Prassla i en mening
Vi hörde fotsteg prassla i snåren.
De fick trädens löv att rassla och prassla.
Palm hörde Zilldén prassla med några papper.
Men hans fru har börjat prassla med Gister Ubregis.
Efter en kort stund började Julius prassla med något i baksätet.
Vanligtvis när jag ville prassla med en brud kom jag inte hem på natten men nu var det annorlunda.
Det kvittade om det var en ugglas hoande, en vargs avlägsna ylande eller bara en plötslig vind som fick löven att prassla.
Det har aldrig fallit Jade in att undra vem som skulle vilja prassla med en grisbonde som håller ihop överrocken med självbindarsnöre.
Testar om jag kan få något livstecken från mitt vänstra öra genom att upprepade gånger prassla med ett löv intill det, men utan resultat.
Han tänkte nu på, som om han mindes något avlägset, att han nyss hört sedlarna, som hon stoppat innanför blusen, svagt prassla vid hennes rörelser.
Att öppna en stor kartong och prassla fram svart silke ur tunt papper! Å, då borde man ju kasta sig om halsen på pappa och sen fort lyfta upp pyjamasen och springa bort till spegeln och hålla den framför sig och sen krama pappa igen.
De fick trädens löv att rassla och prassla.
Palm hörde Zilldén prassla med några papper.
Men hans fru har börjat prassla med Gister Ubregis.
Efter en kort stund började Julius prassla med något i baksätet.
Vanligtvis när jag ville prassla med en brud kom jag inte hem på natten men nu var det annorlunda.
Det kvittade om det var en ugglas hoande, en vargs avlägsna ylande eller bara en plötslig vind som fick löven att prassla.
Det har aldrig fallit Jade in att undra vem som skulle vilja prassla med en grisbonde som håller ihop överrocken med självbindarsnöre.
Testar om jag kan få något livstecken från mitt vänstra öra genom att upprepade gånger prassla med ett löv intill det, men utan resultat.
Han tänkte nu på, som om han mindes något avlägset, att han nyss hört sedlarna, som hon stoppat innanför blusen, svagt prassla vid hennes rörelser.
Att öppna en stor kartong och prassla fram svart silke ur tunt papper! Å, då borde man ju kasta sig om halsen på pappa och sen fort lyfta upp pyjamasen och springa bort till spegeln och hålla den framför sig och sen krama pappa igen.
Papper prasslade igen.
Det prasslade i gräset.
Det prasslade till höger.
Hans sidennattrock prasslade.
Hon hörde hur det prasslade av papper.
Det var Dung som prasslade med hans pengar.
Det prasslade i gräset utanför fönstret.
Det lät som om hon prasslade med papper.
Det torra lingonriset prasslade, när de gingo.
De prasslade på ett så underligt klingande sätt.
Bodil hörde hur han prasslade med anteckningsblocket.
Kerstin Harbing harklade sig och det prasslade av papper.
Wallander uppfattade att det prasslade i väggen bakom honom.
I det höga gräset framför oss var det något som prasslade.
Lidl-kassen som han höll i prasslade när den for ut i luften.
« Singer hörde fortfarande pengarna som prasslade i hans öron.
Det höga gräset prasslade för varje kliv han tog mot sitt öde.
Jag satte mig i rörelse och mina fötter prasslade mot trottoaren.
Tidningspapperet prasslade, den tjocka tejpen var svår att få upp.
När bara ett par meter skilde dem åt prasslade det till på golvet.
Den allmänna stämningen var otålig, tidningar och påsar prasslade.
Det prasslade av frusna grässtrån som knäcktes under hennes fötter.
Hon böjde sig litet fram och något prasslade i hennes klänningsficka.
Kiss Nilssons sidennattrock prasslade igen, då han sprang upp och tände.
När han tog tag i ena ärmen prasslade något till och föll ner på golvet.
Det prasslade bland löven, som om någon försökt krypa igenom busksnåren.
Alexander tyckte att han hörde papper som prasslade, sedan kom mannen tillbaka.
Det var tyst, ett i det närmaste ljudisolerat rum, papper som prasslade tog plats.
Det prasslade på inspelningen när Hill visade faxkopian från Inga Jansson Hopegood.
Påsen prasslade till, mannen lystrade, vred på huvudet som för att pejla in ljudet.
Hon tyckte sig höra något som prasslade inne i skogen och hon darrade till av rädsla.
Det prasslade i gräset.
Det prasslade till höger.
Hans sidennattrock prasslade.
Hon hörde hur det prasslade av papper.
Det var Dung som prasslade med hans pengar.
Det prasslade i gräset utanför fönstret.
Det lät som om hon prasslade med papper.
Det torra lingonriset prasslade, när de gingo.
De prasslade på ett så underligt klingande sätt.
Bodil hörde hur han prasslade med anteckningsblocket.
Kerstin Harbing harklade sig och det prasslade av papper.
Wallander uppfattade att det prasslade i väggen bakom honom.
I det höga gräset framför oss var det något som prasslade.
Lidl-kassen som han höll i prasslade när den for ut i luften.
« Singer hörde fortfarande pengarna som prasslade i hans öron.
