Ringakta i en mening
Jag fick inte ringakta honom.
Han kommer att ringakta ditt arbete, Otto, för att det inte ger mera.
Det är illa att ringakta någon som är fattig och någon som är tjock, men det är inte lika kontroversiellt och oacceptabelt att anse att människor med låg socioekonomisk status, som per definition anses vara oupplysta, givetvis oftare och lättare blir feta som en konsekvens av sin bristande insikt.
Att båda hävdar att de rykten som florerar om att de sålt godset på grund av pressade ekonomiska omständigheter inte är sanna, att de visserligen verkade ringakta en uppkomling som Petersson men att de inte hyst något större agg mot honom eller känt honom sedan tidigare, även om Katarina gick i gymnasiet samtidigt med honom.
Han kommer att ringakta ditt arbete, Otto, för att det inte ger mera.
Det är illa att ringakta någon som är fattig och någon som är tjock, men det är inte lika kontroversiellt och oacceptabelt att anse att människor med låg socioekonomisk status, som per definition anses vara oupplysta, givetvis oftare och lättare blir feta som en konsekvens av sin bristande insikt.
Att båda hävdar att de rykten som florerar om att de sålt godset på grund av pressade ekonomiska omständigheter inte är sanna, att de visserligen verkade ringakta en uppkomling som Petersson men att de inte hyst något större agg mot honom eller känt honom sedan tidigare, även om Katarina gick i gymnasiet samtidigt med honom.
Nu skulle hon sitta som ringaktad gäst vid andra, så ojämförligt mycket obetydligare kvinnors bröllop med dylika bildade och fina män.
Det kanske låter som om jag ringaktade henne.
Och nu var hon med barn, Bernards förskjutna barn, och hennes sköna och ringaktade kropp var henne en plåga i stället för en glädje.
På väggen ovanför porten hängde en fem meter hög ansiktskarikatyr av landets före detta, och i dessa kretsar mycket ringaktade, statsminister.
Inte för att de ringaktade hans törst efter blod eller för att sälarna var heliga för dem, utan helt enkelt för att det inte var sedvanligt med festmåltider i fält.
Hade tagit sprutor tillsammans med en kille hon haft sällskap med, eller kanske med mer än en kille, den som försåg henne med det knark hon behövde, den där killen från Port Oriskany och det var ingen jag kände, ingen jag skulle vilja känna, och hon sa att hon hade varit avsvimmad under fyrtio minuter och då hade han skrikit åt henne och slagit henne i ansiktet och försökt få liv i henne, han hade spolat i kallt vatten i badkaret och burit henne till karet och släppt ner henne i vattnet, han ville inte ringa efter ambulans, han skulle ha kunnat låta henne dö, en kille som den där undviker till varje pris snuten, de behöver bara kasta en enda blick på honom för att förstå, snuten kan känna igen en före detta intagen, en knarkhandlare och jag sa till henne: Men för guds skull Zoe, det är ju inte klokt, att leva så där är inte klokt, du balanserar på yttersta randen, en vacker kvinna som du, vad är det för fel på dig, och då sa Zoe: Ja, du har rätt Eddy, jag vet att du har rätt Eddy, vet du vad, Eddy – jag älskar dig – och hon lutade sig fram för att kyssa mig, Zoes varma fuktiga mun mot min mun, tungan som stack ut som på en orm, puss puss Eddy, se så Eddy, puss puss, se så knulla mig Eddy, om du älskar mig så knulla mig så att jag glömmer allt annat och Zoes armar runt min hals då hon drog ner mig och Zoes muskulösa ben om min midja, vristerna fastlåsta bakom mina skinkor, jag försöker hålla huvudet kallt men lyckas inte, försöker tro på henne men kan inte, om bara den där kvinnan inte ljög för mig och om hon bara inte ringaktade mig så som hon hade ringaktat sin man Delray, och hon börjar skratta, hon skrattar och en snyftning fastnar i halsen på henne: Eddy, jag lovar dig, åh Eddy, jag lovar, inga mer jävla nålar om du bara älskar mig, aldrig mer.
Och nu var hon med barn, Bernards förskjutna barn, och hennes sköna och ringaktade kropp var henne en plåga i stället för en glädje.
På väggen ovanför porten hängde en fem meter hög ansiktskarikatyr av landets före detta, och i dessa kretsar mycket ringaktade, statsminister.
Inte för att de ringaktade hans törst efter blod eller för att sälarna var heliga för dem, utan helt enkelt för att det inte var sedvanligt med festmåltider i fält.
