Tingesten i en mening
Den ur ovädret födda tingesten rörde sig igen.
Han tar den jävla tingesten som darrar i hans hand.
Kommissarien stirrade på den platta, svarta tingesten.
GRETCHEN Den här tingesten alltså, kan ses både som–.
Han vägde obeslutsamt den fyrkantiga tingesten i sin hand.
Och greven vände varsamt den lilla vackra tingesten i sin hand.
Ett elektriskt fräsande och svagt tickande hördes från tingesten.
Hanna tar emot tingesten som han räcker henne, vrider och vänder förundrat på den.
Hon fyllde vattenkokaren men kunde inte hitta knappen man satte på den förbannade tingesten med.
Med plogen först körde vi rakt in i tingesten och förlorade nästan genast all drivkraft framåt.
Hon hade gång på gång försökt få igång den, men den där jäkla tingesten var fortfarande död.
Och Petra måste åter knäppa upp sin blå kappa och fästa den lilla tingesten, som bringade lycka, på klockkedjan.
Att döma av den hastiga skymt jag fick verkade den hastigt framilande tingesten vara en skapelse av ben omgivna av is.
Det var som om den gräddvita tingesten i hårdplast på bordet blivit rummets gravitationscentrum och allt drogs mot den.
När Gotthard kom upp, fann han Betty gråtande med den lilla tingesten, som hon tryckte mot sina ögon, avtorkande sina tårar.
Jag kramade telefonen i min hand och världen krympte omkring mig, en känsla av att det bara var jag och den lilla tingesten nu.
Banditen ryckte till, som om också han abrupt väckts till liv, och han stirrade vantroget på den vibrerande tingesten på bordet.
Revolvern, den svarta lilla tingesten med det tomma runda ögat, svängde hon i stället i den tonlösa, öde luften framför sin dotter.
Med ledning av vår Tolkningslära ska vi studera den här tingesten för att se hur många erfarenheter som kan utvinnas ur vad som helst.
Den bortkastade tingesten krafsade mot mina fötter utan avsikt att skada, utan mer som en orm med avhugget huvud som piskar urskillningslöst.
De trummande knotiga benen rörde upp plymer av snö från ängen när tingesten korsade vägen och fortsatte som om den inte var medveten om oss.
Bredvid den håriga tingesten låg en hårborste, cigaretter, nycklar, en bit grönskimrande kryptonit och det största urval kondomer Harry någonsin hade sett.
Vad det nu än var, hade den här tingesten av ben eller ektoplasma något att göra med det hot om våld som hängde över nunnorna och barnen i deras omvårdnad.
Hur lätt han kunde hjälpa och befria Dora! Ett litet skrap bara av den skarpa tingesten där borta, och blodet, som skulle bli hennes barn, runne ifrån henne och lättade tyngden kring hennes kvalda hjärta.
Den timglasformade tingesten fick Anton att tänka på familjens söndagsfrukost, på Lauras löskokta ägg med rester av äggskalet fortfarande kvar, sprucket så att äggulan hade runnit ut och stelnat på utsidan av den hårdnande men fortfarande mjuka äggvitan.
Junior behövde något i sitt liv, en felande länk som han måste ha för att bli hel, något mer än en hjärtevän, mer än tyska och franska eller karate, och så länge han kunde minnas hade han sökt efter det där mystiska väsendet, den där gåtfulla tingesten, denna förmåga, den där grejen, mojängen, manicken, denna kraft eller person, denna insikt, men problemet var att han inte visste vad han sökte efter, och ofta när det verkade som om han hittat det hade han inte alls gjort det och därför var han orolig för att han, om han någonsin hittade det, bara skulle kasta bort det för att han inte förstod att det faktiskt var just den grunka eller pryl han hade letat efter ända sedan han var liten.
Han tar den jävla tingesten som darrar i hans hand.
Kommissarien stirrade på den platta, svarta tingesten.
GRETCHEN Den här tingesten alltså, kan ses både som–.
Han vägde obeslutsamt den fyrkantiga tingesten i sin hand.
Och greven vände varsamt den lilla vackra tingesten i sin hand.
Ett elektriskt fräsande och svagt tickande hördes från tingesten.
Hanna tar emot tingesten som han räcker henne, vrider och vänder förundrat på den.
Hon fyllde vattenkokaren men kunde inte hitta knappen man satte på den förbannade tingesten med.
Med plogen först körde vi rakt in i tingesten och förlorade nästan genast all drivkraft framåt.
Hon hade gång på gång försökt få igång den, men den där jäkla tingesten var fortfarande död.
Och Petra måste åter knäppa upp sin blå kappa och fästa den lilla tingesten, som bringade lycka, på klockkedjan.
Att döma av den hastiga skymt jag fick verkade den hastigt framilande tingesten vara en skapelse av ben omgivna av is.
Det var som om den gräddvita tingesten i hårdplast på bordet blivit rummets gravitationscentrum och allt drogs mot den.
När Gotthard kom upp, fann han Betty gråtande med den lilla tingesten, som hon tryckte mot sina ögon, avtorkande sina tårar.
