Tillgiven i en mening
Och den var mig tillgiven.
Hans farvälkyss var kort, mjuk och tillgiven.
Han var också en mer uppenbart tillgiven far.
Som barn hade hon varit rar, lekfull, tillgiven.
Liten och jättesnäll, tuff och rolig och tillgiven.
Hennes leende blev bredare och hon lät vänskapligt tillgiven.
Även om Valet var tillgiven, lugn och vacker var han ett skyggt djur.
Den var inte tillgiven, den kunde inga konster, den var inte ens söt.
Aros röst var så tröstande och tillgiven att jag faktiskt lät mig luras.
”Nog ser du hennes potential, Caius”, sa Aro med tillgiven kritik i rösten.
Hans röst blev nästan tillgiven när han pratade om Diego som en av sina pojkar.
Under Engels sista två år hade de båda en ytterst produktiv och tillgiven relation.
De skrev att hon kom från ett hemlöst gäng i Beaumont, men att hon var otroligt snäll och tillgiven.
”Ser du, Edward?” Den märklige vampyren vände sig mot Edward och log, som en tillgiven men kritisk morfar.
Och då inträffade det sällsamma: ju längre tiden framskred och dagarna gick, desto mera tillgiven tycktes ”hunden” bli.
Men i stället var han glad och tillgiven, och han viftade överseende med svansen och tryckte sig mot dem för att få en klapp.
Jag talade med Herweg, norrmännens gruppchef, som hade varit med Mannhard på uppdrag tidigare och verkade vara honom särskilt tillgiven.
Hon kan aldrig – inte ens en sådan här dag – låta bli att ge den blanka kungsblå lackfärgen en tillgiven smekning innan hon sätter nyckeln i glaset.
Trots att Vannozza förmådde charma Rodrigo och trots att han var henne djupt tillgiven gjorde hennes bakgrund henne olämplig att uppfostra medlemmar av hans familj.
Det var en älskares kyss – kort, mjuk och tillgiven, full av de kvardröjande minnena av en dag vi tillbringat i fridfull förnekelse och en påminnelse om att det här var vår sista kväll tillsammans i New York.
Man kan leva sitt liv och vara snäll mot alla, man kan vara en tillgiven son, en hygglig student, aldrig prova tunga droger eller göra någons dotter på smällen, vara en helyllesnubbe som lever i harmoni med alla varelser i Guds skapelse.
”85 Engels, som dyrkade alla Pumps, Lauras och Jennys barn som en morfar hade inga problem att dela hus med ett litet barn, förblev tillgiven Louise och uppskattade till och med Freybergers ”drakoniska medicinska tillsyn” av hans olika fysiska krämpor.
Men en läsning av Engels seniors brev till Elise avslöjar en helt annan sida av mannen: kommersiellt sinnad, ja, patriotisk och gudfruktig, men också en tillgiven son, en kärleksfull far och undergiven make, som delade många affärsbeslut med sin hustru och ofta sökte hennes råd.
69 Men han fann Zürichdebatternas praktiska detaljdiskussioner outhärdligt långtråkiga, ursäktade sig inför den omständliga beslutsproceduren och kastade sig iväg till kantonen Graubünden för att besöka sin bror Hermann – tidigare befälhavare i den kontrarevolutionära armén 1848, men som Engels under föregående årtionde hade utvecklat en alltmer broderligt tillgiven korrespondens med för att diskutera sjukdomar, skattesatser och plågsamt lustfyllda tankar.
Han ville inte vara sån, men det låg i släkten, det fanns hos två av dina farbröder också, inte hos din faster, förstås, men hos pappa, och han hoppades att inte du också, det bad han till Gud om, att du måtte bli förskonad, det var inte lätt för mig, att vara ensam om ansvaret och veta om, men du var ju så rar och tillgiven och så öppen och så oskuldsfull, du var ett barn tills du träffade honom, det var han som gjorde det, jag såg genast att han inte var något för dig, men du ville inte höra på mig, du blev som förbytt och elak, du som alltid varit så snäll, det var hans fel, men sen gifte han sig med dig, det hade jag inte väntat mig av honom, och ni fick barnen, å, du vet inte hur jag älskar barnen, och jag har ju bara dig och barnen, ni är allt jag har, jag lever bara för er, och så skulle det här hända, när han sa det, så fort jag hörde det, så sa jag: ’Det är arvet’, sa jag.
