Tidstypiska i en mening
En ofrivillig tanke gick till Carl Larssons tidstypiska målningar.
De rustningar som skådespelarna bär är till exempel inte tidstypiska.
Jag råkar bo i ett av Göteborgs bäst bevarade och mest tidstypiska Jugendhus, skrattade Viking.
Regnet öste ner den försommaren och våra tidstypiska scenkläder hann knappt torka mellan repetitionerna.
Efter en uppväxt med Ringo Starr-frisyr ansade jag skallen i den märkligt tidstypiska femtiotalskotletten.
Både Nesser och Edwardson är stilistiskt medvetna författare som skapat tidstypiska miljöer för sina böcker.
Han hade liksom jag, och förmodligen Petter, haft en besvärlig barndom och uppväxttid med matterror och andra tidstypiska ingredienser.
Harry gick tillbaka, genom ett kök, vidare in genom dörren till den tidstypiska jungfrukammaren bakom köket och fann det han letade efter, baktrappan.
Reportagets tidstypiska demokratiförakt och beundran av en manlig auktoritet lyser tydligt igenom under läsningens gång: Portugal är en krävande uppgift för en diktator.
Artikeln hade rubriken ”Kvinnans villkorliga frigivning” och argumenterade mot den tidstypiska föreställning som hävdade att kvinnan hade ”två roller”, en som med mannen jämlik samhällsmedborgare och en som mor.
På väg mot sin undergång i början av 1980-talet sålde emellertid Salén sin del till de tidstypiska börsklipparbolagen Yggdrasil, Asken och det återuppståndna Carnegie, vilka alla dominerades av Erik Penser och dennes kumpaner.
17 Under de kommande åren skulle denna salongskultur sammanfattas i det träffande begreppet Biedermeier, som kombinerade adjektivet bieder, tyska för präktig, naiv och hederlig, med det vanliga efternamnet Meier som beskrivning av medelklassens tidstypiska visuella stil, litteratur och värderingar.
Men i den samtida populärkulturen och i de tidstypiska managementteorierna var det renässans för den starke mannen, för ledaren som pekar med hela handen, som förkunnar att alla måste spela för laget, dra åt samma håll, och som vill slänga ut alla femtekolonnare, det vill säga alla de svåranpassliga individualisterna.
Protokollet belyser sedan i tidstypiska – eller om man så vill hisnande – formuleringar graden av styrning från överheten: ”Frågorna till de olika programmen skulle i förväg insändas till tv-studion och det slutliga urvalet av frågorna göras av en kommitté bestående av ordföranden för programmet, producenten och en representant för vart och ett av de tillfrågade partierna” (min kursiv).
De rustningar som skådespelarna bär är till exempel inte tidstypiska.
Jag råkar bo i ett av Göteborgs bäst bevarade och mest tidstypiska Jugendhus, skrattade Viking.
Regnet öste ner den försommaren och våra tidstypiska scenkläder hann knappt torka mellan repetitionerna.
Efter en uppväxt med Ringo Starr-frisyr ansade jag skallen i den märkligt tidstypiska femtiotalskotletten.
Både Nesser och Edwardson är stilistiskt medvetna författare som skapat tidstypiska miljöer för sina böcker.
Han hade liksom jag, och förmodligen Petter, haft en besvärlig barndom och uppväxttid med matterror och andra tidstypiska ingredienser.
Harry gick tillbaka, genom ett kök, vidare in genom dörren till den tidstypiska jungfrukammaren bakom köket och fann det han letade efter, baktrappan.
Reportagets tidstypiska demokratiförakt och beundran av en manlig auktoritet lyser tydligt igenom under läsningens gång: Portugal är en krävande uppgift för en diktator.
Artikeln hade rubriken ”Kvinnans villkorliga frigivning” och argumenterade mot den tidstypiska föreställning som hävdade att kvinnan hade ”två roller”, en som med mannen jämlik samhällsmedborgare och en som mor.
På väg mot sin undergång i början av 1980-talet sålde emellertid Salén sin del till de tidstypiska börsklipparbolagen Yggdrasil, Asken och det återuppståndna Carnegie, vilka alla dominerades av Erik Penser och dennes kumpaner.
17 Under de kommande åren skulle denna salongskultur sammanfattas i det träffande begreppet Biedermeier, som kombinerade adjektivet bieder, tyska för präktig, naiv och hederlig, med det vanliga efternamnet Meier som beskrivning av medelklassens tidstypiska visuella stil, litteratur och värderingar.
Men i den samtida populärkulturen och i de tidstypiska managementteorierna var det renässans för den starke mannen, för ledaren som pekar med hela handen, som förkunnar att alla måste spela för laget, dra åt samma håll, och som vill slänga ut alla femtekolonnare, det vill säga alla de svåranpassliga individualisterna.
Protokollet belyser sedan i tidstypiska – eller om man så vill hisnande – formuleringar graden av styrning från överheten: ”Frågorna till de olika programmen skulle i förväg insändas till tv-studion och det slutliga urvalet av frågorna göras av en kommitté bestående av ordföranden för programmet, producenten och en representant för vart och ett av de tillfrågade partierna” (min kursiv).
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Tidstypiskt på nåt sätt.
Köket var modernt och tidstypiskt inrett med öppen planlösning in mot vardagsrummet.
Det lillgamla och överdrivet kärvänliga språkbruket i korrespondensen mellan Ingmar Bergman och hans föräldrar är tidstypiskt men välvilligheten framstår som tillkämpad med tanke på alla spänningarna.
