönstret och ser röran av leksaker kan hon höra barnskriken, de uppsluppna skratten, tjuten och gråten från sammandrabbningar om herraväldet över en plastbil, nalle eller målarpensel.
De rasande tjuten från dem som måste duka under.
De kunde höra tjuten när någon av dem fick dubbel svinrygg.
Winter blundade, han lyssnade efter de fasansfulla ljuden, tjuten.
Chloe bara skriker högre, och mellan tjuten ger hon Jade en örfil.
Långt borta i natten hördes tjuten från åtminstone två skadade hundar.
Genom det öppna fönstret lyssnar han till tjuten från Hondan när föraren accelererar.
Ambulansen sköt fart igen, de skarpa tjuten steg rakt upp och blev hängande utanför fönstret.
Tjuten övergick i en katts igenkännbara jamanden innan de skrämmande vilda skriken hördes igen.
När han bände allt hårdare blev tjuten besvärande, hotade att få en tillnyktrande effekt på honom.
Över det allmänna sorlet, bortom tjuten från bergochdalbanan hör Amber helt svagt havets dån och brus.
Gerda Hoffner dröjde kvar i huset när de sista hammarslagen dött för dagen, de sista tjuten från de pneumatiska borrarna.
Det dröjde länge innan tjuten från de andra flickorna som med obarmhärtiga rapp jagades runt väggarna av Stieglitz nådde fram till hans medvetande.
Knallen och klangen jagade varandra genom tunneln, och ekona som följde var av högre frekvens, likt de skräckinjagande tjuten från inkommande missiler.
Blickar ut över barnen, och sakta förvandlas stojet och skriken och tjuten till en flod av längtan, en längtan som aldrig kan uppfyllas, men som kan bedövas.
Hon har suttit och vankat och legat och lyssnat till yttervärldens ljud: till ropen och de smällande bildörrarna och tjuten från hundar som slåss och de brummande motorerna.
Huset är tomt på människor, men när Malin kikar in genom vardagsrumsfönstret och ser röran av leksaker kan hon höra barnskriken, de uppsluppna skratten, tjuten och gråten från sammandrabbningar om herraväldet över en plastbil, nalle eller målarpensel.
Tjutet var en siren.
Peter hör tjutet i sina öron.
Tjutet steg och föll om vartannat.
Winter hörde tjutet från en bogserbåt.
Han låg och väntade på tjutet från sirenerna.
Hon säger något, men det överröstas av tjutet i öronen.
Det enda Silver hör är tjutet i öronen, knakandet i hjärnan.
På avstånd kunde jag höra tjutet av en polissiren som närmade sig.
Där hade jag också sorgen och hjälplösheten, ensamheten och TJUTET.
Winter hörde det ohyggliga tjutet från vagnen, skramlet, varningssignalen.
Först när de var nere släppte hon fram det glada tjutet som aldrig ville ta slut.
Tjutet vibrerade i huvudet, som om någon slog mot skallbenet inifrån med en stämgaffel.
Efter några sekunder mattas tjutet och försvinner sedan till hans stora förvåning helt.
Han håller andan, trycker händerna för öronen och hummar svagt för att försöka störa ut tjutet.
Han måste skrika för att höras i dånet från motorvägen, hiphopen och det ständiga tjutet i Silvers öron.
Visst ringer den, med en ton som ligger nära tjutet i hans öron, vilket är anledningen till att han inte hörde den.
Hans tinnitus kommer sig av åren bakom de slamrande cymbalerna, men det är bara här han kan dränka tjutet i öronen.
Men samtidigt som han börjar prata blir tjutet i öronen starkare, och tanken löses upp innan han hinner formulera den.
Herregud, hade den verkligen låtit så förut? Det vassa tjutet från gångjärnen ekade mellan väggarna i trappuppgången.
Fingrar trycktes mjukt mot mina läppar, som för att varna med att inte ge ifrån mig tjutet jag försökt men misslyckats att ge ifrån mig.
Vad är det för jävla meningslöst ropande? Varför ropar han? Är det för att höra någonting ovanför tjutet i huvudet, något som tränger bort tjutet?.
