Småleende i en mening
Ett överlägset småleende.
Joesbury reste sig småleende.
Småleende såg hon på honom.
Petra betraktade henne småleende.
Hon säger god natt med ett småleende.
Grigoleit åstadkom ett tunt småleende.
Han såg ned på henne med ett småleende.
– Han kommer strax, mumlade hon småleende.
»Folk?« Ett småleende leker i hans mungipa.
I hans ansikte satt ett förundrat småleende.
« Tadeusz tittar upp, ger henne ett småleende.
Fru Hete såg på honom med ett svagt småleende.
– Vad kan det bero på? frågade jag småleende.
Ser hans glittrande småleende och gillar det inte.
Tulloch gav Stenning en antydan till ett småleende.
Över hans ansikte vilade ett hjälplöst småleende.
I detsamma såg Angela upp och mötte Bells småleende.
– Säg inte det, sa Waltin med ett vänligt småleende.
”Inte det ringaste!” förklarade advokaten småleende.
Med pennan i handen såg kommissarien småleende på honom.
Kalle hade en småleende fiende och det var ondskan själv.
Prick klockan nio studsade domaren småleende upp på podiet.
– Det finns andra yrken än soldatens, sade Jacob småleende.
Anna Quangel såg småleende bort på sin man och nickade ivrigt.
Då hade Agda småleende behållit sin upptäckt för sig själv.
Sajtägaren dröjde ett par ögonblick innan han småleende svarade.
Alltid möttes hon och andra som hon av samma nedlåtande småleende.
Peter såg småleende från den ena till den andra av de båda damerna.
Ett förstående, gillande småleende syntes genast på deras ansikten.
Mikael skakade småleende på huvudet och slängde fram sin cover story.
Mannen i den bruna uniformen såg småleende från den ena till den andre.
Joesbury reste sig småleende.
Småleende såg hon på honom.
Petra betraktade henne småleende.
Hon säger god natt med ett småleende.
Grigoleit åstadkom ett tunt småleende.
Han såg ned på henne med ett småleende.
– Han kommer strax, mumlade hon småleende.
»Folk?« Ett småleende leker i hans mungipa.
I hans ansikte satt ett förundrat småleende.
« Tadeusz tittar upp, ger henne ett småleende.
Fru Hete såg på honom med ett svagt småleende.
– Vad kan det bero på? frågade jag småleende.
Ser hans glittrande småleende och gillar det inte.
Tulloch gav Stenning en antydan till ett småleende.
Över hans ansikte vilade ett hjälplöst småleende.
I detsamma såg Angela upp och mötte Bells småleende.
– Säg inte det, sa Waltin med ett vänligt småleende.
”Inte det ringaste!” förklarade advokaten småleende.
Med pennan i handen såg kommissarien småleende på honom.
Kalle hade en småleende fiende och det var ondskan själv.
Prick klockan nio studsade domaren småleende upp på podiet.
– Det finns andra yrken än soldatens, sade Jacob småleende.
Anna Quangel såg småleende bort på sin man och nickade ivrigt.
Då hade Agda småleende behållit sin upptäckt för sig själv.
Sajtägaren dröjde ett par ögonblick innan han småleende svarade.
Alltid möttes hon och andra som hon av samma nedlåtande småleende.
Peter såg småleende från den ena till den andra av de båda damerna.
Ett förstående, gillande småleende syntes genast på deras ansikten.
Mikael skakade småleende på huvudet och slängde fram sin cover story.
Mannen i den bruna uniformen såg småleende från den ena till den andre.
Men i nästa sekund tycktes hon ha glömt alltsammans och utbytte menande småleenden med unge Ehrencreutz.
Jag har kolleger framför allt i den gamla televisionen som betraktar mina intensiva förberedelser med överlägsna småleenden.
Detta sa Lars Engqvist utan agg eller bitterhet, tvärtom med ett av sina stillsamt uppspelta, halvt inåtvända småleenden på läpparna.
Men framförallt orsakade han småleenden när han flyttade bak de små tekniska spelarna och i stället satte tunga, hårda pojkar längst fram.
Han såg på underhuggaren med den födde elitmänniskans nedlåtande och en smula tröstande välvilja följt av en rad överslätande småleenden.
Runt frukostbordet satt vi i våra dräkter och utbytte generade småleenden - det vill säga alla utom Chuck och José, som såg gravallvarliga ut och naturligtvis Cheng med sitt stereotypa leende i ansiktet.
Själv uppfattar jag Lars Engqvists småleenden – som jag funderat mycket över de gånger jag intervjuat honom – som uttryck för en uppvriden berättarglädje, den känsla som uppstår när meningen tätnar i dramat.