Ivar Kreugers tanke var, tidstypiskt, i mass-, konsumtions- och kommunikationssamhällets gryning: om man samordnar en väldig massa små affärer i tillräckligt stor skala, då får man en samlad affär som är enorm, som man kan tjäna enorma pengar på.
”Även om antalet begåvade av olika skäl kan tänkas vara procentuellt lägre inom socialgrupp III än inom socialgrupp II och särskilt inom socialgrupp I kan detta förhållande inte motivera en disproportion av detta slag”, hette det tidstypiskt i 1948 års studiesociala utredning.
Fotbollshuliganerna i England, som på 8o-talet tidstypiskt nog började kalla sig för firmor och som medvetet gick in för att ställa till bråk i samband med matcher och att misshandla andra lags supportrar, blev också påverkade av rasistisk propaganda och ännu en arena för National Front och andra fascistorganisationer.
Köket var modernt och tidstypiskt inrett med öppen planlösning in mot vardagsrummet.
Det lillgamla och överdrivet kärvänliga språkbruket i korrespondensen mellan Ingmar Bergman och hans föräldrar är tidstypiskt men välvilligheten framstår som tillkämpad med tanke på alla spänningarna.
Ivar Kreugers tanke var, tidstypiskt, i mass-, konsumtions- och kommunikationssamhällets gryning: om man samordnar en väldig massa små affärer i tillräckligt stor skala, då får man en samlad affär som är enorm, som man kan tjäna enorma pengar på.
”Även om antalet begåvade av olika skäl kan tänkas vara procentuellt lägre inom socialgrupp III än inom socialgrupp II och särskilt inom socialgrupp I kan detta förhållande inte motivera en disproportion av detta slag”, hette det tidstypiskt i 1948 års studiesociala utredning.
Fotbollshuliganerna i England, som på 8o-talet tidstypiskt nog började kalla sig för firmor och som medvetet gick in för att ställa till bråk i samband med matcher och att misshandla andra lags supportrar, blev också påverkade av rasistisk propaganda och ännu en arena för National Front och andra fascistorganisationer.
Rubriken är tidstypisk.
Däri är hon tidstypisk.
Relationen till föräldrarna var miljö- och tidstypisk.
I skogsdungarna kunde man se riksdagsman Palme ”springa terräng” – man joggade ännu inte – i en tidstypisk åtsittande blå bomullsoverall och vit mössa.
Familjen Palme var en ganska tidstypisk akademisk familj i det att mannen satsade fullt ut på yrkeslivet medan hustrun fick balansera sin egen karriär mot familjebehoven.
Hans mumie exponeras numera i glaslåda över altaret i ett sidokapell, i tidstypisk påvedräkt, egendomligt hoptryckt efter vistelsen i en tydligen snålt tilltagen stensarkofag.
En sådan skulle också skapas 1952: COSEC, en tidstypisk akronym för ett ”co-ordinating secretariat”, skulle binda samman verksamheten mellan de internationella studentkonferenserna.
I en rationell och pragmatisk familj som såg modernisering och förändring som en möjlighet snarare än ett hot, pendlade Olof Palme mellan en vemodsfylld längtan efter flydd storhetstid och en tidstypisk handlingskult som krävde heroism och offervillighet.
En social ingengör av folkhemsk typ skulle givetvis ha avfärdat det hela som ingenting annat än en tillflyktsort för psykiskt instabila individer, sådana som blivit utskrivna eftar att tidigare ha erbjudits ombonade liv i en trygg institutionsmiljö vid landets olika mentalsjukhus, sådana som Långbro, Beckomberga och Ulleråker, men som nu tvingades ta sin tillflykt till allehanda frikyrkor och sektbildningar i stället, vilka i linje med tidstypisk subkulturell segregering kunde erbjuda dessa många olyckliga ett visst mått av trygghet nu när samhället inte längre ville ta sitt ansvar.
Däri är hon tidstypisk.
Relationen till föräldrarna var miljö- och tidstypisk.
I skogsdungarna kunde man se riksdagsman Palme ”springa terräng” – man joggade ännu inte – i en tidstypisk åtsittande blå bomullsoverall och vit mössa.
Familjen Palme var en ganska tidstypisk akademisk familj i det att mannen satsade fullt ut på yrkeslivet medan hustrun fick balansera sin egen karriär mot familjebehoven.
Hans mumie exponeras numera i glaslåda över altaret i ett sidokapell, i tidstypisk påvedräkt, egendomligt hoptryckt efter vistelsen i en tydligen snålt tilltagen stensarkofag.
En sådan skulle också skapas 1952: COSEC, en tidstypisk akronym för ett ”co-ordinating secretariat”, skulle binda samman verksamheten mellan de internationella studentkonferenserna.
I en rationell och pragmatisk familj som såg modernisering och förändring som en möjlighet snarare än ett hot, pendlade Olof Palme mellan en vemodsfylld längtan efter flydd storhetstid och en tidstypisk handlingskult som krävde heroism och offervillighet.
En social ingengör av folkhemsk typ skulle givetvis ha avfärdat det hela som ingenting annat än en tillflyktsort för psykiskt instabila individer, sådana som blivit utskrivna eftar att tidigare ha erbjudits ombonade liv i en trygg institutionsmiljö vid landets olika mentalsjukhus, sådana som Långbro, Beckomberga och Ulleråker, men som nu tvingades ta sin tillflykt till allehanda frikyrkor och sektbildningar i stället, vilka i linje med tidstypisk subkulturell segregering kunde erbjuda dessa många olyckliga ett visst mått av trygghet nu när samhället inte längre ville ta sitt ansvar.