En öppningsreplik som motsvarar tjutet om »mina feta lår« är oftare mer diskret i tonläget och urskuldande: »Jag kan inte låta bli, dom ser så goda ut.
Som på beställning hör vi det växande tjutet från en polissiren bakom oss, och bara något ögonblick senare dyker de blinkande ljusen upp i backspegeln.
Det började som gläfsandet från ett djur och steg sedan hastigt till ett genomträngande gällt skrik, som det skärande gnisslande tjutet från ett bromsande tåg.
Jag kvicknade till samtidigt som tjutet från den annalkande sirenen plötsligt klipptes tvärt av och ett pulserande sken i takt med mina egna dånande hjärtslag målade väggarna sjukligt blå.
Men hon belönades med det gälla, metalliska tjutet från mässingsreglarna i sina kläppar, och sedan med det svagare ljudet av trä som knäcktes när hela låsanordningen utsatte dörrkarmen för hård påfrestning.
Hans slutsats hade blivit att han inte skulle försöka få tag på hjälp utan helt enkelt åka hem igen och låta tjutet från en trasig utrustning – eller tystnaden allena – få segla på radiovågorna i skymningen.
Det där tjutet bräcker fördämningarna, och under de följande fem minuterna står jag och skälver i den varma duschstrålen medan de kraftiga snyftkonvulsionerna, som kommer från någonstans inuti magen, desperat klöser sig upp genom struphuvudet för att komma ut i friska luften.
Och sedan: det hemska ljudet av däck som högg i asfalt, tjutet, högre än det hon hört förut, från underjorden nu, bromsljuden, bilen därframme som sladdade i en vidrig båge nära den springande pojken, mycket nära, bilen hade kommit från höger i korsningen och hon kände igen den nu, såg silhuetten bakom ratten, Winters Mercedes med Winter bakom ratten, på två hjul nu, fortfarande fruktansvärt nära pojken, det var fortfarande nära döden, centimetrar ifrån och hon hade själv aldrig varit så nära.
Man skickar runt joints, sitter hopkrupna runt resterna av elden men den ger inte ifrån sig någon värme längre, utan bara denna stank av pyrande sopor och man vill tänka: Det här är som en familj, vi delar allt, fast det knark som Duncan haft med sig är hasch blandat med amfetamin, det är så starkt att det känns som en eld, inne i munnen på mig bultar det av värme och i huvudet och i skallen; jag börjar få hjärtklappning och sedan uppfylls jag plötsligt av en våg av lycka, värme, ett vansinnigt välbefinnande som gör att jag vill skratta så som pappa kunde få mig att skratta då han kittlade sin lilla flicka så att hon skulle sluta vara så tjurig, det där plötsliga tjutet av skratt som kommer på ett ögonblick, eller kanske är det för att jag håller på att strypas, kvävas – de har tagit hit mig för att kväva mig – det är alldeles för mycket som trängs inne i mitt huvud, det känns som om hjärnan håller på att svullna inne i skallen på mig, som en ballong som kan explodera när som helst.
Peter hör tjutet i sina öron.
Tjutet steg och föll om vartannat.
Winter hörde tjutet från en bogserbåt.
Han låg och väntade på tjutet från sirenerna.
Hon säger något, men det överröstas av tjutet i öronen.
Det enda Silver hör är tjutet i öronen, knakandet i hjärnan.
På avstånd kunde jag höra tjutet av en polissiren som närmade sig.
Där hade jag också sorgen och hjälplösheten, ensamheten och TJUTET.
Winter hörde det ohyggliga tjutet från vagnen, skramlet, varningssignalen.
Först när de var nere släppte hon fram det glada tjutet som aldrig ville ta slut.
Tjutet vibrerade i huvudet, som om någon slog mot skallbenet inifrån med en stämgaffel.
Efter några sekunder mattas tjutet och försvinner sedan till hans stora förvåning helt.
Han håller andan, trycker händerna för öronen och hummar svagt för att försöka störa ut tjutet.