Jag kramade telefonen i min hand och världen krympte omkring mig, en känsla av att det bara var jag och den lilla tingesten nu.
Banditen ryckte till, som om också han abrupt väckts till liv, och han stirrade vantroget på den vibrerande tingesten på bordet.
Revolvern, den svarta lilla tingesten med det tomma runda ögat, svängde hon i stället i den tonlösa, öde luften framför sin dotter.
Med ledning av vår Tolkningslära ska vi studera den här tingesten för att se hur många erfarenheter som kan utvinnas ur vad som helst.
Den bortkastade tingesten krafsade mot mina fötter utan avsikt att skada, utan mer som en orm med avhugget huvud som piskar urskillningslöst.
De trummande knotiga benen rörde upp plymer av snö från ängen när tingesten korsade vägen och fortsatte som om den inte var medveten om oss.
Bredvid den håriga tingesten låg en hårborste, cigaretter, nycklar, en bit grönskimrande kryptonit och det största urval kondomer Harry någonsin hade sett.
Vad det nu än var, hade den här tingesten av ben eller ektoplasma något att göra med det hot om våld som hängde över nunnorna och barnen i deras omvårdnad.
Hur lätt han kunde hjälpa och befria Dora! Ett litet skrap bara av den skarpa tingesten där borta, och blodet, som skulle bli hennes barn, runne ifrån henne och lättade tyngden kring hennes kvalda hjärta.
Den timglasformade tingesten fick Anton att tänka på familjens söndagsfrukost, på Lauras löskokta ägg med rester av äggskalet fortfarande kvar, sprucket så att äggulan hade runnit ut och stelnat på utsidan av den hårdnande men fortfarande mjuka äggvitan.
Junior behövde något i sitt liv, en felande länk som han måste ha för att bli hel, något mer än en hjärtevän, mer än tyska och franska eller karate, och så länge han kunde minnas hade han sökt efter det där mystiska väsendet, den där gåtfulla tingesten, denna förmåga, den där grejen, mojängen, manicken, denna kraft eller person, denna insikt, men problemet var att han inte visste vad han sökte efter, och ofta när det verkade som om han hittat det hade han inte alls gjort det och därför var han orolig för att han, om han någonsin hittade det, bara skulle kasta bort det för att han inte förstod att det faktiskt var just den grunka eller pryl han hade letat efter ända sedan han var liten.
Swasse var ju ung – nåja, yngre då – och borde ha gillat sådana tingestar.
Att tillverka själva bomben skulle inte innebära några problem – Internet vimlade av manualer för hur de mest dödliga tingestar kunde tillverkas.
Åklagarens egna bruna stora tingestar där inne i spackelskallen fylls av ett djupt allvar som Malin tycker rimmar illa med hennes glättiga, ansträngt formella yta, och hon blir förvånad av blicken, nästan överrumplad.
Att tillverka själva bomben skulle inte innebära några problem – Internet vimlade av manualer för hur de mest dödliga tingestar kunde tillverkas.
Åklagarens egna bruna stora tingestar där inne i spackelskallen fylls av ett djupt allvar som Malin tycker rimmar illa med hennes glättiga, ansträngt formella yta, och hon blir förvånad av blicken, nästan överrumplad.
Hon hittade efter mycket letande i ett antal affärer snygga saker i rostfritt istället för de gamla slitna ingrodda tingestarna i blå plast.
Hon inspekterar vaggan och ser belåten ut när hon finner de sedvanliga tingestarna nedlagda däri; sax, en liten bit stål och påsen med örter.
Efter intensivt tankearbete hade han kommit till den övertygelsen att de hindrande tingestarna inte var till någon nytta, de bara försenade arbetet.
Världen blir till genom ögonen, för om man blundar finns inga bilder, och pojken är fyra år gammal när han lär sig att känna igen sina egna ögon, de bumlingstora djuphavsblå tingestarna som sitter på perfekt avstånd från varandra i en lika perfekt formad skalle.
Hon inspekterar vaggan och ser belåten ut när hon finner de sedvanliga tingestarna nedlagda däri; sax, en liten bit stål och påsen med örter.
Efter intensivt tankearbete hade han kommit till den övertygelsen att de hindrande tingestarna inte var till någon nytta, de bara försenade arbetet.
Världen blir till genom ögonen, för om man blundar finns inga bilder, och pojken är fyra år gammal när han lär sig att känna igen sina egna ögon, de bumlingstora djuphavsblå tingestarna som sitter på perfekt avstånd från varandra i en lika perfekt formad skalle.
Kortpipig äcklig tingest.
Handen höll i något – en mörk tingest, avlång och lite kantig.
En sådan luggsliten tingest kan nog skrämma även den mest hugade brud på flykten.
Hon fick klänningen i handen, men släpet blev kvar som en livlös tingest på golvet.
Vänder sig om med en svart tingest i handen, höjer den, och vad är det han håller i handen?.
Hannas blick är som fastlåst vid den färgglada tingest som Anna nu är på väg att slita till sig.
