Spefull i en mening
Den dammgrå gav honom en litet spefull blick.
Om hon inte talade i gåtor var hon åtminstone oklar, spefull.
Hon gav Angela en liten spefull blick från sidan och klatschade med piskan.
Hon kunde inte se någonstädes utan att möta hans blick, öm, litet spefull.
”Vad har det med mig att göra?” frågade Alf Herngren och höjningen av ena mungipan fick honom att se spefull ut.
Hela sejouren i New York, avslutad med Köpmannen i Venedig den tjugofemte, blev en framgång trots en och annan spefull recension.
Ingen av dem visade tecken på att förstå hur jag kände det, även om jag tyckte att jag uppförde mig egendomligt och att allt jag sa var som något slags skört försök att låta spefull.
Från den stunden var han till sin förtvivlan känd bland journalistkollegor som Kalle Blomkvist – ett epitet uttalat med spefull retsamhet, inte ovänligt men heller aldrig riktigt vänligt.
Om hon inte talade i gåtor var hon åtminstone oklar, spefull.
Hon gav Angela en liten spefull blick från sidan och klatschade med piskan.
Hon kunde inte se någonstädes utan att möta hans blick, öm, litet spefull.
”Vad har det med mig att göra?” frågade Alf Herngren och höjningen av ena mungipan fick honom att se spefull ut.
Hela sejouren i New York, avslutad med Köpmannen i Venedig den tjugofemte, blev en framgång trots en och annan spefull recension.
Ingen av dem visade tecken på att förstå hur jag kände det, även om jag tyckte att jag uppförde mig egendomligt och att allt jag sa var som något slags skört försök att låta spefull.
Från den stunden var han till sin förtvivlan känd bland journalistkollegor som Kalle Blomkvist – ett epitet uttalat med spefull retsamhet, inte ovänligt men heller aldrig riktigt vänligt.
Karls spefulla röst avbröt dem.
– Ni här? sade hon med sin spefulla röst.
Och när hon mötte hans spefulla blick, rodnade hon olyckligt.
Vanja fortsatte med sitt spefulla sätt som hade gjort henne så älskad.
Återigen möts han av det där spefulla leendet, den där genomskådande blicken.
Det spefulla leendet när Anna kom nerför trappan en stund senare bekräftade detta.
Några äldre arbetskamrater, som kände honom från förr, gjorde spefulla anmärkningar.
Då steg hans pojkansikte plötsligt upp ur bladet, såg på henne med spefulla ögon, narrade henne att mitt i lektionerna rodna.
(…) Minister Eisenlohr sade till mig häromdagen på sitt litet spefulla sätt: Nu får ju alla judarna härifrån komma till Sverige.
Så kom regeringsskiftet 1994 och när regeringen sedan bytte skepnad en tid därefter fick Toomas Ostroz många spefulla meddelanden med frågan om det var han som blivit skatteminister.
Varför bråka så mycket när kriget ändå snart skulle sluta med en allierad seger? Men att vår attityd ledde till något mer allvarligt än spefulla glosor i London har jag ändå litet svårt att tro.
”Ja, du ser, Luciano, hur fort det kan gå utför för en stilig man till att bli en spillra”, sa Robson, men inte med den spefulla rösten, utan allvarligt, som om han ville förmedla en väsentlig visdom till pojken.
Jag tror många svenskar med mig har erfarit att efter en föreläsning eller ett seminarium i Oxford eller Berkeley få svara på den spefulla frågan om vi nu för tiden plötsligt blivit mera trovärdiga i vår politik än vi var under kriget.
– Ni här? sade hon med sin spefulla röst.
Och när hon mötte hans spefulla blick, rodnade hon olyckligt.
Vanja fortsatte med sitt spefulla sätt som hade gjort henne så älskad.
Återigen möts han av det där spefulla leendet, den där genomskådande blicken.
Det spefulla leendet när Anna kom nerför trappan en stund senare bekräftade detta.
Några äldre arbetskamrater, som kände honom från förr, gjorde spefulla anmärkningar.
Då steg hans pojkansikte plötsligt upp ur bladet, såg på henne med spefulla ögon, narrade henne att mitt i lektionerna rodna.
(…) Minister Eisenlohr sade till mig häromdagen på sitt litet spefulla sätt: Nu får ju alla judarna härifrån komma till Sverige.
Så kom regeringsskiftet 1994 och när regeringen sedan bytte skepnad en tid därefter fick Toomas Ostroz många spefulla meddelanden med frågan om det var han som blivit skatteminister.
Varför bråka så mycket när kriget ändå snart skulle sluta med en allierad seger? Men att vår attityd ledde till något mer allvarligt än spefulla glosor i London har jag ändå litet svårt att tro.
