Svindyrt i en mening
min stil är clean, gillar svindyrt vin.
Som svindyrt vin serverat i billiga glas.
Det måste vara svindyrt med ett abonnemang.
Han föredrog att servera svindyrt vin i billiga glas.
Numera kallas det Biff Tartar, svindyrt på restaurang.
Sälja min story svindyrt till en tysk eller engelsk tidning.
Han följde efter och betalade för sitt besök i kassan – svindyrt.
Alltihop svindyrt annars, men på sjukhuset fick han det nästan gratis.
Dom stod båda i kö för medlemskap i Djursholms golfklubb, ett i mitt tycke svindyrt snobbställe.
Winter hade lärt Ringmar en sak om vin och stil: det ska alltid vara svindyrt och det ska alltid serveras i billigast möjliga glas.
»Du förstår, den ligger i Abama, det lyxigaste hotellet på hela ön och det är svindyrt att spela där om man ens kan få tee-tid, men så lottade de ut slotter i Svenska klubben och vet du, vi vann.
De var förbi Stureplan nu, glimret och glamret, suset och duset, Winter hörde ingenting i sitt huvud nu, adrenalinet tog hand om hans tinnitus, adrenalinet hade skapat den och det skyddade den nu, det var vitsen, pressa kroppen till den grad att syran sprutade ur öronen, sköljde ut allting som inte hörde hemma där, åtminstone för en dyrbar stund, som nu, han kände fortfarande inte trötthet, det spände i låren men han var inte trött, han svettades som Torgny Mogren, han fick blinka bort svetten ur ögonen, den forsade ner över pannan men han var inte trött, skulle aldrig bli trött, den andre skulle aldrig bli trött, han var för ond, han var för rädd, han var för dum, han var för smart, han var alla dessa saker, han girade tvärt in på en gata till vänster, en skarp sväng, han försvann, Winter följde efter, höll på att smälla in i husväggen mitt emot, det stod Grev Turegatan däruppe, Winter fick hoppa av och vända cykeln och fortsätta uppför gatan, det fanns ingen cyklist däruppe nu, helvete, det fanns ingenting, alla var på Stureplan, det fanns krokar här också men Stureplan drog för mycket, Stockholm var som landsorten på det sättet, som Sävsjö till exempel, det fanns en Stureplan där också, Winter visste det eftersom en gammal kollega flyttat till Sävsjö och börjat jobba för Eksjöpolisen, det stod Stureplan 1 på hans hus, där var planen en försiktig rondell som biltjuvarna aldrig märkte, ingen annan heller, Winter hade inte gjort det den enda gång han varit där, han var uppe i korsningen nu, Humlegårdsgatan, vänster? höger? det var inte logiskt om den andre vänt tillbaka, Winter visste att mannen inte kände till stan särskilt väl men han skulle inte återvända, ingen gjorde det som hade en förföljare i hälarna, Winter cyklade höger, mot Östermalmstorg, passerade saluhallen, ett underbart tempel för mat, magnifikt svindyrt, som ett straff för den som bodde på Östermalm och mycket gärna betalade, han betalade själv det som krävdes för det bästa, saluhallen var tyst och nersläckt nu, Winter svängde höger direkt, utan att tänka, ner mot Nybroplan, det onda röda ögat stirrade på honom längst därnere vid vattnet, det var han, han var kvar, de var fortfarande tillsammans på Stockholms gator, allt ensammare ju längre de kom från världens centrum.
Som svindyrt vin serverat i billiga glas.
Det måste vara svindyrt med ett abonnemang.
Han föredrog att servera svindyrt vin i billiga glas.
Numera kallas det Biff Tartar, svindyrt på restaurang.
Sälja min story svindyrt till en tysk eller engelsk tidning.
Han följde efter och betalade för sitt besök i kassan – svindyrt.
Alltihop svindyrt annars, men på sjukhuset fick han det nästan gratis.
Dom stod båda i kö för medlemskap i Djursholms golfklubb, ett i mitt tycke svindyrt snobbställe.
Winter hade lärt Ringmar en sak om vin och stil: det ska alltid vara svindyrt och det ska alltid serveras i billigast möjliga glas.
»Du förstår, den ligger i Abama, det lyxigaste hotellet på hela ön och det är svindyrt att spela där om man ens kan få tee-tid, men så lottade de ut slotter i Svenska klubben och vet du, vi vann.
