Släpig i en mening
Rösten är släpig.
»Förlåt«, sa han i släpig ton.
En släpig, men vaken ton i hennes röst.
»Jo, länsman«, sa Norin med släpig röst.
Sveper släpig pragmatism över allt jag just sett.
En lätt, släpig basgång inlemmas i ackorden hon spelar.
Jag tycker jag känner igen rösten, låg och lite släpig.
Ibland älskade de lugnt, stilla, lata som i en släpig dans.
Om hon sade något var det med släpig röst, nästan snörvlig.
«Slå dig ner», sa han med släpig röst och pekade på sängen.
Zara Zengman lyfter på huvudet, börjar berätta med släpig röst.
”Låt bli”, befallde en väldigt klar, entonig och släpig röst.
”Y´all have a nice day now”, sa han med släpig sydstatsdialekt.
Efter en stund svarar en välbekant röst med släpig skånsk dialekt.
Släpig stockholmsdialekt avslöjar att de flesta inte är från orten.
– Vi hälsade på varandra tidigare, säger en man med släpig röst.
Med släpig röst säger överläkaren till Jurek Walter att det är dags för hans spruta.
Svarar en släpig röst efter sju signaler just som han är på väg att ge upp och lägga på.
Försökte köra en laid back attityd: släpig röst, långsamma rörelser, men var alltid stissig.
Kvinnan svarade med en släpig amerikansk dialekt, som doftade diner-äppelpaj och professionell hjärtlighet.
Mannen i andra ändan presenterade sig med efternamn och vilken organisation han representerade med släpig sydstatsdialekt.
”Hey Joe” i bakgrunden vreds ner, och det dröjde några sekunder innan den tunna rösten var tillbaka, på släpig amerikanska.
En man med djup bariton sjöng – en släpig country-melodi – var det Johnny Cash? Jag försökte lyssna men kunde nästan inte höra.
Förskräckt ropade jag: ”Du får inte komma än!” Hon svarade med släpig röst att det ville hon absolut inte, det här ville hon njuta länge av.
Jag har fått för mig… fortsatte han med avsiktligt släpig mellanvästerndialekt…att våra kära kamrater i den demokratiska folkrepubliken snart kommer att stå på öronen.
"Hur ska detta finansieras? Ska inte ingångna avtal hållas, vare sig det avser fredsbevarande styrkor eller subsidier? Är det rätt att sabotera vår egen jordbrukssektor?" Han talade med släpig Texasaccent och med den tyngd plånboksbärare brukar ha.
Hon kom att tänka på, meddelandet på sin mobiltelefon tidigare på dagen, där hennes Pappa talat med en ovanligt trött och släpig röst, att de nu var framme hos barnen i Stockholm, att resan gått bra och att de nu såg fram emot några dagar med barnbarnen.
»Förlåt«, sa han i släpig ton.
En släpig, men vaken ton i hennes röst.
»Jo, länsman«, sa Norin med släpig röst.
Sveper släpig pragmatism över allt jag just sett.
En lätt, släpig basgång inlemmas i ackorden hon spelar.
Jag tycker jag känner igen rösten, låg och lite släpig.
Ibland älskade de lugnt, stilla, lata som i en släpig dans.
Om hon sade något var det med släpig röst, nästan snörvlig.
«Slå dig ner», sa han med släpig röst och pekade på sängen.
Zara Zengman lyfter på huvudet, börjar berätta med släpig röst.
”Låt bli”, befallde en väldigt klar, entonig och släpig röst.
”Y´all have a nice day now”, sa han med släpig sydstatsdialekt.
Efter en stund svarar en välbekant röst med släpig skånsk dialekt.
Släpig stockholmsdialekt avslöjar att de flesta inte är från orten.
– Vi hälsade på varandra tidigare, säger en man med släpig röst.
Med släpig röst säger överläkaren till Jurek Walter att det är dags för hans spruta.
Svarar en släpig röst efter sju signaler just som han är på väg att ge upp och lägga på.
Försökte köra en laid back attityd: släpig röst, långsamma rörelser, men var alltid stissig.
Kvinnan svarade med en släpig amerikansk dialekt, som doftade diner-äppelpaj och professionell hjärtlighet.