Samtidigt läggs poetiska bilder in i texten som att: »… kycklinghuvudet hängde som en liten dinglande tingest.
Telefotoapparaten var en skrymmande tingest, ett slags bildsändare, som sände bilder över de vanliga telefonledningarna.
Ansiktshuden var mörk och sprucken under den vida hatten och kycklinghuvudet hängde som en liten dinglande tingest ut från den knutna näven.
Kniven låg på ett bord inne i labbet, en egendomlig tingest: rå, vacker, brutal, overkligt verklig, som någonting som hörde en annan värld till.
Ute i sätteriet skrev en sättare ner texten på sin sättmaskin, en stor otymplig tingest med ett tangentbord, ett ormbo av rörliga metalldelar kors och tvärs, och het, smält bly i ett kar på ena sidan.
Enda skärmytslingen uppstod när Logiudice försökte lägga fram en kniv som bevis, en smal och otäck tingest som kallades Spyderco Civilian, det knivmärke som Jacob speciellt hade nämnt i sin historia när han fantiserade om mordet på Rifkin.
Jag kan se det framför mig, hur hon rör sig genom sitt förflutna, och vårt gemensamma förflutna, som över en marknadsplats, och hon plockar på sig sådant som tjänar hennes syften, och vissa salladshuvuden är fläckiga och fula, men om hon river bort några blad kan det vid en hastig anblick passera som ätbart, och hon stoppar ner det i korgen, och hon går vidare, och hon ser en tingest som kan komma till användning, om hon bara låter måla om den….
Han kom plötsligt ihåg den första gången han varit här, när han kommit ner för att se Bengt dö på Hospital Costa del Sol, hur han skickats hit av Siv för att hämta hennes övernattningsväska som hon glömt i oro och förvirring och hur han sett palmbladen glittra i solen genom fönstret mot baksidan, att han varit därute på den lilla gräsmattan och sett de tre stora palmerna som gav skugga och att han då blivit glad, att han hade tänkt att de var fina, att han tänkt att man ska bo där man har palmer på sin tomt, och han mindes att telefonen därinne hade ringt, kanske när han stått under palmerna, kanske när han stod utanför ytterdörren, och den började ringa nu på soffbordet i det svala rummet, en gammal tingest utan display, ringde, ringde.
Handen höll i något – en mörk tingest, avlång och lite kantig.
En sådan luggsliten tingest kan nog skrämma även den mest hugade brud på flykten.
Hon fick klänningen i handen, men släpet blev kvar som en livlös tingest på golvet.
Vänder sig om med en svart tingest i handen, höjer den, och vad är det han håller i handen?.
Hannas blick är som fastlåst vid den färgglada tingest som Anna nu är på väg att slita till sig.
Samtidigt läggs poetiska bilder in i texten som att: »… kycklinghuvudet hängde som en liten dinglande tingest.
Telefotoapparaten var en skrymmande tingest, ett slags bildsändare, som sände bilder över de vanliga telefonledningarna.
Ansiktshuden var mörk och sprucken under den vida hatten och kycklinghuvudet hängde som en liten dinglande tingest ut från den knutna näven.
Kniven låg på ett bord inne i labbet, en egendomlig tingest: rå, vacker, brutal, overkligt verklig, som någonting som hörde en annan värld till.
Ute i sätteriet skrev en sättare ner texten på sin sättmaskin, en stor otymplig tingest med ett tangentbord, ett ormbo av rörliga metalldelar kors och tvärs, och het, smält bly i ett kar på ena sidan.
Enda skärmytslingen uppstod när Logiudice försökte lägga fram en kniv som bevis, en smal och otäck tingest som kallades Spyderco Civilian, det knivmärke som Jacob speciellt hade nämnt i sin historia när han fantiserade om mordet på Rifkin.
Jag kan se det framför mig, hur hon rör sig genom sitt förflutna, och vårt gemensamma förflutna, som över en marknadsplats, och hon plockar på sig sådant som tjänar hennes syften, och vissa salladshuvuden är fläckiga och fula, men om hon river bort några blad kan det vid en hastig anblick passera som ätbart, och hon stoppar ner det i korgen, och hon går vidare, och hon ser en tingest som kan komma till användning, om hon bara låter måla om den….
Han kom plötsligt ihåg den första gången han varit här, när han kommit ner för att se Bengt dö på Hospital Costa del Sol, hur han skickats hit av Siv för att hämta hennes övernattningsväska som hon glömt i oro och förvirring och hur han sett palmbladen glittra i solen genom fönstret mot baksidan, att han varit därute på den lilla gräsmattan och sett de tre stora palmerna som gav skugga och att han då blivit glad, att han hade tänkt att de var fina, att han tänkt att man ska bo där man har palmer på sin tomt, och han mindes att telefonen därinne hade ringt, kanske när han stått under palmerna, kanske när han stod utanför ytterdörren, och den började ringa nu på soffbordet i det svala rummet, en gammal tingest utan display, ringde, ringde.