Saktmodig i en mening
Det är effektivt att alltid vara tillgänglig för samtal och överläggningar och att bemöda sig om att lyssna på argument i en anda som åtminstone inledningsvis kan förefalla väluppfostrad, saktmodig och bildningstörstande.
Låt de saktmodiga ta över aska.
Den andra typen var saktmodiga och tysta, omöjliga att nå.
Då sprang hon sin väg – sprang ifrån köket och moderns saktmodiga och ängsliga:.
Och hennes pappa, alltså Niklas morfar, tillhörde den gamla stammen svenska män, de saktmodiga.
De förstnämnda är i grunden saktmodiga, men effektiva stridsmaskiner genom sina lemmars räckvidd.
Inget!« Det blixtrade till i Lars annars så saktmodiga blick och han skrek: »Han har betalat dig!«.
Han tänker på Kristus på den vertikala bädden av skogskornell, och tanken på att de saktmodiga tog över världen får honom att le.
Jesus sade att de saktmodiga ska besitta jorden, och det har jag inget emot, men det skulle ändå vara trevligt om det fanns en och annan polis i närheten.
Pilgrimer var lättast att ha att göra med av alla turister, de var saktmodiga resenärer som tacksamt betalade vad det kostade och aldrig klagade på servicen.
När Göran Palm i En orättvis betraktelse året därefter angrep föreställningen att Sverige gick fritt från ansvar för västerlandets rövartåg placerade han, typiskt nog, ett citat från bergspredikan på försättsbladet: ”Saliga äro de saktmodiga, ty de skall besitta jorden”.
Men den av människan skapade världen är å andra sidan en pervers värld med egoism och avund, där maktgalna cyniker gör sig själva till falska avgudar och där de saktmodiga inte får ärva något alls eftersom de gladeligen har överlämnat det åt sina avgudar i utbyte, inte mot bestående ära, utan mot en parad ibland, inte mot bröd utan mot ett löfte om bröd.
Den andra typen var saktmodiga och tysta, omöjliga att nå.
Då sprang hon sin väg – sprang ifrån köket och moderns saktmodiga och ängsliga:.
Och hennes pappa, alltså Niklas morfar, tillhörde den gamla stammen svenska män, de saktmodiga.
De förstnämnda är i grunden saktmodiga, men effektiva stridsmaskiner genom sina lemmars räckvidd.
Inget!« Det blixtrade till i Lars annars så saktmodiga blick och han skrek: »Han har betalat dig!«.
Han tänker på Kristus på den vertikala bädden av skogskornell, och tanken på att de saktmodiga tog över världen får honom att le.
Jesus sade att de saktmodiga ska besitta jorden, och det har jag inget emot, men det skulle ändå vara trevligt om det fanns en och annan polis i närheten.
Pilgrimer var lättast att ha att göra med av alla turister, de var saktmodiga resenärer som tacksamt betalade vad det kostade och aldrig klagade på servicen.
När Göran Palm i En orättvis betraktelse året därefter angrep föreställningen att Sverige gick fritt från ansvar för västerlandets rövartåg placerade han, typiskt nog, ett citat från bergspredikan på försättsbladet: ”Saliga äro de saktmodiga, ty de skall besitta jorden”.
Men den av människan skapade världen är å andra sidan en pervers värld med egoism och avund, där maktgalna cyniker gör sig själva till falska avgudar och där de saktmodiga inte får ärva något alls eftersom de gladeligen har överlämnat det åt sina avgudar i utbyte, inte mot bestående ära, utan mot en parad ibland, inte mot bröd utan mot ett löfte om bröd.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
– Ska du åka i morgonrock? frågade Thomas saktmodigt.
Jonasson tittade saktmodigt på honom men Wallin lät sig inte luras.
Tidvattnet kom och gick, hävde sig saktmodigt som en harmonisk människas andetag.
Över fjärden hörs skräckfyllda rop från Gröna Lund, och Djurgårdsfärjorna stävar saktmodigt framåt.
Män i blårandiga bomullskläder sutto på bänkar utmed väggarna eller rullade saktmodigt fram i rullstolar.
HAVET ANDADES saktmodigt, hävde sig likt en gigantisk kropp och knuffade lättjefullt sina vågor mot stranden, mest för att det skulle vara så.
En fläkt surrade ovanför deras huvuden, den vandrade saktmodigt fram och tillbaka, och luftströmmen fick kvinnans hår att regelbundet fladdra till.
Jonasson tittade saktmodigt på honom men Wallin lät sig inte luras.
Tidvattnet kom och gick, hävde sig saktmodigt som en harmonisk människas andetag.
Över fjärden hörs skräckfyllda rop från Gröna Lund, och Djurgårdsfärjorna stävar saktmodigt framåt.
Män i blårandiga bomullskläder sutto på bänkar utmed väggarna eller rullade saktmodigt fram i rullstolar.
HAVET ANDADES saktmodigt, hävde sig likt en gigantisk kropp och knuffade lättjefullt sina vågor mot stranden, mest för att det skulle vara så.
En fläkt surrade ovanför deras huvuden, den vandrade saktmodigt fram och tillbaka, och luftströmmen fick kvinnans hår att regelbundet fladdra till.