Skorstenen i en mening
Om skorstenen gick av.
Det rök ur skorstenen.
Röken från skorstenen.
Rök stiger ur skorstenen.
Det syns ingen rök i skorstenen.
Det kändes som att skorstenen svajade.
Röken steg rakt upp från den höga skorstenen.
De kände lukten av röken som steg ur skorstenen.
Ur den ena skorstenen steg röken rakt upp i stiltjen.
Skorstenen svajade fram och tillbaka, fram och tillbaka.
Alla fastigheterna var pantsatta till långt över skorstenen.
Förutom röken som kommer ur skorstenen syns inga tecken på liv.
Passerade ett av permanenthusen där det kom rök från skorstenen.
Krematoriet är i gång och röken stiger från den höga skorstenen.
Hon står bredvid mig och stoppar ner armen i skorstenen en sekund.
Ibland knackar de på fönstren och jag kan höra dem genom skorstenen.
Undantaget är huset längst bort – du ser att det ryker ur skorstenen.
Skorstenen såg ut att behöva läggas om annars var huset i hyfsat skick.
Så han stack pistolen i fickan och började flämtande forcera skorstenen.
Det hade bruna knutar och bredvid skorstenen på taket satt en parabolantenn.
Blåsten knackade i väggarna och pep i skorstenen som om den ville in och värma sig.
Ljuskäglan träffade först skorstenen och stegen som löpte hela vägen uppför den.
Nils Anders Nylund förstod att älgkalven blivit skrämd av röken från skorstenen.
Skorstenen var av tegel och hade delvis rasat samman och verandataket var blankt av röta.
En dag träffades skorstenen av en granat och sot och skit rasade ner i kastrullen på spisen.
Gotthard sparkade med stöveln till en av kubbarna så att en kvast av eld for upp mot skorstenen.
”Är den där skorstenen verkligen godkänd att elda i”, säger han, men ingen kommenterar det.
Skorstenen svajade, det var mycket högt upp – minst hundra meter – det var ohyggligt långt ner.
Ett gnistregn drog genom skorstenen när den sista vedklampen föll ner på glödbädden och flammade upp.
Tydligen fungerade skorstenen bra, för det kom in mycket lite rök i utrymmet där Bertil Återberg låg.
Beteckningarna på skrovet och skorstenen målades över och fartygets namn skrapades bort från livbåtarna.
Det rök ur skorstenen.
Röken från skorstenen.
Rök stiger ur skorstenen.
Det syns ingen rök i skorstenen.
Det kändes som att skorstenen svajade.
Röken steg rakt upp från den höga skorstenen.
De kände lukten av röken som steg ur skorstenen.
Ur den ena skorstenen steg röken rakt upp i stiltjen.
Skorstenen svajade fram och tillbaka, fram och tillbaka.
Alla fastigheterna var pantsatta till långt över skorstenen.
Förutom röken som kommer ur skorstenen syns inga tecken på liv.
Passerade ett av permanenthusen där det kom rök från skorstenen.
Krematoriet är i gång och röken stiger från den höga skorstenen.
Hon står bredvid mig och stoppar ner armen i skorstenen en sekund.
Ibland knackar de på fönstren och jag kan höra dem genom skorstenen.
Undantaget är huset längst bort – du ser att det ryker ur skorstenen.
Skorstenen såg ut att behöva läggas om annars var huset i hyfsat skick.
Så han stack pistolen i fickan och började flämtande forcera skorstenen.
Det hade bruna knutar och bredvid skorstenen på taket satt en parabolantenn.
Blåsten knackade i väggarna och pep i skorstenen som om den ville in och värma sig.
Ljuskäglan träffade först skorstenen och stegen som löpte hela vägen uppför den.
Nils Anders Nylund förstod att älgkalven blivit skrämd av röken från skorstenen.
Skorstenen var av tegel och hade delvis rasat samman och verandataket var blankt av röta.
En dag träffades skorstenen av en granat och sot och skit rasade ner i kastrullen på spisen.
Gotthard sparkade med stöveln till en av kubbarna så att en kvast av eld for upp mot skorstenen.
