Sutenören i en mening
Tankarna griper ånyo tag i mig, och jag står framför portgången igen, och den här gången glider porten upp av sig själv, och den svartklädde sutenören är borta, och det står dubbelt så många män i kö, nej, ännu fler, den ringlar runt hela kvarteret, och det är Helga som står där inne, på knä framför en man, en hamnsjåare med flottig keps nerdragen långt över ögonen, han tar ett djupt bloss på en cigarrett och andas upp ett rökmoln mot det fuktiga taket, där spindelväven vajar, och Helga rör sig inte hetsigt och otåligt, som kvinnan jag såg tidigare, utan långsammare, innerligare, och jag står stel och lamslagen innan jag öppnar munnen och frågar, min älskade vän, hur kan du göra något sådant, hur kan du smutsa ner dig på det viset, varför kastar du bort det dyrbaraste du har, varför låter du det så sorglöst trampas ner i dyn, och då hör jag Helgas röst bredvid mig, hon står arm i arm med mig och betraktar sig själv inne i portgången, och hon trycker sig lite lekfullt mot min arm innan hon ser upp på mig och säger, med ett skratt: kära du, det finns så mycket du inte vet.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Stieglitz var en klassisk sutenör med mjuka men bestämda maner och den sorts språkkunskaper man får genom att uteslutande tala med kvinnor av alla slag i syfte att tillhandla sig deras gunst.