Skrattspegel i en mening
I Tooths ögon såg målningen ut som en skrattspegel på ett tivoli.
Såg sedan en figur resa sig framför honom, komma mot honom, konturerna flöt ut som i en skrattspegel.
Jag hade föresatt mig att jag skulle sätta upp en skrattspegel framför näsan på det svenska samhället.
Jag kunde se hur mitt ansikte reflekterades, förvridet som i en skrattspegel, i glansen på den nypolerade stötfångaren.
Och när jag tittade upp var mina ögon så fulla med tårar att konturerna blev förvridna, som i en fuckings skrattspegel.
Samtidigt som vi tänker att populärpsykologin håller upp en spegel som låter oss förstå oss själva bättre, så är den också en skrattspegel som förvränger oss i dess egen avbild.
Det handlar snarare om att sätta upp en skrattspegel än att porträttera (om porträtterandet hade varit det intressanta hade man ju med fördel kunnat välja en människa som är fet på riktigt).
Såg sedan en figur resa sig framför honom, komma mot honom, konturerna flöt ut som i en skrattspegel.
Jag hade föresatt mig att jag skulle sätta upp en skrattspegel framför näsan på det svenska samhället.
Jag kunde se hur mitt ansikte reflekterades, förvridet som i en skrattspegel, i glansen på den nypolerade stötfångaren.
Och när jag tittade upp var mina ögon så fulla med tårar att konturerna blev förvridna, som i en fuckings skrattspegel.
Samtidigt som vi tänker att populärpsykologin håller upp en spegel som låter oss förstå oss själva bättre, så är den också en skrattspegel som förvränger oss i dess egen avbild.
Det handlar snarare om att sätta upp en skrattspegel än att porträttera (om porträtterandet hade varit det intressanta hade man ju med fördel kunnat välja en människa som är fet på riktigt).
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.