De var förbi Stureplan nu, glimret och glamret, suset och duset, Winter hörde ingenting i sitt huvud nu, adrenalinet tog hand om hans tinnitus, adrenalinet hade skapat den och det skyddade den nu, det var vitsen, pressa kroppen till den grad att syran sprutade ur öronen, sköljde ut allting som inte hörde hemma där, åtminstone för en dyrbar stund, som nu, han kände fortfarande inte trötthet, det spände i låren men han var inte trött, han svettades som Torgny Mogren, han fick blinka bort svetten ur ögonen, den forsade ner över pannan men han var inte trött, skulle aldrig bli trött, den andre skulle aldrig bli trött, han var för ond, han var för rädd, han var för dum, han var för smart, han var alla dessa saker, han girade tvärt in på en gata till vänster, en skarp sväng, han försvann, Winter följde efter, höll på att smälla in i husväggen mitt emot, det stod Grev Turegatan däruppe, Winter fick hoppa av och vända cykeln och fortsätta uppför gatan, det fanns ingen cyklist däruppe nu, helvete, det fanns ingenting, alla var på Stureplan, det fanns krokar här också men Stureplan drog för mycket, Stockholm var som landsorten på det sättet, som Sävsjö till exempel, det fanns en Stureplan där också, Winter visste det eftersom en gammal kollega flyttat till Sävsjö och börjat jobba för Eksjöpolisen, det stod Stureplan 1 på hans hus, där var planen en försiktig rondell som biltjuvarna aldrig märkte, ingen annan heller, Winter hade inte gjort det den enda gång han varit där, han var uppe i korsningen nu, Humlegårdsgatan, vänster? höger? det var inte logiskt om den andre vänt tillbaka, Winter visste att mannen inte kände till stan särskilt väl men han skulle inte återvända, ingen gjorde det som hade en förföljare i hälarna, Winter cyklade höger, mot Östermalmstorg, passerade saluhallen, ett underbart tempel för mat, magnifikt svindyrt, som ett straff för den som bodde på Östermalm och mycket gärna betalade, han betalade själv det som krävdes för det bästa, saluhallen var tyst och nersläckt nu, Winter svängde höger direkt, utan att tänka, ner mot Nybroplan, det onda röda ögat stirrade på honom längst därnere vid vattnet, det var han, han var kvar, de var fortfarande tillsammans på Stockholms gator, allt ensammare ju längre de kom från världens centrum.
Faktiskt svindyra kläder.
Svindyra croissanter och apelsinjuice.
Och svindyra, Liket måste vara välbeställd.
Jag köpte biljetterna för evigheter sedan och de var svindyra.
Billiga lastbilar med svindyra musikanläggningar vrålade genom gatorna.
Högavlönade stroppar med svindyra bilar och kostnader bortom all kontroll.
Men nu hade jag alltså min egen svindyra mobiltelefon, som ingen kunde avlyssna.
Tess barnvagn, den svindyra svarta från Urban jungle står utan lås i trapphuset.
Vi köpte däremot aldrig de svindyra Gulfstreamplanen, som kunde flyga jorden runt.
Hans gymnastikskor, vinterkängor, den svindyra grönglansiga dunjackan från Moncler.
De få och svindyra kopieringsmaskiner som fanns, var förbehållna ekonomiavdelningen.
Dessvärre är gårdar i anslutning till Stockholm en gång för alla svindyra, ingen tvekan om det.
Bilderna visar en kvinna i leopardmönstrade och uppenbarligen svindyra kläder från Roberto Cavalli.
Eller en älskarinna med väldigt god ekonomi eftersom hon kan lämna kvar så många svindyra kläder.
Sedan ryckte han på de där breda sfäriska axlarna som pulserade likt organ under den svindyra skjortan.
”Det BEHÖVER du inte”, ropade han och hoppade upp ur sängen och spillde ut några av de svindyra dropparna.
Och på så vis gör jag mig redo för att äta abalone, den svindyra delikatessen som sägs vara bra för huden, bland annat.
Eller ett par svindyra kritstrecksrandiga brallor som jag lyckades övertala min mamma att köpa på Rydholms, en tjusig herraffär.
Hur har man lyckats få kvinnor att tro att just ansiktsoperationer är lättvindiga om än svindyra historier, definitivt värda sitt pris?.
Istället känner hon regnet mot den svindyra oljerockens tyg, tänker att pengar kan skydda mot väta, att de kan skydda mot nästan vad som helst.
