Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Skavanker i en mening

Helst inga skavanker.
De verkar inte se mina skavanker.
Och det kan jag säga trots mina skavanker.
Såg Pepi någonsin några skavanker hos den pojken?.
Åtminstone ”pappa”-delen av det hade onekligen sina skavanker.
Jo, till och med Finnicks skönhet har fått sina skavanker den här natten.
Hon bestämde sig för att bli mer följsam och att ha överseende med skavanker.

Aldrig lika snyggt som på nätet men verkligheten var ju alltid full av skavanker.
Det finns gott om små skavanker: den framträdande pannan, den lilla boxarnäsan, en sned hörntand.
Man behöver inte vara hypo-kondrisk för att i ökande grad lägga märke till de skavanker som förebådar slutet.
Det var en underlagskräm i en färg hon hade trott skulle dölja hennes gulvita hy och alla skavanker i den – Rosenskimmer.
De skylde sina kroppars skavanker med kläder och fällde ned ögonlocken, för att man ej skulle märka deras själars vånda.
Detta var den första undergivna kvinna jag träffat som inte har några känslomässiga skavanker utan är en stabil person med en trygg uppväxt.
Den kunde förvandla mig till en känsla, en helt ny känsla, en frisk känsla, utan skavanker, befriad från slagget av generationers nedärvda minnen.
Att kunna acceptera sig själv, med skavanker och allt, med någon form av ömhet är psykologiskt sunt, men det är inte där självkänsloguruerna lägger ribban.
Båda landslagsbackarna Humberto och Veloso var borta från spel och jugoslaven Filipovic drogs med ideliga skavanker som hindrat honom från att spela ut hela sitt register.
Samtidigt som deras kroppar reagerade explosionsartat på varandras beröring var de akut medvetna om sin nakenhet, oroliga för små skavanker, bekymrade för att pinsamma ljud skulle uppstå.
Nu sa Kroll, med det där självkritiska tonfallet som tyder på en barnslig njutning av de skavanker man finner hos sig själv, att allt han skrev var mycket lätt att känna igen som hans verk.
Vi accepterade dessa skavanker hos oss själva och varandra, förutom under de ögonblick då de faktiskt kom upp till ytan i realtid, och vi var tvungna att parera lusten att bestialiskt mörda varandra.
Skavanker rättades till, ögonbryn plockades, ett blåmärke på ett lår sminkades över, en begynnande finne doldes skickligt med foundation av bästa märke, ben smordes in med glansig lotion för att blänka snyggt på scenen.

Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.

Doften av målarfärg kändes i luften, in i det sista hade arbetet pågått med att rusta upp stadion, täcka över skavankerna.
Min verklighetsflykt var emellanåt nästan överdriven, men ändå aldrig fullständig, eftersom de kroppsliga skavankerna ständigt påkallade min uppmärksamhet.
På de första sidorna i Män som hatar kvinnor säger Mikael Blomkvist att han rustat upp lägenheten själv och täckt de värsta skavankerna på väggarna med två akvareller av Emanuel Bernstone.
De enstaka små skavankerna, groparna och vecken och till och med ett rött födelsemärke format som Italien precis under vänstra höften, framhäver bara hennes perfektion, undantagen som bekräftar regeln.
Istället satt de hemma och gjorde ingenting, någonting, vad som helst, tänkte på allt de inte ville tänka på, vävde drömmar av framtidstråd, lappade vardagen med fantasier, täckte skavankerna med tankelek.
Istället för att lägga parkettgolv och smälla upp innerväggar till en planerad tvåa slipade han vindsplankorna, målade kalkfärg direkt på de grova originalväggarna och täckte de värsta skavankerna med ett par akvareller av Emanuel Bernstone.
«Du har inte en skavank kvar i skinnet.
Den lysande solen och klara luften som utelämnar minsta skavank för honom att se.
Det sades ju att barn i sådana äktenskap ofta bleve misslyckade, finge någon inre skavank.
»Han drev alla till vansinne och skällde på scenarbetarna för minsta lilla skavank i presentationen.
De kommer att vara perfekta, precis som sin mamma, tills själva perfektionen blir deras slutliga skavank.
Visst gick det i guld och rött, men var fanns det storslagna, det officiella, det som skulle inge vördnad för dem som bestämde? Denna förbannade, kravlösa självbehärskning, det var som en skavank som denna lilla och nyligen så fattiga demokrati i norra Europa inte kunde göra sig kvitt.