”Ja, du ser, Luciano, hur fort det kan gå utför för en stilig man till att bli en spillra”, sa Robson, men inte med den spefulla rösten, utan allvarligt, som om han ville förmedla en väsentlig visdom till pojken.
Jag tror många svenskar med mig har erfarit att efter en föreläsning eller ett seminarium i Oxford eller Berkeley få svara på den spefulla frågan om vi nu för tiden plötsligt blivit mera trovärdiga i vår politik än vi var under kriget.
Skådespelaren såg bönfallande på den överlägsne, spefulle advokaten.
Den spefulle, färglöse kommissarie Escherichs och löjtnantens vredesmörknade blickar utkämpade en kamp sinsemellan.
Den spefulle, färglöse kommissarie Escherichs och löjtnantens vredesmörknade blickar utkämpade en kamp sinsemellan.
Något pliktskyldigt spefullt.
Han får något spefullt i blicken.
”Och så en sierska”, sade han spefullt.
Anders vet att det är för mycket, för spefullt.
”Gud, så rörande!” utlät sig kommissarien spefullt.
Advokaten såg en smula spefullt på den upprörde vännen.
Lena stod i dörren till lägenheten med ett spefullt leende på läpparna.
"Är det här Belsebubs fiende? Det kan jag inte tro!" Hennes ansikte är spefullt.
En spermadroppe glänste i hennes ena mungipa när hon log och lite spefullt sade:.
”Jag hade hoppats att du skulle kunna svara på det”, svarar Katarina spefullt.
Hon visade med ett spefullt leende nyckeln för Patrik och öppnade sedan dörren och lät honom gå in först.
Stellan, som nu kommit intill trappan, hörde hans jämmerlåt och lyfte ett spefullt grinande ansikte mot honom.
Och trots att hon talar om så allvarliga ting tycker jag mig höra något tvetydigt och spefullt i hennes röst.
– Men ljuger gör han, sa Wesslén och tillät sig ett småleende som med lite ond vilja kunde uppfattas som spefullt.
Amin vågade inte riskera att fler kvinnor i hans släkt skulle förälska sig i en bashir, som de spefullt kallar oss bärsärkar.
Han var klippt och rakad, såg helt annorlunda ut, de svarta påsarna under ögonen var försvunna och de tidigare febersjuka ögonen lyste nu spefullt.
Ett par barbröstade arbetare, atletiska av allt skyfflande och bärande, uppflugna på lastbilens flak, skrattade med öppna munnar, nästan spefullt, och vinkade till de båda poliserna.
Sedan hummar hon instämmande, och det finns något spefullt i hennes tonfall, och hon skrattar en tredje gång, och jag ler för mig själv och tänker, att till och med hennes drömmar är uppsluppna numera.
Han får något spefullt i blicken.
”Och så en sierska”, sade han spefullt.
Anders vet att det är för mycket, för spefullt.
”Gud, så rörande!” utlät sig kommissarien spefullt.
Advokaten såg en smula spefullt på den upprörde vännen.
Lena stod i dörren till lägenheten med ett spefullt leende på läpparna.
"Är det här Belsebubs fiende? Det kan jag inte tro!" Hennes ansikte är spefullt.
En spermadroppe glänste i hennes ena mungipa när hon log och lite spefullt sade:.
”Jag hade hoppats att du skulle kunna svara på det”, svarar Katarina spefullt.
Hon visade med ett spefullt leende nyckeln för Patrik och öppnade sedan dörren och lät honom gå in först.
Stellan, som nu kommit intill trappan, hörde hans jämmerlåt och lyfte ett spefullt grinande ansikte mot honom.
Och trots att hon talar om så allvarliga ting tycker jag mig höra något tvetydigt och spefullt i hennes röst.
– Men ljuger gör han, sa Wesslén och tillät sig ett småleende som med lite ond vilja kunde uppfattas som spefullt.
Amin vågade inte riskera att fler kvinnor i hans släkt skulle förälska sig i en bashir, som de spefullt kallar oss bärsärkar.
Han var klippt och rakad, såg helt annorlunda ut, de svarta påsarna under ögonen var försvunna och de tidigare febersjuka ögonen lyste nu spefullt.
Ett par barbröstade arbetare, atletiska av allt skyfflande och bärande, uppflugna på lastbilens flak, skrattade med öppna munnar, nästan spefullt, och vinkade till de båda poliserna.
Sedan hummar hon instämmande, och det finns något spefullt i hennes tonfall, och hon skrattar en tredje gång, och jag ler för mig själv och tänker, att till och med hennes drömmar är uppsluppna numera.