Det var inte bara deras kroppsform och deras ansikte, utan också deras ögon och sätt att uttrycka sig och detaljer som hur de rörde på munnen, vred händerna och hur de använde ansiktsmusklerna – nervösa små skratt, frammumlade stickrepliker – hur de flämtade till – utan det var också någonting, som man i familjen Skedd tyckte var mycket lustigt: paret Neu-kicken hade en hund, som hette Puddin och som liknade dem väldigt mycket, en blandning mellan byracka och labrador vars kropp var stor som en vuxen gris och som både var blygt försiktig och våldsamt tillgiven – det enda Puddin tycktes behöva för att bli lycklig var att få slicka ens händer, armar och ben med sin mjuka, slappa, fuktiga tunga – och hunden hade nästan likadana ögon utan fransar som såg på en med sådan längtan, sådant hopp och sådan beslutsamhet att Jewell blev både förvånad och förvirrad, för hon hade aldrig tidigare sett en sådan blick.
Hans farvälkyss var kort, mjuk och tillgiven.
Han var också en mer uppenbart tillgiven far.
Som barn hade hon varit rar, lekfull, tillgiven.
Liten och jättesnäll, tuff och rolig och tillgiven.
Hennes leende blev bredare och hon lät vänskapligt tillgiven.
Även om Valet var tillgiven, lugn och vacker var han ett skyggt djur.
Den var inte tillgiven, den kunde inga konster, den var inte ens söt.
Aros röst var så tröstande och tillgiven att jag faktiskt lät mig luras.
”Nog ser du hennes potential, Caius”, sa Aro med tillgiven kritik i rösten.
Hans röst blev nästan tillgiven när han pratade om Diego som en av sina pojkar.
Under Engels sista två år hade de båda en ytterst produktiv och tillgiven relation.
De skrev att hon kom från ett hemlöst gäng i Beaumont, men att hon var otroligt snäll och tillgiven.
”Ser du, Edward?” Den märklige vampyren vände sig mot Edward och log, som en tillgiven men kritisk morfar.
Och då inträffade det sällsamma: ju längre tiden framskred och dagarna gick, desto mera tillgiven tycktes ”hunden” bli.
Men i stället var han glad och tillgiven, och han viftade överseende med svansen och tryckte sig mot dem för att få en klapp.
Jag talade med Herweg, norrmännens gruppchef, som hade varit med Mannhard på uppdrag tidigare och verkade vara honom särskilt tillgiven.
Hon kan aldrig – inte ens en sådan här dag – låta bli att ge den blanka kungsblå lackfärgen en tillgiven smekning innan hon sätter nyckeln i glaset.
Trots att Vannozza förmådde charma Rodrigo och trots att han var henne djupt tillgiven gjorde hennes bakgrund henne olämplig att uppfostra medlemmar av hans familj.
Det var en älskares kyss – kort, mjuk och tillgiven, full av de kvardröjande minnena av en dag vi tillbringat i fridfull förnekelse och en påminnelse om att det här var vår sista kväll tillsammans i New York.
Man kan leva sitt liv och vara snäll mot alla, man kan vara en tillgiven son, en hygglig student, aldrig prova tunga droger eller göra någons dotter på smällen, vara en helyllesnubbe som lever i harmoni med alla varelser i Guds skapelse.
”85 Engels, som dyrkade alla Pumps, Lauras och Jennys barn som en morfar hade inga problem att dela hus med ett litet barn, förblev tillgiven Louise och uppskattade till och med Freybergers ”drakoniska medicinska tillsyn” av hans olika fysiska krämpor.
Men en läsning av Engels seniors brev till Elise avslöjar en helt annan sida av mannen: kommersiellt sinnad, ja, patriotisk och gudfruktig, men också en tillgiven son, en kärleksfull far och undergiven make, som delade många affärsbeslut med sin hustru och ofta sökte hennes råd.
69 Men han fann Zürichdebatternas praktiska detaljdiskussioner outhärdligt långtråkiga, ursäktade sig inför den omständliga beslutsproceduren och kastade sig iväg till kantonen Graubünden för att besöka sin bror Hermann – tidigare befälhavare i den kontrarevolutionära armén 1848, men som Engels under föregående årtionde hade utvecklat en alltmer broderligt tillgiven korrespondens med för att diskutera sjukdomar, skattesatser och plågsamt lustfyllda tankar.
