Skepparna i en mening
Det är många tjejer som är ihop med skepparna för att få åka ut med båtarna.
Hade det varit soligt skulle skepparna haft seglen hissade för att lufta dem i brisen.
Kanske utstrålade skepparna en sådan självsäkerhet att jag till sist litade på dem mer än på stormen.
Oftast fick skepparna snabbt överge fartygen för att rädda sig själva och besättningen, försöka ta sig i land levande genom de brytande vågorna och sedan stå våta och frusna på stranden och se hur stormen drev deras fartyg ännu hårdare på grund och hur vågorna började bryta sönder det.
Hade det varit soligt skulle skepparna haft seglen hissade för att lufta dem i brisen.
Kanske utstrålade skepparna en sådan självsäkerhet att jag till sist litade på dem mer än på stormen.
Oftast fick skepparna snabbt överge fartygen för att rädda sig själva och besättningen, försöka ta sig i land levande genom de brytande vågorna och sedan stå våta och frusna på stranden och se hur stormen drev deras fartyg ännu hårdare på grund och hur vågorna började bryta sönder det.
Skepparen log brett.
Skepparen reste sig mödosamt.
Jag antar att det är skepparen.
Nu springer skepparen ner, tänkte jag.
Skepparen hade inte en tanke på att be.
Farfar tog sig dit och hjälpte skepparen.
Resenären skrev ett kontrakt med skepparen.
Patrick lyfte på huvudet och såg på skepparen.
Den skepparen såg inte lika upprörd ut som Kes.
”Vi ska ut igen”, sa skepparen på polisbåten.
Skepparen flinade och grinden gick upp med ett klick.
Skepparen hade tydligen förstått att bättra sig.
Jag hoppades att skepparen hade fjärrkontrollen på sig.
”Vad är det om?” sa skepparen på spanska och klev ut.
Skepparen stod lutad mot den lilla grinden högst upp i trappan.
Vid de mörka glasdörrarna väntade jag tills skepparen öppnade.
Jamen, Suz känner ju skepparen, det har jag ju berättat förut.
Dumma beslut skapade nya situationer och till slut tappade skepparen fattningen.
Det blev lite bättre då skepparen började hålla mot vågorna, svarade Nylund.
Jag såg mot plexiglastrappan som ledde vidare upp till fly bridge, där skepparen satt.
En minut senare öppnades dörren och skepparen stack ut sitt mörka rufs ur kaptenshytten.
Inte heller skepparen, Kes från Holland, kunde betraktas som ett lättfångat byte för Gud.
Winter visste att det fanns en trålare från Donsö som hette Magdalena och skepparen hette Erik.
Den bar norsk flagg och skepparen, en medelålders man med skägg och skepparmössa, vinkade glatt.
Släktens anfader var skepparen och handelsmannen Palme Lyder som år 1609 flyttat till Ystad från Holland.
Det sköljde bort smaken av starkt kaffe som skepparen på Kustbevakningens båt bjudit på från en termos.
”Mario”, sa skepparen, och gjorde en rörelse mot den mörke vid bordet, som också reste sig och tog i hand.
Skepparen slet blicken från den vita punkten mellan mina ben, vände mig ryggen och gick upp i den vänstra trappan.
Halv elva på förmiddagen kom skepparen fram till honom där han satt på en pinnstol intill fiskluktande trälådor.
Den erfarne skepparen vet när han ska följa regelboken och när han ska lämna den därhän« skriver Martha Nussbaum.
Det visade att skepparen höll sig mitt i rännan, tydligen var han mån om att inte hamna ur kurs i den kraftiga motvinden.
Skepparen reste sig mödosamt.
Jag antar att det är skepparen.
Nu springer skepparen ner, tänkte jag.
Skepparen hade inte en tanke på att be.
Farfar tog sig dit och hjälpte skepparen.
Resenären skrev ett kontrakt med skepparen.
Patrick lyfte på huvudet och såg på skepparen.