”Är den där skorstenen verkligen godkänd att elda i”, säger han, men ingen kommenterar det.
Skorstenen svajade, det var mycket högt upp – minst hundra meter – det var ohyggligt långt ner.
Ett gnistregn drog genom skorstenen när den sista vedklampen föll ner på glödbädden och flammade upp.
Tydligen fungerade skorstenen bra, för det kom in mycket lite rök i utrymmet där Bertil Återberg låg.
Beteckningarna på skrovet och skorstenen målades över och fartygets namn skrapades bort från livbåtarna.
Från bygdernas skorstenar lade sig röken lågt.
Ringmar kunde se blå himmel och koppartak och två skorstenar.
Två vackra skorstenar stack upp som sotsvarta torn ur tegeltaket.
Farliga ämnen finns inte bara i rykande skorstenar och i larmrapporter.
Skorstenar, ventiler och en liten tegelbyggnad med en dörr till trapphuset.
Fram till mitten på 1800-talet hade två höga skorstenar utmärkt byggnadens läge.
Ett boningshus med skiffertak och två skorstenar, uthus och något som liknade en lada.
Majakovskij är en poet – en »fabrik utan skorstenar och rök« – som skriver poesi som ingen vill ha.
Taket av svart plåt har två skorstenar i rött tegel, fyra stora takfönster vetter mot Sveavikens vatten.
Jag kunde se rök komma från åtskilliga skorstenar, vilket säger en del om bostadssituationen i Köpenhamn.
Tjocka rör, luftkonditioneringstrummor, solavskärmare, stuprör, skorstenar och massa andra grejer överallt.
Det spetsiga taket, med dess höga skorstenar, såg ut att ha rasat in: på ena sidan täcktes det av en presenning.
Ett par nya skrytbyggen såg ut som hangarfartyg med bryggor och altaner och master och segel och skorstenar och ingen kapten.
I de brittiska öarnas folktro är en bodach en hemsk best som tar sig ner genom skorstenar på natten och bär iväg olydiga barn.
Fälten där jorden börjar leva igen, Lund i norr och rakt fram i väster Köpenhamns skorstenar och gråsvarta hus på andra sidan sundet.
Edlas och hans bostad var belägen fyra trappor upp, och man hade fri utsikt över hustaken och tusen svarta skorstenar, vilkas rökpelare ringlade sig mot skyn.
Joona nynnade på en tango och gled med blicken från Roseannas sovrumsfönster till istapparna längs taksprånget och upp över snötäckta skorstenar och fläktar.
Snett bakom kyrkan låg Sinclairsholms gods med sin tvåvåningsbyggnad, en imposant gulmålad sak med två skorstenar på tegeltaket och med utsikt mot väldiga gräsmattor.
Men jag har sett dem ta sig in i huset genom skorstenar – genom nyckelhål, springor i fönsterkarmar, lika föränderliga som rök – och jag har inget bättre namn på dem.
Hon såg upp mot den stjärnklara himlen som inte skymdes av gråfet rök från höga skorstenar och upptäckte Karlavagnen, de båda björnarna, Lejonet och flera andra stjärnbilder.
Turin som låg där för hans fötter: kyrkornas spiror och Fiatfabrikernas skorstenar mot himlen, alperna som en snötäckt mur i fjärran och vid bergens fot stadion som bär dess namn.
I öster, tydligare i ljuset från bilens strålkastare men ändå inte helt synliga, reste sig höga, delvis raserade skorstenar från runda stenformationer, kanske gamla ugnar eller eldstäder.
Himlen var blekgrå med mörkgrå skyar som svepte över dem, asfalten stålgrå under bussens hjul och röken från många höga skorstenar steg in i molnen och blandade sitt tjocka grå med himlens.
”12 Några år senare blev en fransk besökare, den liberale journalisten Léon Faucher, snarlikt förfärad av ”de dimmor som utandas från detta sanka distrikt, och rökmolnen som spys ut ur otaliga skorstenar”.
Hon bor i lägenheten«, säger Bel och pekar på stallängan i rött tegel till höger – en miniatyr av huvudbyggnaden som till och med har prytts med likadana höga, vridna skorstenar, fastän de inte fyller någon funktion.