Han ville inte vara sån, men det låg i släkten, det fanns hos två av dina farbröder också, inte hos din faster, förstås, men hos pappa, och han hoppades att inte du också, det bad han till Gud om, att du måtte bli förskonad, det var inte lätt för mig, att vara ensam om ansvaret och veta om, men du var ju så rar och tillgiven och så öppen och så oskuldsfull, du var ett barn tills du träffade honom, det var han som gjorde det, jag såg genast att han inte var något för dig, men du ville inte höra på mig, du blev som förbytt och elak, du som alltid varit så snäll, det var hans fel, men sen gifte han sig med dig, det hade jag inte väntat mig av honom, och ni fick barnen, å, du vet inte hur jag älskar barnen, och jag har ju bara dig och barnen, ni är allt jag har, jag lever bara för er, och så skulle det här hända, när han sa det, så fort jag hörde det, så sa jag: ’Det är arvet’, sa jag.
Det var inte bara deras kroppsform och deras ansikte, utan också deras ögon och sätt att uttrycka sig och detaljer som hur de rörde på munnen, vred händerna och hur de använde ansiktsmusklerna – nervösa små skratt, frammumlade stickrepliker – hur de flämtade till – utan det var också någonting, som man i familjen Skedd tyckte var mycket lustigt: paret Neu-kicken hade en hund, som hette Puddin och som liknade dem väldigt mycket, en blandning mellan byracka och labrador vars kropp var stor som en vuxen gris och som både var blygt försiktig och våldsamt tillgiven – det enda Puddin tycktes behöva för att bli lycklig var att få slicka ens händer, armar och ben med sin mjuka, slappa, fuktiga tunga – och hunden hade nästan likadana ögon utan fransar som såg på en med sådan längtan, sådant hopp och sådan beslutsamhet att Jewell blev både förvånad och förvirrad, för hon hade aldrig tidigare sett en sådan blick.
Ett mycket tillgivet litet barn.
Robert betraktade tillgivet sin vän.
Han skakar på huvudet och ler tillgivet mot mig.
Han sträckte sig fram och klappade mig tillgivet på armen.
”Ja, kom, Malcolm”, sa Elaine och krokade tillgivet arm med honom.
Mr Vess minns inte vad hon hette, men han minns tillgivet många saker om henne.
Dom är som barn, tänkte Johansson tillgivet och makade sig ner vid hennes sida.
Den slöt upp bredvid Christian som tillgivet la sin hand på den stora kattens ljusa huvud.
Med flämtande andning kysste han Summer tillgivet, och slickade bort saltet från hennes panna.
”Ibland har jag svårt att fatta att du bara är tre år äldre än jag”, sade Laura tillgivet.
Min mor, som kom lite försent som vanligt, småpratade med Greta och såg tillgivet på sin svägerska.
Besten betraktade henne på samma sätt som en hund som väntar på ett tillgivet ord från sin avgudade matte.
DeLucca behandlade honom så som man behandlar någon man känner mycket väl, irriterat men samtidigt tillgivet.
Stundtals är han som ett ömt och tillgivet barn, stundtals långt borta från en med något slags pansar kring själen.
Mitzi hade tvingats sluta som hembiträde och söka sig annat arbete eftersom judar inte fick anställa så kallade arier, men kom ändå tillgivet varje dag.
Hur skulle man annars lära sig att undvika att säga sådana saker som skulle få främlingar att skratta? Att retas med vänner är tillgivet och vaccinerar dem mot dåraktighet.
Hellre än att förlora hennes kärlek och beundran som höll henne tillgivet fridsam, och göra dem båda fria, kastade han ut ännu ett köttben – och henne tillbaka i köttkvarnen.
Ingen av dem dröjer sig kvar, utan var och en återvänder till sin patrullering efter en klapp på huvudet, efter att ha blivit kliad bakom örat och efter att ha fått ett tillgivet ord.
Han beskrev honom tillgivet för Sorge som en mycket begåvad och nyttig sorts karl och genompräktig, men svärmisk som en tonårsflicka, med fingrar som ständigt kliar efter att göra någon dumhet.
