Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Råbarkad i en mening

Klas var som sagt stor och något råbarkad.
Han verkade stöddig och råbarkad, något jag hade hört att dvärgar kunde vara.
Han var skäggig och rund i ansiktet och såg allmänt vänlig ut, tyckte jag, om än något råbarkad.
Där i skymningen, över kullen där borta, föreställde jag mig hur den första människan steg fram, naken och råbarkad.
Under Chrusjtjovtiden hade en bild av honom som en råbarkad egoist målats upp, men Simonov såg andra sidor hos Zjukov, han förmänskligade honom.
I det kom han till ungefär samma slutsatser som Rokossovskij: Zjukov var ”en militär ledare med mycket stark vilja … ställer mycket höga krav på sig själv och sina underordnade … ibland sträng och råbarkad i övermått”.
Metoderna kunde vara råbarkade, men de var framgångsrika.
Söderlänningarna var råbarkade, men de behandlade mig aldrig illa.
På hemmaplan hamnar han i konflikt med några råbarkade normandiska adelsmän.
Bäst trivdes jag med folk på byggbolagen, lite råbarkade typer med snus under läppen.
Jag tyckte de såg ut som råbarkade skogshuggare fast det inte fanns ett träd på många mil.
Han var betydligt yngre än Loke och hade ett tjockt, tufsigt skägg som dolde det mesta av hans råbarkade ansikte.
Tolke satt vid ett bordmed två råbarkade krigare som såg ut att ha fler ärr tillsammans än hela hans tidigare följe.
Även om de var ordentligt råbarkade och verkade vara ett smått kaotiskt krigsfölje var det ingen tvekan om vem som bestämde.
En helt osannolik praktfikus som får de manliga delarna av juryn i dagens Let’s dance att framstå som två råbarkade sällar.
Hans hårda och ofta råbarkade ledarstil kanske var till stor nytta i krissituationer men det kan ifrågasättas om den totalt sett hade något positivt värde.
De var ju mera råbarkade och på något sätt mycket mera jordnära individer, som inte citerade skriftställen i tid och otid, som hennes egna föräldrar gjorde.
Men det var stor skillnad mellan tiotalets borgerliga publik, som gärna lät sig häcklas av futuristen Majakovskij och vars attacker han lätt kunde parera, och de svårflirtade och ofta råbarkade sovjetiska åhörarna.
Hon brukade le när hon föreställde sig en smart gatuförsäljare i Jerusalem som för nästan tusen år sedan prackade på den råbarkade Raimunt de Verney en relik som han skulle kunna briljera med när han kom tillbaka hem – ”Jag svär vid min mors grav att det är Johannes Döparens eget blod”– men i dag såg hon inget lustigt i det.
På kvällarna började allt detta sammansvärja sig mot mig i en malström av förtvivlade tankar på mina föräldrar och på Berner, och på övertygelsen om att jag skulle ha varit i bättre händer hos de barn- och ungdomsvårdande myndigheterna, som åtminstone skulle ha satt mig i en skola som visserligen kanske skulle ha haft galler för fönstren, men där det fanns människor att prata med, även om de var råbarkade bondpojkar och perversa indianer – i stället för att vara här, där ingen skulle ta hand om mig eller se till att jag kom till läkare om jag blev sjuk, vilket jag ibland blev på höstarna.
Han var upprymd, på ett råbarkat och festligt humör.
Staden tvekade här, på gränsen mellan råbarkat centrum i Mölndal och storstans avgrund som började i höjd med Liseberg.