Den skepparen såg inte lika upprörd ut som Kes.
”Vi ska ut igen”, sa skepparen på polisbåten.
Skepparen flinade och grinden gick upp med ett klick.
Skepparen hade tydligen förstått att bättra sig.
Jag hoppades att skepparen hade fjärrkontrollen på sig.
”Vad är det om?” sa skepparen på spanska och klev ut.
Skepparen stod lutad mot den lilla grinden högst upp i trappan.
Vid de mörka glasdörrarna väntade jag tills skepparen öppnade.
Jamen, Suz känner ju skepparen, det har jag ju berättat förut.
Dumma beslut skapade nya situationer och till slut tappade skepparen fattningen.
Det blev lite bättre då skepparen började hålla mot vågorna, svarade Nylund.
Jag såg mot plexiglastrappan som ledde vidare upp till fly bridge, där skepparen satt.
En minut senare öppnades dörren och skepparen stack ut sitt mörka rufs ur kaptenshytten.
Inte heller skepparen, Kes från Holland, kunde betraktas som ett lättfångat byte för Gud.
Winter visste att det fanns en trålare från Donsö som hette Magdalena och skepparen hette Erik.
Den bar norsk flagg och skepparen, en medelålders man med skägg och skepparmössa, vinkade glatt.
Släktens anfader var skepparen och handelsmannen Palme Lyder som år 1609 flyttat till Ystad från Holland.
Det sköljde bort smaken av starkt kaffe som skepparen på Kustbevakningens båt bjudit på från en termos.
”Mario”, sa skepparen, och gjorde en rörelse mot den mörke vid bordet, som också reste sig och tog i hand.
Skepparen slet blicken från den vita punkten mellan mina ben, vände mig ryggen och gick upp i den vänstra trappan.
Halv elva på förmiddagen kom skepparen fram till honom där han satt på en pinnstol intill fiskluktande trälådor.
Den erfarne skepparen vet när han ska följa regelboken och när han ska lämna den därhän« skriver Martha Nussbaum.
Det visade att skepparen höll sig mitt i rännan, tydligen var han mån om att inte hamna ur kurs i den kraftiga motvinden.
»En öländsk skeppare.
Erik Osvald var skeppare.
Hans far var skeppare på postbåten.
Då kan du lätt bli ensam som skeppare.
Han hade fått nån kontakt med en skeppare.
Någon skeppare som har spolat ur lastrummet.
Hans far var skeppare på Fair Isles postbåt.
det är Lars-Erik som är skeppare, säger Lena.
John Osvald hade inte varit skeppare när de gick ut.
Arne hade inget mer att säga om ”skeppare Osvald”.
”Var John Osvald skeppare på Marino?” frågade han.
Jag var skeppare, men han dikterade inte sällan besluten.
Hans unge farfar, John Osvald… hade han också varit skeppare?.
»Han hade inte mer pengar än någon annan skeppare, vad jag vet.
»Martin Malm var en skeppare som vågade satsa på större fartyg.
Hans farfar hade varit skeppare då och hans far hade ingått i besättningen.
Jag har ett fåtal gånger varit trygg i min roll som skeppare och arbetsledare.
Den ene tyckte sig Santos känna igen, det var den skeppare han pratat med förra året.
grunden när Gerlof började prata om sin första tid som tonårig skeppare på Östersjön.
Jag har ofta haft den formella makten i min egenskap av rorsman och skeppare på egna båtar.
Farfarsfar satt på fästning på vatten och bröd en månad efter att ha spöat en tysk skeppare.
Det hade alltid fascinerat Gerlof att en skeppare från de öländska vattnen kunde nå vilken kust han ville.
Perez skulle automatiskt bli medlem av besättningen, och så småningom skulle han bli skeppare i sin fars ställe.
Raoul fixade pengar, de köpte en båt till en ”transport”, skaffade sig en allierad, och kanske en skeppare i Bruno.