Han måste skrika för att höras i dånet från motorvägen, hiphopen och det ständiga tjutet i Silvers öron.
Visst ringer den, med en ton som ligger nära tjutet i hans öron, vilket är anledningen till att han inte hörde den.
Hans tinnitus kommer sig av åren bakom de slamrande cymbalerna, men det är bara här han kan dränka tjutet i öronen.
Men samtidigt som han börjar prata blir tjutet i öronen starkare, och tanken löses upp innan han hinner formulera den.
Herregud, hade den verkligen låtit så förut? Det vassa tjutet från gångjärnen ekade mellan väggarna i trappuppgången.
Fingrar trycktes mjukt mot mina läppar, som för att varna med att inte ge ifrån mig tjutet jag försökt men misslyckats att ge ifrån mig.
Vad är det för jävla meningslöst ropande? Varför ropar han? Är det för att höra någonting ovanför tjutet i huvudet, något som tränger bort tjutet?.
En öppningsreplik som motsvarar tjutet om »mina feta lår« är oftare mer diskret i tonläget och urskuldande: »Jag kan inte låta bli, dom ser så goda ut.
Som på beställning hör vi det växande tjutet från en polissiren bakom oss, och bara något ögonblick senare dyker de blinkande ljusen upp i backspegeln.
Det började som gläfsandet från ett djur och steg sedan hastigt till ett genomträngande gällt skrik, som det skärande gnisslande tjutet från ett bromsande tåg.
Jag kvicknade till samtidigt som tjutet från den annalkande sirenen plötsligt klipptes tvärt av och ett pulserande sken i takt med mina egna dånande hjärtslag målade väggarna sjukligt blå.
Men hon belönades med det gälla, metalliska tjutet från mässingsreglarna i sina kläppar, och sedan med det svagare ljudet av trä som knäcktes när hela låsanordningen utsatte dörrkarmen för hård påfrestning.
Hans slutsats hade blivit att han inte skulle försöka få tag på hjälp utan helt enkelt åka hem igen och låta tjutet från en trasig utrustning – eller tystnaden allena – få segla på radiovågorna i skymningen.
Det där tjutet bräcker fördämningarna, och under de följande fem minuterna står jag och skälver i den varma duschstrålen medan de kraftiga snyftkonvulsionerna, som kommer från någonstans inuti magen, desperat klöser sig upp genom struphuvudet för att komma ut i friska luften.
Och sedan: det hemska ljudet av däck som högg i asfalt, tjutet, högre än det hon hört förut, från underjorden nu, bromsljuden, bilen därframme som sladdade i en vidrig båge nära den springande pojken, mycket nära, bilen hade kommit från höger i korsningen och hon kände igen den nu, såg silhuetten bakom ratten, Winters Mercedes med Winter bakom ratten, på två hjul nu, fortfarande fruktansvärt nära pojken, det var fortfarande nära döden, centimetrar ifrån och hon hade själv aldrig varit så nära.
Man skickar runt joints, sitter hopkrupna runt resterna av elden men den ger inte ifrån sig någon värme längre, utan bara denna stank av pyrande sopor och man vill tänka: Det här är som en familj, vi delar allt, fast det knark som Duncan haft med sig är hasch blandat med amfetamin, det är så starkt att det känns som en eld, inne i munnen på mig bultar det av värme och i huvudet och i skallen; jag börjar få hjärtklappning och sedan uppfylls jag plötsligt av en våg av lycka, värme, ett vansinnigt välbefinnande som gör att jag vill skratta så som pappa kunde få mig att skratta då han kittlade sin lilla flicka så att hon skulle sluta vara så tjurig, det där plötsliga tjutet av skratt som kommer på ett ögonblick, eller kanske är det för att jag håller på att strypas, kvävas – de har tagit hit mig för att kväva mig – det är alldeles för mycket som trängs inne i mitt huvud, det känns som om hjärnan håller på att svullna inne i skallen på mig, som en ballong som kan explodera när som helst.
Det lät som ett tjut.
Skriket lät som ett tjut.
Sedan hördes ett lätt tjut.
