Skämdes i en mening
Och han skämdes.
Skämdes en aning.
Han skämdes djupt.
Han kanske skämdes.
Hon skämdes nästan.
Man satt och skämdes.
Jag kanske skämdes.
Sedan skämdes hon lite.
"Skämdes han för oss?".
Vi skämdes, men vi lydde.
Om dom åtminstone skämdes.
Hon trodde att han skämdes.
Jag skämdes hela vägen hem.
Jag skämdes och tittade bort.
Han skämdes å hennes vägnar.
Hon skämdes för att hon ljög.
Hon skämdes inte för sin kropp.
Jag antar att jag skämdes också.
Hon skämdes för dessa våta skor.
Jag skämdes för att ta med dig ut.
Jag skämdes så att jag mådde illa.
Hon skämdes och tittade ner i backen.
Jag skämdes så jag grät hela natten.
Hon skämdes över vad hon ställt till.
Hon sänkte blicken, som om hon skämdes.
Hon skämdes inför Angela över sin bror.
Jag tystnade och skämdes för mitt utbrott.
Jag skämdes över vilken smutsgris jag var.
Det skämdes jag för när jag gick i skolan.
Han skämdes, ville krypa inför hennes blick.
Carl-Johan förstod mitt val, men jag skämdes.
Skämdes en aning.
Han skämdes djupt.
Han kanske skämdes.
Hon skämdes nästan.
Man satt och skämdes.
Jag kanske skämdes.
Sedan skämdes hon lite.
"Skämdes han för oss?".
Vi skämdes, men vi lydde.
Om dom åtminstone skämdes.
Hon trodde att han skämdes.
Jag skämdes hela vägen hem.
Jag skämdes och tittade bort.
Han skämdes å hennes vägnar.
Hon skämdes för att hon ljög.
Hon skämdes inte för sin kropp.
Jag antar att jag skämdes också.
Hon skämdes för dessa våta skor.
Jag skämdes för att ta med dig ut.
Jag skämdes så att jag mådde illa.
Hon skämdes och tittade ner i backen.
Jag skämdes så jag grät hela natten.
Hon skämdes över vad hon ställt till.
Hon sänkte blicken, som om hon skämdes.
Hon skämdes inför Angela över sin bror.
Jag tystnade och skämdes för mitt utbrott.
Jag skämdes över vilken smutsgris jag var.
Det skämdes jag för när jag gick i skolan.
Han skämdes, ville krypa inför hennes blick.
Carl-Johan förstod mitt val, men jag skämdes.
Hon hade skämts.
Ibra hade skämts.
”Skulle du inte ha skämts?”.
Gud, vad jag har skämts över henne.
– Pappa har alltid skämts över mig.
Han hade ändå alltid skämts för sitt ursprung.
Men hade också kostat så mycket så han nästan skämts.
Men då hade Agda alltid skämts och blivit röd av skräck.
Om deras föräldrar hade fått veta hade de skämts över henne.
Jag hade skämts som en hund, medan han hade gått omkring som en kung.
Hans mamma skulle ha skämts över honom om hon upptäckt hans försyndelser.
Jag hade skämts å den döde mannens vägnar, eftersom han hade varit en vän till mig.
Enligt hustrun så hade hon skämts så mycket att hon aldrig hade pratat med någon om det.
Han hade blivit rädd och skämts, men han hade bara känt sin pappas hand som klappat honom lätt på huvudet.
Hon sa att hon skämts så mycket att hon kastat de kvarvarande pappren i en sopkorg utanför tunnelbanestationen.
inte har velat berätta om som du har sagt att det har varit pinsamt och att du har skämts för det och sånt där.
Han hade aldrig sett något så vackert och aldrig skämts så mycket för sig själv och sin egen kropps reaktioner.
Inte bara skämts, de skulle ha diskuterat saken med henne tills hon inte längre kunde känna någon längtan eller saknad alls.
För att han varit generad och hade skämts – varit rädd för vad Lucille skulle tycka – och därför hade han ljugit för polisen.
Han sa inte att han hade skämts i många år, att han själv hade trott att han var ond, men pojken förstod att han aldrig hade varit ond.
Och Malin hade skämts när hon lämnade lägenheten, men nu står hon ändå med Zeke och Sven Sjöman i polishusets entré, och hör Sven berätta:.
Hon hade skämts, skammen över att vara ensamstående förälder satt i ryggmärgen, trots att hon borde vara stolt över sig själv som lyckats ta hand om barnen på egen hand.
Och avlösningen hade kommit till slut, som en efterlängtad räddningspatrull och Malin hade skämts när hon lämnade kvinnorna hon hittat, skämts när de sträckte armarna efter henne.
Hon hade alltså missat sista siffran! Och skämdes med ens precis lika mycket över att ha stört någon stackars okänd fransyska som hon nyss skämts över att ha sparkat på en igelkott.
Hur ofta har jag inte i efterhand skämts över att ha sprungit åt samma håll som alla andra? Vid många tillfällen har jag ställt mig i kö för att slippa stå i kö, nöjd med att vara självständig.
När han väl var fyrtio – vilket biografierna också meddelar – hade Elvis plågats av övertygelsen att han inte hade gjort sin mors minne rättvisa och att hon skulle ha skämts över hans droganvändande och hans nöjeslystnad.
I Sverige tycks »de obildade« sällan ha skämts för sina brister, kanske har inte heller »finkulturen« varit lika attraktiv som social markör eftersom den trots allt ofta anammats av de proletära folkrörelserna – om det inte gällt verkligt exklusiva konstformer som klassisk balett och opera.
