Sorlade i en mening
Runt om sorlade partyfolket.
Nu sorlade de i sitt klassrum.
Mannens läppar rörde sig mumlande, salen sorlade.
Det sorlade av röster som om det var gudstjänst där och det var fullt med folk.
Deras högljudda svordomar avlöste varandra, samtidigt som folkmassan sorlade efter varje rop.
Utanför fönstret sorlade sommaren och rösterna från familjen Andersson hördes i rummet intill.
Å, dessa blanka knappar som fått hans ungdom att stråla! Sjön sorlade, och ljudet trängde in i hans öron.
Hon ryckte att det sorlade i hela huset som i en brunn, när man firat ned en vattenhink för att fyllas i dess djup.
Festklädda människor sorlade omkring henne, programmen rasslade i deras händer, deras ansikten lyste genomskinligt vita i det elektriska ljuset.
Kom icke som långt, långt bortifrån det svaga tickandet av ett nytt hjärta? Hon visste ju att det var omöjligt, men hon tyckte att rymden sorlade av detta hjärta – att etervågorna satte sig i rörelse av dess slag.
Men i denna oändliga lokal, där musiken spelade och människor sorlade, drog det ändå i hans bakhuvud, knep som en tång minnet av de instängda kamrarna därhemma, av hustrun vid spisen, en flugas surr mot fönsterrutan.
Nu sorlade de i sitt klassrum.
Mannens läppar rörde sig mumlande, salen sorlade.
Det sorlade av röster som om det var gudstjänst där och det var fullt med folk.
Deras högljudda svordomar avlöste varandra, samtidigt som folkmassan sorlade efter varje rop.
Utanför fönstret sorlade sommaren och rösterna från familjen Andersson hördes i rummet intill.
Å, dessa blanka knappar som fått hans ungdom att stråla! Sjön sorlade, och ljudet trängde in i hans öron.
Hon ryckte att det sorlade i hela huset som i en brunn, när man firat ned en vattenhink för att fyllas i dess djup.
Festklädda människor sorlade omkring henne, programmen rasslade i deras händer, deras ansikten lyste genomskinligt vita i det elektriska ljuset.
Kom icke som långt, långt bortifrån det svaga tickandet av ett nytt hjärta? Hon visste ju att det var omöjligt, men hon tyckte att rymden sorlade av detta hjärta – att etervågorna satte sig i rörelse av dess slag.
Men i denna oändliga lokal, där musiken spelade och människor sorlade, drog det ändå i hans bakhuvud, knep som en tång minnet av de instängda kamrarna därhemma, av hustrun vid spisen, en flugas surr mot fönsterrutan.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Det sorlar och klirrar från serveringen.
Hon sväljer och sväljer, i köket står polisradion och sorlar, piper och snurrar.
Det sorlar av iver, men också av gemyt trots den tidiga timman – lite ansträngt kanske.
TRAFIKEN ÄR GLES KLOCKAN FYRA på morgonen, men varje par strålkastare sorlar genom de fina hårstråna i Edgler Vess öron.
Han ställer sig där han ska stå i scenens fond med ryggen mot publiken, som ännu sorlar förväntansfullt på andra sidan om ridån.
Till slut börjar de tröttna, kan inte sitta still längre, sorlar allt högre, till och med Fidel märker det och säger att nu är det dags för födelsedagstårtan.
Hon sväljer och sväljer, i köket står polisradion och sorlar, piper och snurrar.
Det sorlar av iver, men också av gemyt trots den tidiga timman – lite ansträngt kanske.
TRAFIKEN ÄR GLES KLOCKAN FYRA på morgonen, men varje par strålkastare sorlar genom de fina hårstråna i Edgler Vess öron.
Han ställer sig där han ska stå i scenens fond med ryggen mot publiken, som ännu sorlar förväntansfullt på andra sidan om ridån.
Till slut börjar de tröttna, kan inte sitta still längre, sorlar allt högre, till och med Fidel märker det och säger att nu är det dags för födelsedagstårtan.