Normala röster lät som tjut.
Senare hörde de ett tjut i natten.
Junis tjut väcker hela pensionatet.
Men då hörde han ett tjut i luren.
som tjut ur avgrunden och fördömelsen.
Det låter som tjut från ett rivet djur.
Larmet fyllde natten med sitt skriande tjut.
Bromsarna släpptes med ett kort, svagt tjut.
Där nerifrån hördes dunsar och uppspelta tjut.
Hon gav till och med ifrån sig ett tjut av glädje.
Tjut och skrik, en liten av ångest gnällande hund!.
Innan han hinner reagera ljuder ett hjärtskärande tjut.
Tryckte man fel gav maskinen ifrån sig ett ljudligt tjut.
Peeta kikar ut mellan stenarna och ger ifrån sig ett tjut.
Oväsendet besvarades med burop, spridda applåder och tjut.
Hon hörde ett tjut, som om det kom direkt ur den blå himlen.
Samtidigt skar ett fruktansvärt, metalliskt tjut genom gläntan.
Hon hörde ett tjut av smärta då Tony Scalas finger kom i kläm.
Kirsty slår händerna för öronen och kväver ett matchande tjut.
Det blir tyst en liten stund, sedan ger hon upp ett nytt tjut av ilska.
Än så länge hördes inget avlägset tjut av sirener eller ambulanser.
Billarmet sätter igång direkt med ett dämpat, nästan urskuldande tjut.
När hon tryckte ner kontakten spann stål mot stål med ett helvetiskt tjut.
En röd Saab sladdade in på planen och stannade med ett tjut i ett moln av damm.
Ljudet från hissmaskineriet dog med ett långdraget stön som gick över i ett tjut.
Riley grabbade tag i Kevins axel och slet av hans högra hand med ett välbekant tjut.
I vanliga fall ger de ifrån sig ylande tjut och kusliga sånger om död när de jagar.
Hon grep om bordskanten som hon snubblat vid och gav till ett kort tjut, men föll inte.
Skriket lät som ett tjut.
Sedan hördes ett lätt tjut.
Normala röster lät som tjut.
Senare hörde de ett tjut i natten.
Junis tjut väcker hela pensionatet.
Men då hörde han ett tjut i luren.
som tjut ur avgrunden och fördömelsen.
Det låter som tjut från ett rivet djur.
Larmet fyllde natten med sitt skriande tjut.
Bromsarna släpptes med ett kort, svagt tjut.
Där nerifrån hördes dunsar och uppspelta tjut.
Hon gav till och med ifrån sig ett tjut av glädje.
Tjut och skrik, en liten av ångest gnällande hund!.
Innan han hinner reagera ljuder ett hjärtskärande tjut.
Tryckte man fel gav maskinen ifrån sig ett ljudligt tjut.
Peeta kikar ut mellan stenarna och ger ifrån sig ett tjut.
Oväsendet besvarades med burop, spridda applåder och tjut.
Hon hörde ett tjut, som om det kom direkt ur den blå himlen.
Samtidigt skar ett fruktansvärt, metalliskt tjut genom gläntan.
Hon hörde ett tjut av smärta då Tony Scalas finger kom i kläm.
Kirsty slår händerna för öronen och kväver ett matchande tjut.
Det blir tyst en liten stund, sedan ger hon upp ett nytt tjut av ilska.
Än så länge hördes inget avlägset tjut av sirener eller ambulanser.
Billarmet sätter igång direkt med ett dämpat, nästan urskuldande tjut.
När hon tryckte ner kontakten spann stål mot stål med ett helvetiskt tjut.
En röd Saab sladdade in på planen och stannade med ett tjut i ett moln av damm.
Ljudet från hissmaskineriet dog med ett långdraget stön som gick över i ett tjut.
Riley grabbade tag i Kevins axel och slet av hans högra hand med ett välbekant tjut.
I vanliga fall ger de ifrån sig ylande tjut och kusliga sånger om död när de jagar.
Hon grep om bordskanten som hon snubblat vid och gav till ett kort tjut, men föll inte.