Robert betraktade tillgivet sin vän.
Han skakar på huvudet och ler tillgivet mot mig.
Han sträckte sig fram och klappade mig tillgivet på armen.
”Ja, kom, Malcolm”, sa Elaine och krokade tillgivet arm med honom.
Mr Vess minns inte vad hon hette, men han minns tillgivet många saker om henne.
Dom är som barn, tänkte Johansson tillgivet och makade sig ner vid hennes sida.
Den slöt upp bredvid Christian som tillgivet la sin hand på den stora kattens ljusa huvud.
Med flämtande andning kysste han Summer tillgivet, och slickade bort saltet från hennes panna.
”Ibland har jag svårt att fatta att du bara är tre år äldre än jag”, sade Laura tillgivet.
Min mor, som kom lite försent som vanligt, småpratade med Greta och såg tillgivet på sin svägerska.
Besten betraktade henne på samma sätt som en hund som väntar på ett tillgivet ord från sin avgudade matte.
DeLucca behandlade honom så som man behandlar någon man känner mycket väl, irriterat men samtidigt tillgivet.
Stundtals är han som ett ömt och tillgivet barn, stundtals långt borta från en med något slags pansar kring själen.
Mitzi hade tvingats sluta som hembiträde och söka sig annat arbete eftersom judar inte fick anställa så kallade arier, men kom ändå tillgivet varje dag.
Hur skulle man annars lära sig att undvika att säga sådana saker som skulle få främlingar att skratta? Att retas med vänner är tillgivet och vaccinerar dem mot dåraktighet.
Hellre än att förlora hennes kärlek och beundran som höll henne tillgivet fridsam, och göra dem båda fria, kastade han ut ännu ett köttben – och henne tillbaka i köttkvarnen.
Ingen av dem dröjer sig kvar, utan var och en återvänder till sin patrullering efter en klapp på huvudet, efter att ha blivit kliad bakom örat och efter att ha fått ett tillgivet ord.
Han beskrev honom tillgivet för Sorge som en mycket begåvad och nyttig sorts karl och genompräktig, men svärmisk som en tonårsflicka, med fingrar som ständigt kliar efter att göra någon dumhet.
/ din tillgivna Georg.
Och så den snälla, tillgivna Mitzi.
Med hälsningar från tillgivna Ellen.
Patriarken i centrum av sin tillgivna klan.
folkets, vingård går vi till Engels, skrev hans tillgivna Tussy 1890.
Sorgsenheten fångade ansiktet men det tillgivna uttrycket försvann inte helt.
Och hon njöt av all medkänsla, armarna om axlarna, de tillgivna viskningarna.
Jag tror mig ha många vänner, många tillgivna vänner, i alla åldrar, i många länder.
Hon kastade sig om halsen på honom och överöste honom med nästan löjligt tillgivna kyssar.
Livet blir lättare för oss när vi ser att du lever tillsammans med så tillgivna och omtänksamma människor.
Dessa korkade, ytliga, tillgivna husdjur, besatta av plymer och partyn, får nästan mitt hjärta att brista med sitt farväl.
Detta säger jag inte för att hota på något sätt utan bara för att anhålla om tålamod med Mors synnerligen tillgivna Pute.
På lockets insida fanns en silverplatta med inskriptionen »Till general Hermann Göring från tillgivna Elizabeth Arden« på engelska.
Du var återigen den man jag skulle älska till min död, och du mötte igen den tillgivna, jublande unga flickan som älskade, älskade dig.
Han blev åter den normala, svansviftande och tillgivna hund som insisterade på en kram, och sedan gick tillbaka till sin kudde där han slumrade in som om han aldrig hade varit orolig.
Med slö förvåning inregistrerade mitt förstånd, att Astrid under de sista två åren spelat rollen av min mest tillgivna väninna, därför att hon varit (och fortfarande var) så gränslöst, besinningslöst kär i dig.
Och så den snälla, tillgivna Mitzi.
Med hälsningar från tillgivna Ellen.
Patriarken i centrum av sin tillgivna klan.
folkets, vingård går vi till Engels, skrev hans tillgivna Tussy 1890.
Sorgsenheten fångade ansiktet men det tillgivna uttrycket försvann inte helt.
