Exempelmeningar

Välj språk och skriv in ett ord för att få exempel på hur man använder det i en mening.

svenska   engelska

Rättssäkerhet i en mening

Sverige har en genomgående hög rättssäkerhet.
rättssäkerhet ska kunna garanteras och enskilda indivi-.
utbildning hade rättssäkerhet och lika behandling av all-.
Då börjar tidningar, radio och TV vråla om rättssäkerhet.
Vi har faktiskt rättssäkerhet i det här landet och ingen människa ska dömas ohörd.
Sedan finns det en minoritet journalister som har begripit grunderna i det som vi kallar för rättssäkerhet.
Styckmordsdebatten blev den mest långlivade diskussionen om rättssäkerhet som Sverige sett i modern tid, i vart fall innan Thomas Quick-debatten.

Hanteringen av ärendena stred mot precis allt han hade lärt sig om rättssäkerhet, och efter några månader i Södertälje blev han uppkallad till en polischef i staden.
Hur mycket får rättssäkerheten kosta?.
Vi upprätthåller bara rättssäkerheten i landet.
Jag följde Jesus för att säkra rättssäkerheten.
- rättssäkerheten ansågs många gånger åsidosatt.
JO:s huvuduppgift är att verka för rättssäkerheten, vilket.
att rättssäkerheten är i fara när regeringen vill driva ige-.
’Vilka problem ser du med rättssäkerheten idag?’ läste han.
rande tror att Sverige ligger i framkant vad avser rättssäkerheten.
I vissa fall kan det möjligen vara en garanti för rättssäkerheten.
Alltför många av mina kolleger tar alltför lätt på rättssäkerheten.
I det följande samtalet med Svenska Dagbladet hade han samtidigt oroat sig för olika brister i rättssäkerheten.
Staten var inte bara ett nödvändigt ont för att skydda privat egendom, försvara riket och garantera rättssäkerheten.
”Att kunna vrida av och på krediter, direkt eller indirekt, är ett hot mot rättssäkerheten”, ansåg en börsbolags-vd.
Men de kan ändra lagen om medborgarna börjar ifrågasätta skattesystemet eller rättssäkerheten, som före skattereformen 1991.
”En seger för rättssäkerheten och den undersökande journalistiken”, hävdade Jan Guillou, som också utnämnde Labbe Wilander till ”Veckans hiss”.
Hans utredningar på Justitie hade inte gynnat de kretsar inom polisen som hävdade att bästa sättet att värna rättssäkerheten var att rekrytera fler poliser.
I riksdagen besvarade justitieministern en enkel fråga från den ledamot som hade hand om rättsfrågor i oppositionens skuggregering: Utgör polisens nya arbetsmetoder ett hot mot rättssäkerheten?.
Han hade väckt uppmärksamhet med en utredning om organisatoriska brister i rättssäkerheten där han pläderat för ökad effektivitet, istället för de krav på ökade resurser som vissa polismyndigheter krävde.
Justitieministern påpekade inledningsvis att rättssäkerheten alltid måste vara en avvägningsfråga mellan olika samhällsintressen men att grundläggande rättigheter enligt hans bestämda uppfattning härvidlag alltid måste tillmätas den största vikt.
Men även när den preussiska staten introducerade de repressiva Karlsbaddekreten från 1819 och kringskar pressfriheten och rättssäkerheten – alltsammans långt från Hegels vision om en fri, liberal och rationell stat – användes samma, nu otidsenliga hegelska rättfärdiganden.
Och om det var sant, vad var i så fall den där karln för en galning? Var det meningen att vi skulle tro att ett libanesiskt rövarband höll en hel mellansvensk stad i sitt kriminella grepp? Om rättssäkerheten så totalt var satt ur spel, varför hade i så fall inte Aktuellt och Rapport rapporterat om det? Kunde det verkligen vara sant att en svensk kvinna tvingats gå i landsflykt med sin familj, medan svenska myndigheter skyddade hennes före detta man, en libanesisk kvinnomisshandlare? Det lät helt befängt.