En sådan där snubbe som byter blöjor och aldrig skäller och köper de svindyra snacksen som finns på matcherna och bär ungen på axlarna hela vägen hem.
Jag hade tappat känseln i tårna och funderade på om dagens förtjänst skulle gå till de svindyra Freelanceskorna jag hade sett i fönstret på Steen & Strøm.
Han trodde inte mycket på det där, sätt en ögonbindel på världens främste vinexpert så kan han inte skilja på rött eller vitt lådvin serverat i svindyra glas.
Femtonåriga gamla gräsklippare av okända märken blir till spritt nya Klippo, knappt fungerande stereoanläggningar förvandlas raskt till svindyra multimediacenter i samma stund dörrkarmen ger med sig.
Den började med förmiddagsfärjan från Göteborg till Danmark, där det sedvanliga lugnet bröts av fulla svenska gymnasister som började hälla i sig av det svindyra ölet i baren redan innan kranarna i Göteborgs hamn försvann ur sikte.
Antingen håller han på att svimma eller så håller han på att få en stroke, eller kanske både och, men oavsett vilket tänker han inte göra det just här och kollapsa över de smaklösa, svindyra möblerna som ändå inte ser ut att kunna mäkta med en vuxen människas kropp.
Vi sprang från stadion ut mot Vattentornet, ner längs Limhamnsvägen, förbi alla svindyra kåkar där med värsta utsikten mot havet, speciellt ett hus, minns jag, som var rosa och helt grymt och vi tänkte liksom: Wow, vad är det för typer som bor där? Hur sjukt mycket pengar måste inte de ha?.
Svindyra croissanter och apelsinjuice.
Och svindyra, Liket måste vara välbeställd.
Jag köpte biljetterna för evigheter sedan och de var svindyra.
Billiga lastbilar med svindyra musikanläggningar vrålade genom gatorna.
Högavlönade stroppar med svindyra bilar och kostnader bortom all kontroll.
Men nu hade jag alltså min egen svindyra mobiltelefon, som ingen kunde avlyssna.
Tess barnvagn, den svindyra svarta från Urban jungle står utan lås i trapphuset.
Vi köpte däremot aldrig de svindyra Gulfstreamplanen, som kunde flyga jorden runt.
Hans gymnastikskor, vinterkängor, den svindyra grönglansiga dunjackan från Moncler.
De få och svindyra kopieringsmaskiner som fanns, var förbehållna ekonomiavdelningen.
Dessvärre är gårdar i anslutning till Stockholm en gång för alla svindyra, ingen tvekan om det.
Bilderna visar en kvinna i leopardmönstrade och uppenbarligen svindyra kläder från Roberto Cavalli.
Eller en älskarinna med väldigt god ekonomi eftersom hon kan lämna kvar så många svindyra kläder.
Sedan ryckte han på de där breda sfäriska axlarna som pulserade likt organ under den svindyra skjortan.
”Det BEHÖVER du inte”, ropade han och hoppade upp ur sängen och spillde ut några av de svindyra dropparna.
Och på så vis gör jag mig redo för att äta abalone, den svindyra delikatessen som sägs vara bra för huden, bland annat.
Eller ett par svindyra kritstrecksrandiga brallor som jag lyckades övertala min mamma att köpa på Rydholms, en tjusig herraffär.
Hur har man lyckats få kvinnor att tro att just ansiktsoperationer är lättvindiga om än svindyra historier, definitivt värda sitt pris?.
Istället känner hon regnet mot den svindyra oljerockens tyg, tänker att pengar kan skydda mot väta, att de kan skydda mot nästan vad som helst.
En sådan där snubbe som byter blöjor och aldrig skäller och köper de svindyra snacksen som finns på matcherna och bär ungen på axlarna hela vägen hem.
Jag hade tappat känseln i tårna och funderade på om dagens förtjänst skulle gå till de svindyra Freelanceskorna jag hade sett i fönstret på Steen & Strøm.
Han trodde inte mycket på det där, sätt en ögonbindel på världens främste vinexpert så kan han inte skilja på rött eller vitt lådvin serverat i svindyra glas.
Femtonåriga gamla gräsklippare av okända märken blir till spritt nya Klippo, knappt fungerande stereoanläggningar förvandlas raskt till svindyra multimediacenter i samma stund dörrkarmen ger med sig.