Längre bort höga murar med oräkneliga små gallerfönster, som framkalla fantasier om ett kloster; i fortsättningen av dalsträckan en skog av skorstenar, som kröna gamla till hälften dolda hus; och i fjärran tornet till kyrkan Notre-Dame des Champs, med korset och överst på detta tuppen.
Högst upp på vad som föreföll vara oändliga ytor av branta tak, klädda med takpannor och sammanfogade i kaotiskt överflöd, avbrutna av alldeles för många skorstenar som getts en dålig förklädnad som kupolförsedda klocktorn, satt Skeet bredvid det fulaste och mest imponerande klocktornet.
Vår rädsla för mörkret förkroppsligat av den som håller undan soten som samlas i våra skorstenar och eldstäder och vem blir rädd för en sådan när jag växer upp och man till och med har elektricitet och glödlampor i källaren och på vinden? Som uppfostrare av barn har tiden gått ifrån honom.
Jag passerar ett myller av fallfärdiga bodar, verkstäder med stora takfönster som är gråsvarta och ogenomträngliga av smuts och damm, jag passerar fabriker med skorstenar som spyr ut en tjock gulaktig rök, och det sticker i ögon och hals, och ibland möter jag uttryckslösa arbetare som kör slamrande skottkärror eller hjälps åt att bära stora tråg som är fulla med brädstumpar eller brunkol, och ibland ser jag män på avstånd uppe på kullarna och hur de hejdar sig och stirrar på mig och vänder sig mot varandra och yttrar någonting.
Ringmar kunde se blå himmel och koppartak och två skorstenar.
Två vackra skorstenar stack upp som sotsvarta torn ur tegeltaket.
Farliga ämnen finns inte bara i rykande skorstenar och i larmrapporter.
Skorstenar, ventiler och en liten tegelbyggnad med en dörr till trapphuset.
Fram till mitten på 1800-talet hade två höga skorstenar utmärkt byggnadens läge.
Ett boningshus med skiffertak och två skorstenar, uthus och något som liknade en lada.
Majakovskij är en poet – en »fabrik utan skorstenar och rök« – som skriver poesi som ingen vill ha.
Taket av svart plåt har två skorstenar i rött tegel, fyra stora takfönster vetter mot Sveavikens vatten.
Jag kunde se rök komma från åtskilliga skorstenar, vilket säger en del om bostadssituationen i Köpenhamn.
Tjocka rör, luftkonditioneringstrummor, solavskärmare, stuprör, skorstenar och massa andra grejer överallt.
Det spetsiga taket, med dess höga skorstenar, såg ut att ha rasat in: på ena sidan täcktes det av en presenning.
Ett par nya skrytbyggen såg ut som hangarfartyg med bryggor och altaner och master och segel och skorstenar och ingen kapten.
I de brittiska öarnas folktro är en bodach en hemsk best som tar sig ner genom skorstenar på natten och bär iväg olydiga barn.
Fälten där jorden börjar leva igen, Lund i norr och rakt fram i väster Köpenhamns skorstenar och gråsvarta hus på andra sidan sundet.
Edlas och hans bostad var belägen fyra trappor upp, och man hade fri utsikt över hustaken och tusen svarta skorstenar, vilkas rökpelare ringlade sig mot skyn.
Joona nynnade på en tango och gled med blicken från Roseannas sovrumsfönster till istapparna längs taksprånget och upp över snötäckta skorstenar och fläktar.
Snett bakom kyrkan låg Sinclairsholms gods med sin tvåvåningsbyggnad, en imposant gulmålad sak med två skorstenar på tegeltaket och med utsikt mot väldiga gräsmattor.
Men jag har sett dem ta sig in i huset genom skorstenar – genom nyckelhål, springor i fönsterkarmar, lika föränderliga som rök – och jag har inget bättre namn på dem.
Hon såg upp mot den stjärnklara himlen som inte skymdes av gråfet rök från höga skorstenar och upptäckte Karlavagnen, de båda björnarna, Lejonet och flera andra stjärnbilder.
