Skubba i en mening
Men hur skulle det gå till? Det räckte väl inte med att skubba omkring i kulregnet på Görings jaktmarker, om det nu var det som var meningen.
Han bad henne att skriva illa kvickt och avslutade: Nu måste jag skubba på posten med den här episteln och även med en till Else vari jag berättat att hon är bliven pojke.
Han behövde inga sådana, och han hade kommit bort från den traditionella sällskapliga trevnaden då alla sitta och skubba sig mot varandra och slött kallprata i väntan på spriten.
Han bad henne att skriva illa kvickt och avslutade: Nu måste jag skubba på posten med den här episteln och även med en till Else vari jag berättat att hon är bliven pojke.
Han behövde inga sådana, och han hade kommit bort från den traditionella sällskapliga trevnaden då alla sitta och skubba sig mot varandra och slött kallprata i väntan på spriten.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.