Ibra hade skämts.
”Skulle du inte ha skämts?”.
Gud, vad jag har skämts över henne.
– Pappa har alltid skämts över mig.
Han hade ändå alltid skämts för sitt ursprung.
Men hade också kostat så mycket så han nästan skämts.
Men då hade Agda alltid skämts och blivit röd av skräck.
Om deras föräldrar hade fått veta hade de skämts över henne.
Jag hade skämts som en hund, medan han hade gått omkring som en kung.
Hans mamma skulle ha skämts över honom om hon upptäckt hans försyndelser.
Jag hade skämts å den döde mannens vägnar, eftersom han hade varit en vän till mig.
Enligt hustrun så hade hon skämts så mycket att hon aldrig hade pratat med någon om det.
Han hade blivit rädd och skämts, men han hade bara känt sin pappas hand som klappat honom lätt på huvudet.
Hon sa att hon skämts så mycket att hon kastat de kvarvarande pappren i en sopkorg utanför tunnelbanestationen.
inte har velat berätta om som du har sagt att det har varit pinsamt och att du har skämts för det och sånt där.
Han hade aldrig sett något så vackert och aldrig skämts så mycket för sig själv och sin egen kropps reaktioner.
Inte bara skämts, de skulle ha diskuterat saken med henne tills hon inte längre kunde känna någon längtan eller saknad alls.
För att han varit generad och hade skämts – varit rädd för vad Lucille skulle tycka – och därför hade han ljugit för polisen.
Han sa inte att han hade skämts i många år, att han själv hade trott att han var ond, men pojken förstod att han aldrig hade varit ond.
Och Malin hade skämts när hon lämnade lägenheten, men nu står hon ändå med Zeke och Sven Sjöman i polishusets entré, och hör Sven berätta:.
Hon hade skämts, skammen över att vara ensamstående förälder satt i ryggmärgen, trots att hon borde vara stolt över sig själv som lyckats ta hand om barnen på egen hand.
Och avlösningen hade kommit till slut, som en efterlängtad räddningspatrull och Malin hade skämts när hon lämnade kvinnorna hon hittat, skämts när de sträckte armarna efter henne.
Hon hade alltså missat sista siffran! Och skämdes med ens precis lika mycket över att ha stört någon stackars okänd fransyska som hon nyss skämts över att ha sparkat på en igelkott.
Hur ofta har jag inte i efterhand skämts över att ha sprungit åt samma håll som alla andra? Vid många tillfällen har jag ställt mig i kö för att slippa stå i kö, nöjd med att vara självständig.
När han väl var fyrtio – vilket biografierna också meddelar – hade Elvis plågats av övertygelsen att han inte hade gjort sin mors minne rättvisa och att hon skulle ha skämts över hans droganvändande och hans nöjeslystnad.
I Sverige tycks »de obildade« sällan ha skämts för sina brister, kanske har inte heller »finkulturen« varit lika attraktiv som social markör eftersom den trots allt ofta anammats av de proletära folkrörelserna – om det inte gällt verkligt exklusiva konstformer som klassisk balett och opera.
Att han skäms.
Jag skäms inte.
Du skäms mannen.
Skäms på dig.
Att du inte skäms.
Jag skäms faktiskt.
– Skäms lite, sa jag.
Förmodligen skäms han.
Det skäms jag inte för.
Han skäms ögonen ur sig.
Jag skäms att jag sett den.
Hon skäms över känslan.
– Ja, nu skäms du, sade hon.
Jag skäms så otroligt mycket.
Jag tror man skäms för oss.
Han ser sårad ut och jag skäms.
Det är ingenting jag skäms över.
Kirsty skäms, känner sig bortgjord.
Så jag säger ingenting, och skäms.
Ibland skäms jag över mina kolleger.
Skäms för att hon gillar den känslan.
Naturligtvis skäms han något oerhört.
Han skäms, till och med nu, tänkte jag.
Man skäms nästan, men så har det bli-.
Jag skäms för dem och är dessutom rädd.
I ett fall har jag syndat så att jag skäms.
”DEN DÄR KVINNAN! Att hon inte skäms!”.
”Jag skäms så förbannat”, grät hon nu.
skäms över längre, som hon gjort i alla år.
Jag skäms faktiskt för hur jag betedde mig.
– Det är första gången och det skäms jag för.
Jag skäms inte.
Du skäms mannen.
Skäms på dig.
Att du inte skäms.
Jag skäms faktiskt.
– Skäms lite, sa jag.
Förmodligen skäms han.
Det skäms jag inte för.
Han skäms ögonen ur sig.
Jag skäms att jag sett den.
Hon skäms över känslan.
– Ja, nu skäms du, sade hon.
Jag skäms så otroligt mycket.
Jag tror man skäms för oss.
Han ser sårad ut och jag skäms.
Det är ingenting jag skäms över.
Kirsty skäms, känner sig bortgjord.
Så jag säger ingenting, och skäms.
Ibland skäms jag över mina kolleger.
Skäms för att hon gillar den känslan.
Naturligtvis skäms han något oerhört.
Han skäms, till och med nu, tänkte jag.
Man skäms nästan, men så har det bli-.
Jag skäms för dem och är dessutom rädd.
I ett fall har jag syndat så att jag skäms.
”DEN DÄR KVINNAN! Att hon inte skäms!”.
”Jag skäms så förbannat”, grät hon nu.
skäms över längre, som hon gjort i alla år.
Jag skäms faktiskt för hur jag betedde mig.
– Det är första gången och det skäms jag för.