Hade tagit sprutor tillsammans med en kille hon haft sällskap med, eller kanske med mer än en kille, den som försåg henne med det knark hon behövde, den där killen från Port Oriskany och det var ingen jag kände, ingen jag skulle vilja känna, och hon sa att hon hade varit avsvimmad under fyrtio minuter och då hade han skrikit åt henne och slagit henne i ansiktet och försökt få liv i henne, han hade spolat i kallt vatten i badkaret och burit henne till karet och släppt ner henne i vattnet, han ville inte ringa efter ambulans, han skulle ha kunnat låta henne dö, en kille som den där undviker till varje pris snuten, de behöver bara kasta en enda blick på honom för att förstå, snuten kan känna igen en före detta intagen, en knarkhandlare och jag sa till henne: Men för guds skull Zoe, det är ju inte klokt, att leva så där är inte klokt, du balanserar på yttersta randen, en vacker kvinna som du, vad är det för fel på dig, och då sa Zoe: Ja, du har rätt Eddy, jag vet att du har rätt Eddy, vet du vad, Eddy – jag älskar dig – och hon lutade sig fram för att kyssa mig, Zoes varma fuktiga mun mot min mun, tungan som stack ut som på en orm, puss puss Eddy, se så Eddy, puss puss, se så knulla mig Eddy, om du älskar mig så knulla mig så att jag glömmer allt annat och Zoes armar runt min hals då hon drog ner mig och Zoes muskulösa ben om min midja, vristerna fastlåsta bakom mina skinkor, jag försöker hålla huvudet kallt men lyckas inte, försöker tro på henne men kan inte, om bara den där kvinnan inte ljög för mig och om hon bara inte ringaktade mig så som hon hade ringaktat sin man Delray, och hon börjar skratta, hon skrattar och en snyftning fastnar i halsen på henne: Eddy, jag lovar dig, åh Eddy, jag lovar, inga mer jävla nålar om du bara älskar mig, aldrig mer.
Hade tagit sprutor tillsammans med en kille hon haft sällskap med, eller kanske med mer än en kille, den som försåg henne med det knark hon behövde, den där killen från Port Oriskany och det var ingen jag kände, ingen jag skulle vilja känna, och hon sa att hon hade varit avsvimmad under fyrtio minuter och då hade han skrikit åt henne och slagit henne i ansiktet och försökt få liv i henne, han hade spolat i kallt vatten i badkaret och burit henne till karet och släppt ner henne i vattnet, han ville inte ringa efter ambulans, han skulle ha kunnat låta henne dö, en kille som den där undviker till varje pris snuten, de behöver bara kasta en enda blick på honom för att förstå, snuten kan känna igen en före detta intagen, en knarkhandlare och jag sa till henne: Men för guds skull Zoe, det är ju inte klokt, att leva så där är inte klokt, du balanserar på yttersta randen, en vacker kvinna som du, vad är det för fel på dig, och då sa Zoe: Ja, du har rätt Eddy, jag vet att du har rätt Eddy, vet du vad, Eddy – jag älskar dig – och hon lutade sig fram för att kyssa mig, Zoes varma fuktiga mun mot min mun, tungan som stack ut som på en orm, puss puss Eddy, se så Eddy, puss puss, se så knulla mig Eddy, om du älskar mig så knulla mig så att jag glömmer allt annat och Zoes armar runt min hals då hon drog ner mig och Zoes muskulösa ben om min midja, vristerna fastlåsta bakom mina skinkor, jag försöker hålla huvudet kallt men lyckas inte, försöker tro på henne men kan inte, om bara den där kvinnan inte ljög för mig och om hon bara inte ringaktade mig så som hon hade ringaktat sin man Delray, och hon börjar skratta, hon skrattar och en snyftning fastnar i halsen på henne: Eddy, jag lovar dig, åh Eddy, jag lovar, inga mer jävla nålar om du bara älskar mig, aldrig mer.
För trots att jag ringaktar dem, hungrar jag efter deras beröm.
Den nyfrälsta bantaren ringaktar sitt gamla dåliga jag som har renats i helig eld och återfötts som frisk, ny och »rätt«.
Vi tycker oss likna den som har högre status eftersom det stärker vår självkänsla, men vi är också intresserade av att fjärma oss från den vi ringaktar eftersom vi är rädda för att likna henne.
Den nyfrälsta bantaren ringaktar sitt gamla dåliga jag som har renats i helig eld och återfötts som frisk, ny och »rätt«.
Vi tycker oss likna den som har högre status eftersom det stärker vår självkänsla, men vi är också intresserade av att fjärma oss från den vi ringaktar eftersom vi är rädda för att likna henne.