Mannen i andra ändan presenterade sig med efternamn och vilken organisation han representerade med släpig sydstatsdialekt.
”Hey Joe” i bakgrunden vreds ner, och det dröjde några sekunder innan den tunna rösten var tillbaka, på släpig amerikanska.
En man med djup bariton sjöng – en släpig country-melodi – var det Johnny Cash? Jag försökte lyssna men kunde nästan inte höra.
Förskräckt ropade jag: ”Du får inte komma än!” Hon svarade med släpig röst att det ville hon absolut inte, det här ville hon njuta länge av.
Jag har fått för mig… fortsatte han med avsiktligt släpig mellanvästerndialekt…att våra kära kamrater i den demokratiska folkrepubliken snart kommer att stå på öronen.
"Hur ska detta finansieras? Ska inte ingångna avtal hållas, vare sig det avser fredsbevarande styrkor eller subsidier? Är det rätt att sabotera vår egen jordbrukssektor?" Han talade med släpig Texasaccent och med den tyngd plånboksbärare brukar ha.
Hon kom att tänka på, meddelandet på sin mobiltelefon tidigare på dagen, där hennes Pappa talat med en ovanligt trött och släpig röst, att de nu var framme hos barnen i Stockholm, att resan gått bra och att de nu såg fram emot några dagar med barnbarnen.
Nenads släpiga röst i luren.
Försökte pejla stämningen, läsa av Javiers släpiga röst.
Han sa med sin litet släpiga röst: Ser du där borta den där Best.
”Det är en felaktigt formulerad fråga”, sa Moshe med sin släpiga röst.
”De ville bara prata”, mumlade jag och tröttheten hördes i min släpiga röst.
Killen började röra sig bortåt med släpiga steg samtidigt som han tände cigaretten.
Jag irriterar mig på hans torra röst, hans släpiga tilltal och hans bristande insikt.
Mannen hon talade med undrade på sin släpiga sydstatsdialekt hur han kunde hjälp henne.
Stegen är släpiga och långsamma, som om han endast med stor möda orkar förflytta sig.
Det släpiga, nonchalanta sättet att tala hade nu ersatts av ett nästan bedjande tonfall.
Det nasala släpiga sättet att tala stod i stark motsättning till de överdrivna uttryck han använde.
Josefsson vände sig mot Bergman medan de drog på sig sina blå overaller och sa med sin släpiga röst:.
Ni måste slutföra det uppdrag som Simon Kopinski åtog sig, hörde jag Moshe säga med sin släpiga röst.
»Låt mig berätta lite om situationen här«, började Ruben Martinez på sitt släpiga sätt efter en stunds tystnad.
Tre killar i yngre tonåren släntrade förbi i mitt blickfång, jag såg bara deras stora nedhasade byxor och sneakers, deras släpiga steg.
”Ich bin müde, Ich bin matt, Ich habe viele Kinder in die Nacht gemacht” – vilket George älskar att upprepa på sin släpiga Liverpooltyska.
Han hörde hur Dung harklade sig och reste sig upp, slängde något på brasan som fick det att knastra till, sedan hans släpiga steg som kom emot honom.
Jaså, den fine och putsade herr försvarsadvokaten med sina rosenvackra naglar och sitt vårdslösa, släpiga tal hade kommit för att se hur han hade det.
Det hördes röster inifrån puben, en man och en kvinna; lite släpiga, lite energifattiga, som ett gammalt par som talat med varandra under en lång rad av år.
”Ni får väl ses på min begravning”, kunde Ben säga hemma i lägenheten då något gammalt familjefoto dök upp eller hans fars släpiga röst hördes ur telefonsvararen.
När Grim återvände från toaletten satte han sig i fåtöljen intill mig och vi drack öl tills vi alla började fnittra åt radioprataren och härmade hans släpiga, sömniga röst.
Vuxna, som kände Zoe, tyckte att de hos sonen kunde spåra något av det vänligt släpiga tonfallet i Zoes röst, men i Aarons ansikte, som var slutet som en knytnäve, såg man aldrig Zoes varma blixtrande leende, det där leendet med blottat rosa och sårbart tandkött.
