Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Sociologi i en mening

Mimmi studerade sociologi i Stockholm.
Han hade studerat sociologi och pedagogik.
Professor i sociologi vid Köpenhamns universitet.
Läst sociologi, pedagogik och kriminologi vid universitetet.
Ekonomi, statsvetenskap och sociologi hör man sällan talas om.
Låtsas plugga sociologi och är delägare i en porrbutik på Tegnérgatan.
Eva Alterman Blay är professor i sociologi vid universitetet USP i São Paulo.

Under studietiden på universitetet har han träffat Sten Welander som han haft som lärare i sociologi.
Hermansson hade egentligen tänkt sig att bli forskare, kanske resa över till USA och studera sociologi.
I en essä om rum, liv och identitet skriver Margareta Lindholm, doktor i sociologi, och genusforskaren Arne Nilsson:.
Jag tror att vi skapas och formas i en samverkan, en pendelrörelse och en blandning av biologi, sociologi och psykologi.
Welander hade lärt känna Eriksson för drygt tjugo år sedan, på den tiden han undervisade i sociologi på universitetet.
De båda äldsta sönerna läste på Stockholms universitet; Mårten studerade statistik och nationalekonomi och Joakim ekonomisk historia och sociologi.
Samma år som Jag är nyfiken – en film i gult går upp på biograferna, 1967, görs den första sexualundersökningen, Sex i Sverige, av docenten i sociologi Hans L.
Under tidigt 90-tal studerade jag politisk sociologi vid Kretas universitet tack vare EU:s utbytesprogram Erasmus, som syftade till att konstruera en europeisk identitet.
Sociologi, kulturella studier eller politik är visserligen inte samma sak som klimatologi, men finns det ett liknande gap mellan vad vi hör om Mellanöstern och forskningsresultaten?.
Hon är doktor i sociologi och har specialiserat sig på frågor som rör så kallat ”prekärt”, osäkert låglönearbete, och arbetar nära både fackföreningar och migrantorganisationer i EU.
Sociologi, inrikespolitik, dansk nutidshistoria, böcker om det danska språket, Rättstavningsboken, Operahandboken, Politikens Vem var hur? och böcker om romer, rättssystemet, biologi och matematik.
Här undervisade tyska och utländska lärare i statsvetenskap, politisk historia, politisk sociologi, inrikes och utrikes politik, kulturpolitik, pressens roll i det politiska systemet och ekonomisk-politisk teori.
Sira var kort sagt inte att lita på och en som bidragit till det var numera avlidne filosofie doktorn och docenten i sociologi vid Stockholms Universitet, sedermera medarbetaren vid Sveriges Television, Sten Welander.

Men på något sätt – om initiativet kom från Palme eller från Harvard är oklart – uppstod idén att omvandla honoraret till ett personligt stipendium till den tjugofemårige Joakim Palme, som var doktorand i sociologi vid Stockholms universitet.
Vid 31 års ålder, då han hade avslutat sina halvtidsstudier vid Stockholms universitet med en filosofie kandidatexamen i sociologi, kriminologi och pedagogik, hade han också slutat vid posten och istället fått jobb som extra amanuens vid Statistiska Centralbyrån.
Men för några år sedan hade han av ren nyfikenhet googlat henne och upptäckt att hon nu undervisade i sociologi i Bordeaux och till och med hade skrivit en doktorsavhandling i något ytterst smalt akademiskt ämne som han inte hade något större intresse av att läsa.
Sedan denna väldiga lunta först utkom har den varit föremål för ett stort antal olika läsarter av olika typer av läsare – man har läst den främst som ett verk om ekonomi eller statsvetenskap, som satir, en litterär skräckskildring, som sociologi eller som alla eller inget av ovanstående.
Arlie Hochschild, professor i sociologi i Berkeley, menar att spontaniteten i våra känslor ofta är en illusion: hon hävdar att oavsett om vi är medvetna om våra känslor eller inte, så tenderar vi att reglera dem enligt implicita ”känsloregler” som säger åt oss dels vad vi ska känna i en viss situation, dels hur länge och hur intensivt vi ska känna det.
Den som iakttog dessa av inskränkt dumhet och egoism präglade bisarra varelser agera måste ha känt hur tankarna osökt for till norskättlingen och nationalekonomen Thorstein Veblen, professor i Chicago och den man som myntade bland annat begreppet ’den arbetsfria klassen’, en titan och en föregångare inom satir, nationalekonomi och sociologi – och inte minst en postmodernistisk urgestalt – som i sina satiriska skrifter om rövarbaronerna i Amerika vid artonhundratalets slut liknade dem vid stora, feta paddor, som satt vid strandkanten och bara väntade på att den ena godsaken efter den andra skulle flyga förbi framför deras glupska munnar.
Än råder oklarhet om vad Persson uträttade inom sociologin.
Han var verksam vid Columbiauniversitetet och väl orienterad i den senaste amerikanska sociologin.
Och denna skuldkänsla, vars uppkomst och utveckling vi kan studera i psykologin, sociologin och teologin, kommer väl de flesta av oss att då och då känna oss som Kafkas Josef K.
Den svenska sociologin, som ännu befann sig i sin linda, sjösatte i slutet av fyrtiotalet ett omfattande projekt för att studera tillståndet i två svenska industrisamhällen, Katrineholm och Huskvarna.