Turin som låg där för hans fötter: kyrkornas spiror och Fiatfabrikernas skorstenar mot himlen, alperna som en snötäckt mur i fjärran och vid bergens fot stadion som bär dess namn.
I öster, tydligare i ljuset från bilens strålkastare men ändå inte helt synliga, reste sig höga, delvis raserade skorstenar från runda stenformationer, kanske gamla ugnar eller eldstäder.
Himlen var blekgrå med mörkgrå skyar som svepte över dem, asfalten stålgrå under bussens hjul och röken från många höga skorstenar steg in i molnen och blandade sitt tjocka grå med himlens.
”12 Några år senare blev en fransk besökare, den liberale journalisten Léon Faucher, snarlikt förfärad av ”de dimmor som utandas från detta sanka distrikt, och rökmolnen som spys ut ur otaliga skorstenar”.
Hon bor i lägenheten«, säger Bel och pekar på stallängan i rött tegel till höger – en miniatyr av huvudbyggnaden som till och med har prytts med likadana höga, vridna skorstenar, fastän de inte fyller någon funktion.
Längre bort höga murar med oräkneliga små gallerfönster, som framkalla fantasier om ett kloster; i fortsättningen av dalsträckan en skog av skorstenar, som kröna gamla till hälften dolda hus; och i fjärran tornet till kyrkan Notre-Dame des Champs, med korset och överst på detta tuppen.
Högst upp på vad som föreföll vara oändliga ytor av branta tak, klädda med takpannor och sammanfogade i kaotiskt överflöd, avbrutna av alldeles för många skorstenar som getts en dålig förklädnad som kupolförsedda klocktorn, satt Skeet bredvid det fulaste och mest imponerande klocktornet.
Vår rädsla för mörkret förkroppsligat av den som håller undan soten som samlas i våra skorstenar och eldstäder och vem blir rädd för en sådan när jag växer upp och man till och med har elektricitet och glödlampor i källaren och på vinden? Som uppfostrare av barn har tiden gått ifrån honom.
Jag passerar ett myller av fallfärdiga bodar, verkstäder med stora takfönster som är gråsvarta och ogenomträngliga av smuts och damm, jag passerar fabriker med skorstenar som spyr ut en tjock gulaktig rök, och det sticker i ögon och hals, och ibland möter jag uttryckslösa arbetare som kör slamrande skottkärror eller hjälps åt att bära stora tråg som är fulla med brädstumpar eller brunkol, och ibland ser jag män på avstånd uppe på kullarna och hur de hejdar sig och stirrar på mig och vänder sig mot varandra och yttrar någonting.
Skorstenarna på Eka gård blänkte svarta.
Det såg ut som om skorstenarna skulle törna rakt in i brospannen.
Det fanns en stege fem meter till höger som ledde upp mot en av skorstenarna.
Solen höll på att bryta igenom molnen och lyste upp skorstenarna på huset mittemot.
Den grå röken från skorstenarna på Kungsholmen avtecknar sig skarpt mot den djupröda himlen.
Från skorstenarna trängde ett tunt vitt rökmoln upp, liknande en liten vajande vimpel, som när det kom högre upp skingrades av en vindil.
Det är tänt i fönstren, det ryker ur skorstenarna och ytterdörrarna är prydda med färgglada sädeskärvar inför den kommande skördefestivalen.
Man gjorde så på den tiden, nämligen, och ju svartare rök som vällde ut ur skorstenarna på massafabriken hemma hos Tjocka Släkten, desto bättre tider var det.
De enorma skorstenarna vid sidan av dessa byggnader spyr ut svart kolrök som talar om för oss att man använder kraftfulla ångmaskiner här … Husen är nedsvärtade av den.
De sorgsna ljuden från en storspov hördes ute från heden, men det var allt frånsett Jarrows tunga andhämtning och vinden i skorstenarna och en lös bräda som slog någonstans.
Och naturligtvis fanns det gott om bergshantering här – eller hade funnits snarare – fullt med hyttor och bruk överallt, som hade puffat rök ur skorstenarna i skogen, på bergen.
Varje gång han blundade såg han de trånga, smutsiga och iskalla barackerna, de utmärglade kropparna med ögon fyllda av hopplöshet och den feta, grå röken som aldrig slutade välla upp från de höga skorstenarna som sträckte sig mot en blygrå himmel.