När vi kommit in i det stökiga köket som luktade sötaktigt av vin eller whiskey, matos och vidbränd mat, sa Jackie med sitt släpiga Zoe-tonfall att jag var en ”söt flicka” men att jag borde ”le lite mer” så att folk kände sig väl till mods i mitt sällskap och inte blev ”svårmodiga”: ”Det livet handlar om är att folk vill vara lyckliga, inte olyckliga.
Försökte pejla stämningen, läsa av Javiers släpiga röst.
Han sa med sin litet släpiga röst: Ser du där borta den där Best.
”Det är en felaktigt formulerad fråga”, sa Moshe med sin släpiga röst.
”De ville bara prata”, mumlade jag och tröttheten hördes i min släpiga röst.
Killen började röra sig bortåt med släpiga steg samtidigt som han tände cigaretten.
Jag irriterar mig på hans torra röst, hans släpiga tilltal och hans bristande insikt.
Mannen hon talade med undrade på sin släpiga sydstatsdialekt hur han kunde hjälp henne.
Stegen är släpiga och långsamma, som om han endast med stor möda orkar förflytta sig.
Det släpiga, nonchalanta sättet att tala hade nu ersatts av ett nästan bedjande tonfall.
Det nasala släpiga sättet att tala stod i stark motsättning till de överdrivna uttryck han använde.
Josefsson vände sig mot Bergman medan de drog på sig sina blå overaller och sa med sin släpiga röst:.
Ni måste slutföra det uppdrag som Simon Kopinski åtog sig, hörde jag Moshe säga med sin släpiga röst.
»Låt mig berätta lite om situationen här«, började Ruben Martinez på sitt släpiga sätt efter en stunds tystnad.
Tre killar i yngre tonåren släntrade förbi i mitt blickfång, jag såg bara deras stora nedhasade byxor och sneakers, deras släpiga steg.
”Ich bin müde, Ich bin matt, Ich habe viele Kinder in die Nacht gemacht” – vilket George älskar att upprepa på sin släpiga Liverpooltyska.
Han hörde hur Dung harklade sig och reste sig upp, slängde något på brasan som fick det att knastra till, sedan hans släpiga steg som kom emot honom.
Jaså, den fine och putsade herr försvarsadvokaten med sina rosenvackra naglar och sitt vårdslösa, släpiga tal hade kommit för att se hur han hade det.
Det hördes röster inifrån puben, en man och en kvinna; lite släpiga, lite energifattiga, som ett gammalt par som talat med varandra under en lång rad av år.
”Ni får väl ses på min begravning”, kunde Ben säga hemma i lägenheten då något gammalt familjefoto dök upp eller hans fars släpiga röst hördes ur telefonsvararen.
När Grim återvände från toaletten satte han sig i fåtöljen intill mig och vi drack öl tills vi alla började fnittra åt radioprataren och härmade hans släpiga, sömniga röst.
Vuxna, som kände Zoe, tyckte att de hos sonen kunde spåra något av det vänligt släpiga tonfallet i Zoes röst, men i Aarons ansikte, som var slutet som en knytnäve, såg man aldrig Zoes varma blixtrande leende, det där leendet med blottat rosa och sårbart tandkött.
När vi kommit in i det stökiga köket som luktade sötaktigt av vin eller whiskey, matos och vidbränd mat, sa Jackie med sitt släpiga Zoe-tonfall att jag var en ”söt flicka” men att jag borde ”le lite mer” så att folk kände sig väl till mods i mitt sällskap och inte blev ”svårmodiga”: ”Det livet handlar om är att folk vill vara lyckliga, inte olyckliga.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
– Jaa, sa Johansson släpigt.
– Åja, säger Becke lite släpigt.
– Låt mig vara, svarar hon släpigt.
Rösten är som vanligt släpigt skånsk.
– Bravo Wiijnbladh, sa Bäckström släpigt.
”Om ni säger det så”, svarade Rachette släpigt.
»Trev«, sa Joesbury släpigt, »hur många gånger …?«.
”Vad tittar du efter?” frågade Alva släpigt från soffan.
Efter några intetsägande artighetsfraser hade ryssen släpigt sagt:.
”Nåt slags övernaturligt sjätte sinne”, sa han släpigt och roat.