Och hon njöt av all medkänsla, armarna om axlarna, de tillgivna viskningarna.
Jag tror mig ha många vänner, många tillgivna vänner, i alla åldrar, i många länder.
Hon kastade sig om halsen på honom och överöste honom med nästan löjligt tillgivna kyssar.
Livet blir lättare för oss när vi ser att du lever tillsammans med så tillgivna och omtänksamma människor.
Dessa korkade, ytliga, tillgivna husdjur, besatta av plymer och partyn, får nästan mitt hjärta att brista med sitt farväl.
Detta säger jag inte för att hota på något sätt utan bara för att anhålla om tålamod med Mors synnerligen tillgivna Pute.
På lockets insida fanns en silverplatta med inskriptionen »Till general Hermann Göring från tillgivna Elizabeth Arden« på engelska.
Du var återigen den man jag skulle älska till min död, och du mötte igen den tillgivna, jublande unga flickan som älskade, älskade dig.
Han blev åter den normala, svansviftande och tillgivna hund som insisterade på en kram, och sedan gick tillbaka till sin kudde där han slumrade in som om han aldrig hade varit orolig.
Med slö förvåning inregistrerade mitt förstånd, att Astrid under de sista två åren spelat rollen av min mest tillgivna väninna, därför att hon varit (och fortfarande var) så gränslöst, besinningslöst kär i dig.
Din tillgivne, Ingmar.
Er tillgivne son och broder.
Din tillgivne vän, Ingmar B-n.
Kära hälsningar till alla i svenska Israelsmissionen tillgivne Otto Ullmann.
24 april: ”LYCKLIG OCH DJUPT TACKSAM FOER DITT DRAMA STOP BERF FOELJER TILLGIVNE VAENNEN = INGMAR +”.
Och här sitter jag kvar, i min lilla håla, med min tillgivne men stentråkige man och med en nästan vuxen son jag knappt ser röken av.
20 april: ”KAERA DU JAG FICK PJAESEN IDAG TISDAG OCH SKALL LAESA OCH BEGRUNDA STOP JAG HOER AV MIG SAA FORT SOM JOEJLIGT = TILLGIVNE VAENNEN INGMAR +”.
De använde förtroliga extranamn och kryddade breven med ”Din tillgivne slav”, ”Den kära gamla Maran till hennes Framtidshopp”, ”Älskade Örn”.
« Majakovskij svarade med att skicka henne Ett moln i byxor med dedikationen »Till söta och rara Elitjka från hennes tillgivne V V«.
Och så tillät han sig en reflektion: ”Det är underligt att tiden lär en hur djupt rottrådarna i alla fall sitter”, och menade med det sin känsla för familjesammanhanget; ”Detta utan all sentimentalitet”, lade han till för säkerhets skull men undertecknade ändå med ”Tillgivne sonen Putte”, barndomens smeknamn.
Er tillgivne son och broder.
Din tillgivne vän, Ingmar B-n.
Kära hälsningar till alla i svenska Israelsmissionen tillgivne Otto Ullmann.
24 april: ”LYCKLIG OCH DJUPT TACKSAM FOER DITT DRAMA STOP BERF FOELJER TILLGIVNE VAENNEN = INGMAR +”.
Och här sitter jag kvar, i min lilla håla, med min tillgivne men stentråkige man och med en nästan vuxen son jag knappt ser röken av.
20 april: ”KAERA DU JAG FICK PJAESEN IDAG TISDAG OCH SKALL LAESA OCH BEGRUNDA STOP JAG HOER AV MIG SAA FORT SOM JOEJLIGT = TILLGIVNE VAENNEN INGMAR +”.
De använde förtroliga extranamn och kryddade breven med ”Din tillgivne slav”, ”Den kära gamla Maran till hennes Framtidshopp”, ”Älskade Örn”.
« Majakovskij svarade med att skicka henne Ett moln i byxor med dedikationen »Till söta och rara Elitjka från hennes tillgivne V
Och så tillät han sig en reflektion: ”Det är underligt att tiden lär en hur djupt rottrådarna i alla fall sitter”, och menade med det sin känsla för familjesammanhanget; ”Detta utan all sentimentalitet”, lade han till för säkerhets skull men undertecknade ändå med ”Tillgivne sonen Putte”, barndomens smeknamn.