Samskolan i en mening
Vardagen i Palmgrenska samskolan var full av aktiviteter.
Palmgrenska samskolan var kort sagt en på många sätt annorlunda läroanstalt.
Palmgrenska samskolan i hörnet Skeppargatan och Kommendörsgatan var den första i sitt slag i Norden.
Ett tydligare upprätthållande av invanda könsmönster kan man nog inte hitta, och modernare än så var alltså inte Palmgrenska samskolan.
Louise Hedén går på Samskolan och som ni alla vet så är det en helt annan kategori av ungar som går där jämfört med skolan där Sofie gick.
Det skulle straffa sig några år senare när jag fortsatte i läroverket, i Nya svenska samskolan, eller ”Lönkan” som den kallades, vid Tölö torg.
Samskolan var ett internat och huset där pojkarna bodde kallades Manhem, men eftersom det var fullt fick Ingvar dela rum med en annan pojke i huvudbyggnaden.
Begreppet användes sedan början av 1900-talet och nämndes säkerligen i historieböckerna på Palmgrenska Samskolan som ett av de europeiska kolonialmakternas instrument för att hålla lokalbefolkningarna i Afrika på plats.
Slutbetyget innehöll fyra små a:n, resten pendlade mellan ”icke utan berömd godkänd” och ”med beröm godkänd” och sammantaget klarade detta honom ut från Palmgrenska samskolan, iförd den vita mössan till den väntande familjen, medan de som kört i slutproven fick smyga ut bakvägen, barhuvade och med svansen mellan benen.
I Laterna Magica är rektorn – förutom den lismande maktmänniskan och framstående myglaren – också den som gärna håller morgonböner, ”en smetig förkunnelse bestående av sentimentala lamentationer över hur Jesus skulle sörja om han just idag besökte Palmgrenska samskolan eller svavelsepredikningar över politik, trafik och jazzkulturens epidemiska framfart”.
Palmgrenska samskolan var kort sagt en på många sätt annorlunda läroanstalt.
Palmgrenska samskolan i hörnet Skeppargatan och Kommendörsgatan var den första i sitt slag i Norden.
Ett tydligare upprätthållande av invanda könsmönster kan man nog inte hitta, och modernare än så var alltså inte Palmgrenska samskolan.
Louise Hedén går på Samskolan och som ni alla vet så är det en helt annan kategori av ungar som går där jämfört med skolan där Sofie gick.
Det skulle straffa sig några år senare när jag fortsatte i läroverket, i Nya svenska samskolan, eller ”Lönkan” som den kallades, vid Tölö torg.
Samskolan var ett internat och huset där pojkarna bodde kallades Manhem, men eftersom det var fullt fick Ingvar dela rum med en annan pojke i huvudbyggnaden.
Begreppet användes sedan början av 1900-talet och nämndes säkerligen i historieböckerna på Palmgrenska Samskolan som ett av de europeiska kolonialmakternas instrument för att hålla lokalbefolkningarna i Afrika på plats.
Slutbetyget innehöll fyra små a:n, resten pendlade mellan ”icke utan berömd godkänd” och ”med beröm godkänd” och sammantaget klarade detta honom ut från Palmgrenska samskolan, iförd den vita mössan till den väntande familjen, medan de som kört i slutproven fick smyga ut bakvägen, barhuvade och med svansen mellan benen.
I Laterna Magica är rektorn – förutom den lismande maktmänniskan och framstående myglaren – också den som gärna håller morgonböner, ”en smetig förkunnelse bestående av sentimentala lamentationer över hur Jesus skulle sörja om han just idag besökte Palmgrenska samskolan eller svavelsepredikningar över politik, trafik och jazzkulturens epidemiska framfart”.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Ingvar skulle börja på Osby samskola till hösten.
I maj skulle Ingvar ta sin realexamen på Osby samskola.
Man sa om Osby samskola att det var ett rött tegelhus byggt på religiös grund.
När jag sedan gick i Osby samskola lärde jag känna boktryckare Hultberg och han kände någon som hette Per Engdahl, och jag fick vara med på ett möte trots att det inte var tillåtet för oss som bodde på internatet att gå på nåt jävla politiskt möte.
I maj skulle Ingvar ta sin realexamen på Osby samskola.
Man sa om Osby samskola att det var ett rött tegelhus byggt på religiös grund.
När jag sedan gick i Osby samskola lärde jag känna boktryckare Hultberg och han kände någon som hette Per Engdahl, och jag fick vara med på ett möte trots att det inte var tillåtet för oss som bodde på internatet att gå på nåt jävla politiskt möte.