Rörelseresultat i en mening
Koncernens rörelseresultat hade gradvis sjunkit ner mot ett par hundra miljoner kronor.
Om till exempel järnvägarna ett år hade ett positivt räntenetto på 50 miljoner dollar och kraftverken 150 miljoner dollar, då lades detta till respektive segments rörelseresultat.
Om till exempel järnvägarna ett år hade ett positivt räntenetto på 50 miljoner dollar och kraftverken 150 miljoner dollar, då lades detta till respektive segments rörelseresultat.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Rörelseresultatet hade mer än tiodubblats och börsvärdet ökat femton gånger.
En oerhörd summa med tanke på att år 1980 var rörelseresultatet 270 miljoner kronor för hela koncernen.
I Jan Stenbecks förändrings-Kinnevik har det dessutom inte varit rörelseresultatet som varit det relevanta måttet på framgång.
Även om metoden förklarats ett tiotal gånger i årsredovisningarna fortsatte en del analytiker att harpa på temat att rörelseresultatet »gynnades« och finansnettot »missgynnades«.
Kanske kan man säga att Ivar Kreuger övervärderade förtroendets betydelse för framgång i affärer, och därför använde en alltför stor del av sina resurser till att producera förtroende hos etablissemang och allmänhet, medan han tog alltför lätt på rörelseresultatet.
Antagligen kan man också säga att den bittra erfarenheten av Kreugerkraschen – upplevelsen av svek och förrått förtroende, utöver alla de pengar folk förlorade – gjorde det svenska näringslivet för generationer framöver skeptiskt mot avvikande visioner, ängsligt traditionsbundet, överdrivet fixerat vid rörelseresultatet.
En oerhörd summa med tanke på att år 1980 var rörelseresultatet 270 miljoner kronor för hela koncernen.
I Jan Stenbecks förändrings-Kinnevik har det dessutom inte varit rörelseresultatet som varit det relevanta måttet på framgång.
Även om metoden förklarats ett tiotal gånger i årsredovisningarna fortsatte en del analytiker att harpa på temat att rörelseresultatet »gynnades« och finansnettot »missgynnades«.
Kanske kan man säga att Ivar Kreuger övervärderade förtroendets betydelse för framgång i affärer, och därför använde en alltför stor del av sina resurser till att producera förtroende hos etablissemang och allmänhet, medan han tog alltför lätt på rörelseresultatet.
Antagligen kan man också säga att den bittra erfarenheten av Kreugerkraschen – upplevelsen av svek och förrått förtroende, utöver alla de pengar folk förlorade – gjorde det svenska näringslivet för generationer framöver skeptiskt mot avvikande visioner, ängsligt traditionsbundet, överdrivet fixerat vid rörelseresultatet.