Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Roven i en mening

Odödliga bravader, de pälsklädda roven, de utmanande amasonerna, de alldeles för unga och de alldeles för gamla: ”Var är hon som du…?” En fråga i tristessen under vargtimmen på en spaning.
De träffas hemma i Akofelis lägenhet för att dela rovet.
Sedan hade man tagit med sig rovet och flytt från brottsplatsen.
Hyrt in lite muskler och uppsökt advokaten för att åstadkomma en mer rättvis fördelning av det gemensamma rovet.
Därefter enskild reträtt och återsamling på det vanliga stället, pissoiren vid Odenplan, där rovet kan delas i lugn och ro.
Där ger han mamma full dispositionsrätt över kontot och det är tydligen på Morfars konto på Stockholms sparbank som rovet från hennes husrannsakan i sonens skrin har hamnat.
David Carnegie J:r, vars roll hela tiden varit investerarens snarare än företagsledarens, flyttade redan 1841 med sin familj tillbaka till Storbritannien för att njuta av rovet på sitt slott utanför London och sina lantegendomar i Skottland.
Hon var deras rov, ingenting annat.
Flintstones höll honom alltså som rov.
Folkets Hus verkade förlorat för eldens rov.
Trøgesen var rov för den djupaste förvirring.
Hon kunde inte göra någonting åt att hon var deras rov.
”Det verkar som de har tagit dig som rov”, sa Snoken.
Hans fot skulle slinta och hans kropp bli ett rov för lågorna.
Ni, du, har begått rov på mitt liv och jag är ledsen för det.
Alltjämt satt juden Jacob Levin där och väntade lurande på sitt rov.
Biblar och kokain var eldfängda varor och blev ett lätt rov för lågorna.
Och nu hade de tagit Kalle som rov för att hindra Sanningen från att komma fram.
Därefter hade han lyft upp sitt rov på skrivbordet och öppnat det mörka träschatullet.
Med smygande, nästan hoppande språng, likt en katt som lurar på sitt rov, närmade hon sig paret vid bordet.
Ännu när de låste dörren hörde de telefonen skrika, på jakt efter nya rov, men de gick inte tillbaka igen.
Den ryckte och slet i de spinkiga lönnarna utanför huvudentrén och spred sitt rov över den fuktblanka trottoaren.
Men i långt högre grad än fadern gick han med tiden in för att plöja ned sitt rov i allt fler lotter i den egna banken.
Jag reser mig igen, rafsar åt mig kläderna och störtar ut i trädgården, ett rov för den förfärligaste hjärtklappning.
å nej, det menar hon inte, men det ser för oss alldeles ut som om vi vore rov för överlagda stämplingar av ett litet oskyldigt kräk.
Men när de befann sig ute på rov var alla fullblodsproffs, märk väl av den sorten som inte tog någon stolthet i det och skröt om sitt kunnande.
Det innebar att Kalle för dem helt enkelt var en myra från en främmande myrstack, en myra de tagit som rov och avsåg att hålla i sin egen myrstack som slav.
Hon var deras rov och det var enbart tack vare hennes duktiga insatser i det arbete de tvingade henne till som de kunde leva på den höga materiella nivå de kunde unna sig.
Nu har jag glömt huru jag drog mig ur förlägenheten, men aldrig skall jag glömma de känslor, för vilka jag var ett rov under natten, sedan jag avlämnat engelskan vid hennes port.
Av bokstäverna i hans namn kan man sätta samman en lång rad mäktiga ord: DEMON, ELD, FASA, MARA, ORM, REGAL, REGERA, LAG, SAMLAG, VARG, ROV, SLAV, LEDA, SLAG, ORGASM och många andra.
Sådan mindes Betty honom alltid, ständigt på språng, gripande med de bruna smala fingrarna omkring sig, hukande sin smärta långa kropp ned, som om han varit beredd att i varje ögonblick kasta sig över någon, slå klon i ett utsett rov.
Samtidigt hade Oscar fräckheten att framlägga ett förlikningsförslag enligt vilket Dicksons sågverk i Baggböle skulle få behålla sitt rov och framöver till underpris få ta ut ytterligare 120 000 träd om året från kronoskogarna i Västerbotten.
Drygt en halvtimme senare satt han på tunnelbanan på väg till jobbet efter en frukost på pulverkaffe utan mjölk, ett halvt glas juice, nästan en hel tomat, gårdagens fralla med några hyvelspån ost samt fem löskokta ägg, och han var ett rov för stridiga känslor som bara delvis handlade om dagens första måltid.
Jag kan förstås inte veta, men jag tror att Jussi Björling den där hiskeliga sommaren 1955, då han gick totalt i däck, var en åldrad ung man som mer utmattad än någonsin förut släpade på allt guld han haft att ansvara för så länge, att han var ett rov för stridiga känslor, kanske i häftigare konflikt med varandra än någonsin förut: driften att släppa taget, viljan att kämpa.