Ena minuten vandrade de omkring med bara det korta, gula gräset och de ljusa stenbumlingarna i granit som sällskap, nästa minut såg de ner mot det enorma mörkgrå hjulet inne i en krater, där ofta bara de spetsiga taken och skorstenarna stack upp ur dimman; det var som om hela fängelset höll på att sjunka ner i en sjö av smutsig mjölk.
Det såg ut som om skorstenarna skulle törna rakt in i brospannen.
Det fanns en stege fem meter till höger som ledde upp mot en av skorstenarna.
Solen höll på att bryta igenom molnen och lyste upp skorstenarna på huset mittemot.
Den grå röken från skorstenarna på Kungsholmen avtecknar sig skarpt mot den djupröda himlen.
Från skorstenarna trängde ett tunt vitt rökmoln upp, liknande en liten vajande vimpel, som när det kom högre upp skingrades av en vindil.
Det är tänt i fönstren, det ryker ur skorstenarna och ytterdörrarna är prydda med färgglada sädeskärvar inför den kommande skördefestivalen.
Man gjorde så på den tiden, nämligen, och ju svartare rök som vällde ut ur skorstenarna på massafabriken hemma hos Tjocka Släkten, desto bättre tider var det.
De enorma skorstenarna vid sidan av dessa byggnader spyr ut svart kolrök som talar om för oss att man använder kraftfulla ångmaskiner här … Husen är nedsvärtade av den.
De sorgsna ljuden från en storspov hördes ute från heden, men det var allt frånsett Jarrows tunga andhämtning och vinden i skorstenarna och en lös bräda som slog någonstans.
Och naturligtvis fanns det gott om bergshantering här – eller hade funnits snarare – fullt med hyttor och bruk överallt, som hade puffat rök ur skorstenarna i skogen, på bergen.
Varje gång han blundade såg han de trånga, smutsiga och iskalla barackerna, de utmärglade kropparna med ögon fyllda av hopplöshet och den feta, grå röken som aldrig slutade välla upp från de höga skorstenarna som sträckte sig mot en blygrå himmel.
Ena minuten vandrade de omkring med bara det korta, gula gräset och de ljusa stenbumlingarna i granit som sällskap, nästa minut såg de ner mot det enorma mörkgrå hjulet inne i en krater, där ofta bara de spetsiga taken och skorstenarna stack upp ur dimman; det var som om hela fängelset höll på att sjunka ner i en sjö av smutsig mjölk.
Martin rökte som en skorsten.
Du vet att hon röker som en skorsten.
Ur en skorsten steg en fridfull rökstrimma.
De ligger i skyddsställning bakom en skorsten.
Det såg ut som om han stått inne i en skorsten.
Ingen färdkamrat utan bara rök från en skorsten.
Ett rökmoln steg upp från en stugas svarta skorsten.
Timrade väggar, skorsten, liten trappa upp till dörren.
Det var en omålad trästuga med en smal skorsten i plåt.
Platt plåttak och en skorsten i form av ett smalt plåtrör.
Då hade naturligtvis både kamin och skorsten varit glödande.
En sådan röd stuga med skorsten som varenda lasse verkade äga.
Han bodde i ett gavelhus med utanpåliggande, rappad, fyrkantig skorsten.
Efter hand uppkom bruket att bränna sedlarna i en kamin med hög skorsten.
– Du är en riktig skorsten, sade hon och gjorde miner åt Angela och Agda.
Han röker som en skorsten på en bong och är mager som en crystalmissbrukare.
Han saknade verkligen en mössa, all värme gick ut genom huvudet som från en skorsten.
Jag vankar fram och tillbaka i stugan, dricker en massa kaffe och röker som en skorsten.
Och Bodil drömde att hon klamrade sig fast omkring toppen på en svajande, hög skorsten.
Rök ringlade upp från en och annan skorsten och det var fortfarande en aning kyligt i luften.
Himlens yta spräcktes av en stympad trädgren, stugans svarta skorsten hamnade under källaren.