Det var nåt som hände en gång… det var strax innan… jag vet inte… men farfar var skeppare när dom gick mot Skottland.
Efter mer än trettio år på land kände sig Gerlof fortfarande som skeppare, och ingen sjöman ville gå till sjöss under vintern.
Jag hade tänkt bli anställd skeppare på de stora haven året efter, men då fick jag ett kontorsarbete hos kommunen, och där blev jag kvar.
»Men ni gamla skeppare överskattar nog er betydelse, om ni nu tror att någon annan är intresserad av saker som hände för flera årtionden sedan.
Det var mitt jobb att vara skeppare och frakta varor på Östersjön, långt borta från familjen … Men nu är jag här och jag far ingenstans längre.
Maja kom från Stenvik men hade gift sig med en lantbrukare och bosatt sig nordost om Marnäs på femtiotalet; själv hade Gerlof flyttat till Borgholm när han blev skeppare.
Han kunde ha lagt av när han friades vid sjöförklaringen, men hade på rent trots köpt en ny motorskuta för försäkringspengarna och fortsatt som skeppare i nio år till.
Erik Osvald var skeppare.
Hans far var skeppare på postbåten.
Då kan du lätt bli ensam som skeppare.
Han hade fått nån kontakt med en skeppare.
Någon skeppare som har spolat ur lastrummet.
Hans far var skeppare på Fair Isles postbåt.
det är Lars-Erik som är skeppare, säger Lena.
John Osvald hade inte varit skeppare när de gick ut.
Arne hade inget mer att säga om ”skeppare Osvald”.
”Var John Osvald skeppare på Marino?” frågade han.
Jag var skeppare, men han dikterade inte sällan besluten.
Hans unge farfar, John Osvald… hade han också varit skeppare?.
»Han hade inte mer pengar än någon annan skeppare, vad jag vet.
»Martin Malm var en skeppare som vågade satsa på större fartyg.
Hans farfar hade varit skeppare då och hans far hade ingått i besättningen.
Jag har ett fåtal gånger varit trygg i min roll som skeppare och arbetsledare.
Den ene tyckte sig Santos känna igen, det var den skeppare han pratat med förra året.
grunden när Gerlof började prata om sin första tid som tonårig skeppare på Östersjön.
Jag har ofta haft den formella makten i min egenskap av rorsman och skeppare på egna båtar.
Farfarsfar satt på fästning på vatten och bröd en månad efter att ha spöat en tysk skeppare.
Det hade alltid fascinerat Gerlof att en skeppare från de öländska vattnen kunde nå vilken kust han ville.
Perez skulle automatiskt bli medlem av besättningen, och så småningom skulle han bli skeppare i sin fars ställe.
Raoul fixade pengar, de köpte en båt till en ”transport”, skaffade sig en allierad, och kanske en skeppare i Bruno.
Det var nåt som hände en gång… det var strax innan… jag vet inte… men farfar var skeppare när dom gick mot Skottland.
Efter mer än trettio år på land kände sig Gerlof fortfarande som skeppare, och ingen sjöman ville gå till sjöss under vintern.
Jag hade tänkt bli anställd skeppare på de stora haven året efter, men då fick jag ett kontorsarbete hos kommunen, och där blev jag kvar.
»Men ni gamla skeppare överskattar nog er betydelse, om ni nu tror att någon annan är intresserad av saker som hände för flera årtionden sedan.
Det var mitt jobb att vara skeppare och frakta varor på Östersjön, långt borta från familjen … Men nu är jag här och jag far ingenstans längre.
Maja kom från Stenvik men hade gift sig med en lantbrukare och bosatt sig nordost om Marnäs på femtiotalet; själv hade Gerlof flyttat till Borgholm när han blev skeppare.
Han kunde ha lagt av när han friades vid sjöförklaringen, men hade på rent trots köpt en ny motorskuta för försäkringspengarna och fortsatt som skeppare i nio år till.