Tidevarvet i en mening
Men vad de ämnen angår, som ligger för tidevarvet att komma, så må man gråta om man vill, men hindra dem kan man inte.
Lönenivåer att vänja sig vid i det nya Europa? Det verkar som om 1800-talet inte bara har återvänt vid soppköken, utan även integrerat sig i det moderna tidevarvet.
Lönenivåer att vänja sig vid i det nya Europa? Det verkar som om 1800-talet inte bara har återvänt vid soppköken, utan även integrerat sig i det moderna tidevarvet.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Sex med förtappade änglar hör liksom inte hemma i dator- och TV-spelens tidevarv.
Och att i nutiden, kärnvapnens tidevarv, frivilligt gå i krig gör inget litet land.
Tjänster och gentjänster, tänkte han, så har det blivit i detta cynismens tidevarv.
Men hade Jane gjort samma sak? Hon var ju definitivt inte av den generation som fötts in i oskuldens tidevarv.
Men uttalet var det värre med, detta var långt före CNN och MTV:s tidevarv och amerikaniseringen av Sverige.
Holger 1 fortsatte med att varje nation gjorde bäst i att samlas kring egna symboler i dessa internationaliseringens tidevarv.
Min äldste son är resultatet av det som man nu åter igen, i den nya skoningslöshetens tidevarv, börjat kalla en tillfällig förbindelse.
I sig var det inget konstigt med att en ung, växande akademikerfamilj flyttade till ett attraktivt förortsområde i bostadskrisens tidevarv.
Hur mycket hade inte sedan dess förändrats? Vilket nytt tidevarv? Med vilka andra ögon såg han på henne? och hon tycktes själv ha kommit i en annan värld.
Den unge löjtnanten hade sina sympatier åt vänster, vilket i tullstridens tidevarv betydde frihandel, allmän rösträtt, parlamentarism och allmän framstegstro.
Misstänksamheten mot experter som förespråkar storskaliga lösningar har blivit allmän, och i ekonomernas tidevarv står ingenjörer inte lika högt i kurs som förr.
Emiren kunde ha valt en bostad som var lättare att försvara, men det kunde ha tilldragit sig hans grannars intresse, och varit kontraproduktivt i detta tidevarv av helikoptrar och flygplan fulla med bomber.
”9 För en viktorian stod ”Cottonopolis” (bomullsmetropolen) för alla modernitetens fasor: det var den industriella revolutionens ”chockstad”, en hemsk metonym för skrämmande förändringar i ångans tidevarv.
Det var ett liv som dessutom utspelades i 1800-talets stora revolutionära tidevarv: Engels var med chartisterna i Manchester, på barrikaderna 1848–49, manade på kommunarderna i Paris 1871 och vittnade om den brittiska arbetarrörelsens plågsamma födelse i 1890-talets London.
Deras oskrivna manifest krävde att den romantiska konstens tidevarv skulle ge vika för handlingens tidevarv, och Börne, en hård motståndare till Metternichs auktoritära metoder, fördömde skarpt den fega, politiska världsfrånvändhet som Goethe och andra högsinnade romantiska förkunnare hade valt.
Ett annat problem när det gäller trovärdighet är givetvis också att vi lever i ett tidevarv då de som ifrågasätter det etablerade sättet att se på hälsobegreppet inte sällan är new age-svävare vars mer eller mindre intuitiva slutsatser i olika sammanhang framförs som lämpliga medicinska förhållningssätt.
”Ett rikt land som sköter sina affärer i enlighet med regler från ett annat och fattigare tidevarv”, skrev Galbraith i Överflödets samhälle, ”kommer […] att försitta många lyckomöjligheter, och genom att det missförstår sin egen situation kommer det oundvikligen att välja felaktiga botemedel, när det råkar i svårigheter.
Detta är det lätt paradoxala men antagligen viktigaste argumentet mot de straffskatter på »onyttig« mat som föreslås med jämna mellanrum: vi kan inte ärligt hävda att vi vet exakt vad som är »onyttigt«, i bemärkelsen gör oss överviktiga, eftersom vi mitt i fetmaepidemins tidevarv faktiskt redan äter »nyttigare« än vad vi någonsin har gjort.