Skolböcker från lågstadiet och en barnteckning som föreställer en bil med skorsten på taket.
I toppen av en skorsten brände en fackla av överskottet när trycket i cisternerna blev för högt.
På något sätt har hon fått lera i ansiktet, och hon ser ut som om hon har klättrat ner genom en skorsten.
Hon tror att någon bor i den lilla tvättstugan, från vars svarta skorsten det ibland stiger upp rök och gnistor.
Just nu är han verkligen spårlöst försvunnen, han har gått upp i den berömda röken, rakt upp ur tillvarons skorsten.
Vad kunde den vara på? Arton kvadrat? Tjugo? Timrade väggar, små fönster och en liten skorsten upp genom taket av tjärpapp.
Till höger i utkanten av industriområdet, drygt 400 meter från huvudvägen, låg en dyster tegelbyggnad med en raserad skorsten.
Utifrån såg den hopskrumpna kvinnans hus ut som en oformlig sko, med trasig skorsten, hängande stuprännor och söndriga takplattor.
I småbåtshamnen lyste det hos Eugen Norman, målaren i den dragiga stugan, där det också bolmade ett kraftigt gnistregn ur en skorsten.
Från innergården reste sig en svartröd skorsten, med infällda vita tegelstenar som bildade ett slingrande mönster, mot en klarblå morgonhimmel.
Du vet att hon röker som en skorsten.
Ur en skorsten steg en fridfull rökstrimma.
De ligger i skyddsställning bakom en skorsten.
Det såg ut som om han stått inne i en skorsten.
Ingen färdkamrat utan bara rök från en skorsten.
Ett rökmoln steg upp från en stugas svarta skorsten.
Timrade väggar, skorsten, liten trappa upp till dörren.
Det var en omålad trästuga med en smal skorsten i plåt.
Platt plåttak och en skorsten i form av ett smalt plåtrör.
Då hade naturligtvis både kamin och skorsten varit glödande.
En sådan röd stuga med skorsten som varenda lasse verkade äga.
Han bodde i ett gavelhus med utanpåliggande, rappad, fyrkantig skorsten.
Efter hand uppkom bruket att bränna sedlarna i en kamin med hög skorsten.
– Du är en riktig skorsten, sade hon och gjorde miner åt Angela och Agda.
Han röker som en skorsten på en bong och är mager som en crystalmissbrukare.
Han saknade verkligen en mössa, all värme gick ut genom huvudet som från en skorsten.
Jag vankar fram och tillbaka i stugan, dricker en massa kaffe och röker som en skorsten.
Och Bodil drömde att hon klamrade sig fast omkring toppen på en svajande, hög skorsten.
Rök ringlade upp från en och annan skorsten och det var fortfarande en aning kyligt i luften.
Himlens yta spräcktes av en stympad trädgren, stugans svarta skorsten hamnade under källaren.
Skolböcker från lågstadiet och en barnteckning som föreställer en bil med skorsten på taket.
I toppen av en skorsten brände en fackla av överskottet när trycket i cisternerna blev för högt.
På något sätt har hon fått lera i ansiktet, och hon ser ut som om hon har klättrat ner genom en skorsten.
Hon tror att någon bor i den lilla tvättstugan, från vars svarta skorsten det ibland stiger upp rök och gnistor.
Just nu är han verkligen spårlöst försvunnen, han har gått upp i den berömda röken, rakt upp ur tillvarons skorsten.
Vad kunde den vara på? Arton kvadrat? Tjugo? Timrade väggar, små fönster och en liten skorsten upp genom taket av tjärpapp.
Till höger i utkanten av industriområdet, drygt 400 meter från huvudvägen, låg en dyster tegelbyggnad med en raserad skorsten.
Utifrån såg den hopskrumpna kvinnans hus ut som en oformlig sko, med trasig skorsten, hängande stuprännor och söndriga takplattor.
I småbåtshamnen lyste det hos Eugen Norman, målaren i den dragiga stugan, där det också bolmade ett kraftigt gnistregn ur en skorsten.
Från innergården reste sig en svartröd skorsten, med infällda vita tegelstenar som bildade ett slingrande mönster, mot en klarblå morgonhimmel.