Den började med förmiddagsfärjan från Göteborg till Danmark, där det sedvanliga lugnet bröts av fulla svenska gymnasister som började hälla i sig av det svindyra ölet i baren redan innan kranarna i Göteborgs hamn försvann ur sikte.
Antingen håller han på att svimma eller så håller han på att få en stroke, eller kanske både och, men oavsett vilket tänker han inte göra det just här och kollapsa över de smaklösa, svindyra möblerna som ändå inte ser ut att kunna mäkta med en vuxen människas kropp.
Vi sprang från stadion ut mot Vattentornet, ner längs Limhamnsvägen, förbi alla svindyra kåkar där med värsta utsikten mot havet, speciellt ett hus, minns jag, som var rosa och helt grymt och vi tänkte liksom: Wow, vad är det för typer som bor där? Hur sjukt mycket pengar måste inte de ha?.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Natalie visste att den var svindyr.
Den var svindyr på sin tid har jag för mig.
En trenchcoat från Corneliani som måste ha varit svindyr.
Hon gick på en internationell skola, L’École de Chevalier, som är svindyr.
Inget pizzeriatugg utan svindyr italiensk restaurangmat, serverad med levande pianomusik.
Visste man inte bättre kunde man tro att det var resultatet av en svindyr inredningsarkitekt.
Varför nöjde de sig inte med att bara mörda honom? Varför kastade de bort pengar på en svindyr kamera?.
Möblerna kom från någon svindyr möbelaffär som specialiserat sig på människor med mycket pengar och lite smak.
Jag hade hittat ett internetkafé på Champs-Élysées och fått köa i tjugo minuter för en svindyr datorplats med utsikt över avenyn.
Som klippt ur Veckans Affärer, i kritstrecksrandig kostym, slips med kråsnål, bländvit skjorta och en svindyr attachéväska i handen stegade han fram.
Det vikande solljuset blixtrade till i en svindyr sten på hennes finger när hon vred på glaset och betraktade det som om hon först nu hade upptäckt vad det var hon drack.
Dick Benson körde iväg i sin glassiga Audi, kortklippt blont hår och svarta glasögon och svindyr kostym gjorde honom till en klichébild av en gangster, han passerade Zinken eller vad fan stockholmarna kallade stället och försvann sedan bortåt Hornsgatan.
Håll fast i varandra», och Rudolphs blick på sin fru, Peters mamma, Siv, den lyfta, blonderade kvinnan i en uppenbart svindyr röd klänning som säkert, alldeles säkert hoppats på något bättre för sin son än en alkad, förvisso torrlagd, ensamstående morsa från fucking Linköping av alla hålor i det här landet.
Den var svindyr på sin tid har jag för mig.
En trenchcoat från Corneliani som måste ha varit svindyr.
Hon gick på en internationell skola, L’École de Chevalier, som är svindyr.
Inget pizzeriatugg utan svindyr italiensk restaurangmat, serverad med levande pianomusik.
Visste man inte bättre kunde man tro att det var resultatet av en svindyr inredningsarkitekt.
Varför nöjde de sig inte med att bara mörda honom? Varför kastade de bort pengar på en svindyr kamera?.
Möblerna kom från någon svindyr möbelaffär som specialiserat sig på människor med mycket pengar och lite smak.
Jag hade hittat ett internetkafé på Champs-Élysées och fått köa i tjugo minuter för en svindyr datorplats med utsikt över avenyn.
Som klippt ur Veckans Affärer, i kritstrecksrandig kostym, slips med kråsnål, bländvit skjorta och en svindyr attachéväska i handen stegade han fram.
Det vikande solljuset blixtrade till i en svindyr sten på hennes finger när hon vred på glaset och betraktade det som om hon först nu hade upptäckt vad det var hon drack.
Dick Benson körde iväg i sin glassiga Audi, kortklippt blont hår och svarta glasögon och svindyr kostym gjorde honom till en klichébild av en gangster, han passerade Zinken eller vad fan stockholmarna kallade stället och försvann sedan bortåt Hornsgatan.
Håll fast i varandra», och Rudolphs blick på sin fru, Peters mamma, Siv, den lyfta, blonderade kvinnan i en uppenbart svindyr röd klänning som säkert, alldeles säkert hoppats på något bättre för sin son än en alkad, förvisso torrlagd, ensamstående morsa från fucking Linköping av alla hålor i det här landet.