Det låter säga sig att Undén här visade en envishet gränsande till halsstarrighet som var i sak otillräckligt motiverad och som i onödan föranledde höjda ögonbryn, småleenden och ironiska kommentarer i både in- och utländsk opinion.
Vad har man levt för på denna jorden, vad satte man barn till världen för och fröjdade sig åt de små, deras muntra småleenden, deras lek, när det sedan bara skulle bli vilddjur av dem? Ack, Karlemann – han var en så förtjusande liten ljushårig unge! Den gången när de var på cirkus Busch och hästarna i manegen skulle lägga sig raklånga ner i sanden, vad han tyckte det var synd om alla de vackra tottona! Var de sjuka, trodde mamma? Och hon måste lugna honom med att de bara hade lagt sig ner för att sova ett tag.
Jag har kolleger framför allt i den gamla televisionen som betraktar mina intensiva förberedelser med överlägsna småleenden.
Detta sa Lars Engqvist utan agg eller bitterhet, tvärtom med ett av sina stillsamt uppspelta, halvt inåtvända småleenden på läpparna.
Men framförallt orsakade han småleenden när han flyttade bak de små tekniska spelarna och i stället satte tunga, hårda pojkar längst fram.
Han såg på underhuggaren med den födde elitmänniskans nedlåtande och en smula tröstande välvilja följt av en rad överslätande småleenden.
Runt frukostbordet satt vi i våra dräkter och utbytte generade småleenden - det vill säga alla utom Chuck och José, som såg gravallvarliga ut och naturligtvis Cheng med sitt stereotypa leende i ansiktet.
Själv uppfattar jag Lars Engqvists småleenden – som jag funderat mycket över de gånger jag intervjuat honom – som uttryck för en uppvriden berättarglädje, den känsla som uppstår när meningen tätnar i dramat.
Det låter säga sig att Undén här visade en envishet gränsande till halsstarrighet som var i sak otillräckligt motiverad och som i onödan föranledde höjda ögonbryn, småleenden och ironiska kommentarer i både in- och utländsk opinion.
Vad har man levt för på denna jorden, vad satte man barn till världen för och fröjdade sig åt de små, deras muntra småleenden, deras lek, när det sedan bara skulle bli vilddjur av dem? Ack, Karlemann – han var en så förtjusande liten ljushårig unge! Den gången när de var på cirkus Busch och hästarna i manegen skulle lägga sig raklånga ner i sanden, vad han tyckte det var synd om alla de vackra tottona! Var de sjuka, trodde mamma? Och hon måste lugna honom med att de bara hade lagt sig ner för att sova ett tag.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Det självsäkra småleendet hade slocknat.
Hon ser en glimt bakom det stela småleendet.
Det vaga, ständiga småleendet fick honom att se ut som en sliskig försäljare.
Hon vrider sig runt, sjunker ned på golvet och betraktar mig med det där sexiga småleendet.
Långsamt skingras småleendet på hennes ansikte och hyn förvandlas från grå till gulaktigt grön.
Var det inte medlidande i det där småleendet? Petra kände som om någon stigit in till henne utan att knacka.
Ett ögonblick stod han där nästan hjälplös, ömkansvärd såg han ut med det rådlösa småleendet över ansiktet.
Det ser Kirsty på de struttande stegen, det överlägsna småleendet i mungipan, mössan som han medvetet har satt lite på svaj.
Ensamma kringdrivande män, som i en lyktas sken varsnade det där småleendet hejdade ofrivilligt, plötsligt maktlösa, sina steg, och länge efter det hon gått förbi stodo de stilla och undrade vem hon var.
Hon ser en glimt bakom det stela småleendet.
Det vaga, ständiga småleendet fick honom att se ut som en sliskig försäljare.
Hon vrider sig runt, sjunker ned på golvet och betraktar mig med det där sexiga småleendet.
Långsamt skingras småleendet på hennes ansikte och hyn förvandlas från grå till gulaktigt grön.
Var det inte medlidande i det där småleendet? Petra kände som om någon stigit in till henne utan att knacka.
Ett ögonblick stod han där nästan hjälplös, ömkansvärd såg han ut med det rådlösa småleendet över ansiktet.
Det ser Kirsty på de struttande stegen, det överlägsna småleendet i mungipan, mössan som han medvetet har satt lite på svaj.
Ensamma kringdrivande män, som i en lyktas sken varsnade det där småleendet hejdade ofrivilligt, plötsligt maktlösa, sina steg, och länge efter det hon gått förbi stodo de stilla och undrade vem hon var.