Kornej Tjukovskij hade några månader tidigare publicerat en uppmärksammad artikel, »Achmatova och Majakovskij«, där de båda poeterna lyfts fram som varandras absoluta motpoler: medan Achmatova är den »aktsamma arvtagerskan till alla den förrevolutionära ryska litteraturens rikedomar«, med den »själsliga förfining« som är ett resultat av »sekler av kulturtraditioner«, är Majakovskij ett barn av revolutionens tidevarv med dess trossatser, skrän och extas; Achmatova är måttfull som Pusjkin, hos Majakovskij är varje bokstav en hyperbol, en överdrift.
Och att i nutiden, kärnvapnens tidevarv, frivilligt gå i krig gör inget litet land.
Tjänster och gentjänster, tänkte han, så har det blivit i detta cynismens tidevarv.
Men hade Jane gjort samma sak? Hon var ju definitivt inte av den generation som fötts in i oskuldens tidevarv.
Men uttalet var det värre med, detta var långt före CNN och MTV:s tidevarv och amerikaniseringen av Sverige.
Holger 1 fortsatte med att varje nation gjorde bäst i att samlas kring egna symboler i dessa internationaliseringens tidevarv.
Min äldste son är resultatet av det som man nu åter igen, i den nya skoningslöshetens tidevarv, börjat kalla en tillfällig förbindelse.
I sig var det inget konstigt med att en ung, växande akademikerfamilj flyttade till ett attraktivt förortsområde i bostadskrisens tidevarv.
Hur mycket hade inte sedan dess förändrats? Vilket nytt tidevarv? Med vilka andra ögon såg han på henne? och hon tycktes själv ha kommit i en annan värld.
Den unge löjtnanten hade sina sympatier åt vänster, vilket i tullstridens tidevarv betydde frihandel, allmän rösträtt, parlamentarism och allmän framstegstro.
Misstänksamheten mot experter som förespråkar storskaliga lösningar har blivit allmän, och i ekonomernas tidevarv står ingenjörer inte lika högt i kurs som förr.
Emiren kunde ha valt en bostad som var lättare att försvara, men det kunde ha tilldragit sig hans grannars intresse, och varit kontraproduktivt i detta tidevarv av helikoptrar och flygplan fulla med bomber.
”9 För en viktorian stod ”Cottonopolis” (bomullsmetropolen) för alla modernitetens fasor: det var den industriella revolutionens ”chockstad”, en hemsk metonym för skrämmande förändringar i ångans tidevarv.
Det var ett liv som dessutom utspelades i 1800-talets stora revolutionära tidevarv: Engels var med chartisterna i Manchester, på barrikaderna 1848–49, manade på kommunarderna i Paris 1871 och vittnade om den brittiska arbetarrörelsens plågsamma födelse i 1890-talets London.
Deras oskrivna manifest krävde att den romantiska konstens tidevarv skulle ge vika för handlingens tidevarv, och Börne, en hård motståndare till Metternichs auktoritära metoder, fördömde skarpt den fega, politiska världsfrånvändhet som Goethe och andra högsinnade romantiska förkunnare hade valt.
Ett annat problem när det gäller trovärdighet är givetvis också att vi lever i ett tidevarv då de som ifrågasätter det etablerade sättet att se på hälsobegreppet inte sällan är new age-svävare vars mer eller mindre intuitiva slutsatser i olika sammanhang framförs som lämpliga medicinska förhållningssätt.
”Ett rikt land som sköter sina affärer i enlighet med regler från ett annat och fattigare tidevarv”, skrev Galbraith i Överflödets samhälle, ”kommer […] att försitta många lyckomöjligheter, och genom att det missförstår sin egen situation kommer det oundvikligen att välja felaktiga botemedel, när det råkar i svårigheter.
Detta är det lätt paradoxala men antagligen viktigaste argumentet mot de straffskatter på »onyttig« mat som föreslås med jämna mellanrum: vi kan inte ärligt hävda att vi vet exakt vad som är »onyttigt«, i bemärkelsen gör oss överviktiga, eftersom vi mitt i fetmaepidemins tidevarv faktiskt redan äter »nyttigare« än vad vi någonsin har gjort.
Kornej Tjukovskij hade några månader tidigare publicerat en uppmärksammad artikel, »Achmatova och Majakovskij«, där de båda poeterna lyfts fram som varandras absoluta motpoler: medan Achmatova är den »aktsamma arvtagerskan till alla den förrevolutionära ryska litteraturens rikedomar«, med den »själsliga förfining« som är ett resultat av »sekler av kulturtraditioner«, är Majakovskij ett barn av revolutionens tidevarv med dess trossatser, skrän och extas; Achmatova är måttfull som Pusjkin, hos Majakovskij är varje bokstav en hyperbol, en överdrift.