Spanjorska i en mening
Det är mera romantik med en spanjorska.
– Hon ser ju ut som en spanjorska, sa Wittberg.
Vid ett tillfälle på en resa från Spanien blev jag stoppad av en jättesnygg spanjorska.
Men Paula och Angela hade tyckt att det var så romantiskt att ha en spanjorska i huset, att de gärna trott det.
Men han kommer sällan till Ösa, och för resten tror jag att han föredrog att flirta med vår lilla spanjorska.
(Det senare beroende på att jag en period var gift med en spanjorska som gärna ville hem till Spanien igen och fullfölja sin egen karriär.
Troligen var hon av sydeuropeiskt eller sydamerikanskt ursprung – spanjorska? mexikanska? argentinska? – det såg så ut men gick inte att med säkerhet avgöra vilket.
– Hon ser ju ut som en spanjorska, sa Wittberg.
Vid ett tillfälle på en resa från Spanien blev jag stoppad av en jättesnygg spanjorska.
Men Paula och Angela hade tyckt att det var så romantiskt att ha en spanjorska i huset, att de gärna trott det.
Men han kommer sällan till Ösa, och för resten tror jag att han föredrog att flirta med vår lilla spanjorska.
(Det senare beroende på att jag en period var gift med en spanjorska som gärna ville hem till Spanien igen och fullfölja sin egen karriär.
Troligen var hon av sydeuropeiskt eller sydamerikanskt ursprung – spanjorska? mexikanska? argentinska? – det såg så ut men gick inte att med säkerhet avgöra vilket.
Som en extra bonus utöver att den stiliga, rödhåriga spanjorskan var både skicklig och snabb i sitt arbete, råkade hon även vara en fröjd för ögat.
Men jag har träffat spanjorskor, italienskor, fransyskor.
Jag hade gjort mera nytta om jag hade åkt till Spanien och haft sex med spanjorskor i en månad och sedan kommit hem och tagit itu med Wennerström.
Det som fick henne att fastna mer än de andra är nog att hon hade det där Medelhavsbeteendet, det där som gör män galna av åtrå, det som grekinnor, italienskor och spanjorskor bär på.
Jag hade gjort mera nytta om jag hade åkt till Spanien och haft sex med spanjorskor i en månad och sedan kommit hem och tagit itu med Wennerström.
Det som fick henne att fastna mer än de andra är nog att hon hade det där Medelhavsbeteendet, det där som gör män galna av åtrå, det som grekinnor, italienskor och spanjorskor bär på.
Hon tillbringade allt längre perioder i de rum som hade tilldelats henne tillsammans med sina spanska hovdamer, som hon talade med på sin dialekt från Valencia, och det dröjde inte länge innan damerna från Ferrara blev bittra fiender med spanjorskorna.