– En yrkesmodell jag har, sade han och uttalade orden tillgjort släpigt.
”Du har visst en kortärmad skjorta på dig i dag”, sa Jonathan släpigt.
”Ricky?” frågar hon osäkert och släpigt, kvar i sömnen med ögonen slutna.
Quangel talade entonigt och långsamt och släpigt som en gammal något inskränkt gubbe.
»Jag såg dig vid K11«, sade ryssen släpigt efter några intetsägande artighetsfraser.
”Hon blev hängd och dog troligen av syrebrist”, svarade Stefansson något släpigt och nasalt.
Jag tvingade mig att inte hålla igen, inte röra mig släpigt, när jag reste mig upp och gick runt hörnet.
Han talade långsamt, nästan släpigt och vände sig mot Anna som satt sig på sin stol igen, nu brett leende.
”Men hallå”, sa Patchouli släpigt där hon satt och vräkte sig med benen i tajta cykelbyxor över hela bordet.
– Jag kände inte igen dig i den där utstyrseln, sade hon släpigt och undrande – kanske chockerad, tänkte Agda blixtsnabbt.
Han ledde radions sändningar från Vasaloppet så länge han orkade stå på benen och han refererade tennis på ett så släpigt sätt att det är svårt att förstå att han själv var en aktiv tennisspelare:.
Medan mr Schneider talade släpigt och mumlande och ibland talade med ryggen mot klassen, totalt likgiltig inför sina åhörare, lärde sig Meredith att tala tydligt så att eleverna som satt längst bak skulle kunna höra henne.
Det verkade som om han blev otålig på föredragshållaren, han skakade på huvudet, ryckte irriterat på axlarna och suckade högt; och det stämde verkligen att föredragshållaren hade ett släpigt, dystert och banalt sätt att uttrycka sig som var ganska tröttsamt; M.
– Åja, säger Becke lite släpigt.
– Låt mig vara, svarar hon släpigt.
Rösten är som vanligt släpigt skånsk.
– Bravo Wiijnbladh, sa Bäckström släpigt.
”Om ni säger det så”, svarade Rachette släpigt.
»Trev«, sa Joesbury släpigt, »hur många gånger …?«.
”Vad tittar du efter?” frågade Alva släpigt från soffan.
Efter några intetsägande artighetsfraser hade ryssen släpigt sagt:.
”Nåt slags övernaturligt sjätte sinne”, sa han släpigt och roat.
– En yrkesmodell jag har, sade han och uttalade orden tillgjort släpigt.
”Du har visst en kortärmad skjorta på dig i dag”, sa Jonathan släpigt.
”Ricky?” frågar hon osäkert och släpigt, kvar i sömnen med ögonen slutna.
Quangel talade entonigt och långsamt och släpigt som en gammal något inskränkt gubbe.
»Jag såg dig vid K11«, sade ryssen släpigt efter några intetsägande artighetsfraser.
”Hon blev hängd och dog troligen av syrebrist”, svarade Stefansson något släpigt och nasalt.
Jag tvingade mig att inte hålla igen, inte röra mig släpigt, när jag reste mig upp och gick runt hörnet.
Han talade långsamt, nästan släpigt och vände sig mot Anna som satt sig på sin stol igen, nu brett leende.
”Men hallå”, sa Patchouli släpigt där hon satt och vräkte sig med benen i tajta cykelbyxor över hela bordet.
– Jag kände inte igen dig i den där utstyrseln, sade hon släpigt och undrande – kanske chockerad, tänkte Agda blixtsnabbt.
Han ledde radions sändningar från Vasaloppet så länge han orkade stå på benen och han refererade tennis på ett så släpigt sätt att det är svårt att förstå att han själv var en aktiv tennisspelare:.
Medan mr Schneider talade släpigt och mumlande och ibland talade med ryggen mot klassen, totalt likgiltig inför sina åhörare, lärde sig Meredith att tala tydligt så att eleverna som satt längst bak skulle kunna höra henne.
Det verkade som om han blev otålig på föredragshållaren, han skakade på huvudet, ryckte irriterat på axlarna och suckade högt; och det stämde verkligen att föredragshållaren hade ett släpigt, dystert och banalt sätt att uttrycka sig som var ganska tröttsamt; M.