Det höga gräset prasslade för varje kliv han tog mot sitt öde.
Jag satte mig i rörelse och mina fötter prasslade mot trottoaren.
Tidningspapperet prasslade, den tjocka tejpen var svår att få upp.
När bara ett par meter skilde dem åt prasslade det till på golvet.
Den allmänna stämningen var otålig, tidningar och påsar prasslade.
Det prasslade av frusna grässtrån som knäcktes under hennes fötter.
Hon böjde sig litet fram och något prasslade i hennes klänningsficka.
Kiss Nilssons sidennattrock prasslade igen, då han sprang upp och tände.
När han tog tag i ena ärmen prasslade något till och föll ner på golvet.
Det prasslade bland löven, som om någon försökt krypa igenom busksnåren.
Alexander tyckte att han hörde papper som prasslade, sedan kom mannen tillbaka.
Det var tyst, ett i det närmaste ljudisolerat rum, papper som prasslade tog plats.
Det prasslade på inspelningen när Hill visade faxkopian från Inga Jansson Hopegood.
Påsen prasslade till, mannen lystrade, vred på huvudet som för att pejla in ljudet.
Hon tyckte sig höra något som prasslade inne i skogen och hon darrade till av rädsla.
Utan att hon hade märkt det själv hade hon ryckt med sig vad det än var som prasslat i lådan.
Det måste ha prasslat till när jag gled åt sidan, men karriäristerna var för upptagna med sitt gräl för att märka något.
Men jag antar att ni inte gängat som kaniner sen ni var fem, så låt mig omformulera frågan: Hur länge har ni haft ett sexuellt förhållande? Hur länge har hon prasslat med dig vid sidan om? Hur länge har ni dansat horisontaltango? Behöver jag fortsätta eller har du lyckats fatta frågan?.
Det måste ha prasslat till när jag gled åt sidan, men karriäristerna var för upptagna med sitt gräl för att märka något.
Men jag antar att ni inte gängat som kaniner sen ni var fem, så låt mig omformulera frågan: Hur länge har ni haft ett sexuellt förhållande? Hur länge har hon prasslat med dig vid sidan om? Hur länge har ni dansat horisontaltango? Behöver jag fortsätta eller har du lyckats fatta frågan?.
Worsen prasslar i buskarna.
Och jag håller inte på och prasslar.
Det prasslar till i ett träd en bit bort.
En man prasslar med tidningarna mitt emot henne.
Det prasslar bland de torra löven under en buske.
Mustafa tar upp något ur fickan och prasslar med det.
Ambers blekta hår prasslar som strandgräs på huvudet.
Om det prasslar i busken är det bäst att du tar det på allvar.
”Den prasslar”, viskar Döden som svar på hans outtalade fråga.
Han prasslar med något och lutar sig sedan fram emot Josef och viskar:.
Radiobilarnas blåljus slår mot väggen och avspärrningsbanden prasslar.
«Peeta!» Det prasslar till i en buske och jag vänder mig om och skickar nästan en pil genom honom.
Bakom min rygg prasslar hennes kollega fumligt med avspärrningsbandet på ett sätt som gör mig irriterad.
Nu hörs det ingenting där borta, bara hasande steg på trottoaren och löven som prasslar strax intill honom.
Nils prasslar med papperet igen, och då tar den mörkbruna ledarhästen ett försiktigt steg åt sidan mot Nils.
Det känns ungefär som att sitta i väntrummet hos tandläkaren, vi är fem journalister som sitter på rad och prasslar med våra frågemanus.
Cinna beställer te och vi sätter oss alla runt bordet medan Effie prasslar med sina scheman och påminner oss om att vi fortfarande är på turné.
Nils håller kvar handen i ryggsäcken och prasslar med det tomma smörpapperet där inne, och högerhanden lägger han lugnt bredvid sig på offerkastens stenar.
Det är nästan lite spöklikt att han kan ta sig fram så ljudlöst som han gör, till och med om hösten när löven prasslar så att det nästan är omöjligt att låta bli att skrämma bort viltet.
Helga prasslar skyndsamt med papperen, sedan tar hon några steg runt sängen och lägger sig mitt emot mig, och hon makar sig ännu närmare och stryker mig över pannan, och jag hör henne viska någonting, jag hör inte vad, men tonfallet är ömsint och bekymrat, och jag vågar inte öppna ögonen, vågar inte se på henne, inte när hon ligger så nära.
Och jag håller inte på och prasslar.
Det prasslar till i ett träd en bit bort.
En man prasslar med tidningarna mitt emot henne.
Det prasslar bland de torra löven under en buske.
Mustafa tar upp något ur fickan och prasslar med det.
Ambers blekta hår prasslar som strandgräs på huvudet.
Om det prasslar i busken är det bäst att du tar det på allvar.
”Den prasslar”, viskar Döden som svar på hans outtalade fråga.
Han prasslar med något och lutar sig sedan fram emot Josef och viskar:.
Radiobilarnas blåljus slår mot väggen och avspärrningsbanden prasslar.
«Peeta!» Det prasslar till i en buske och jag vänder mig om och skickar nästan en pil genom honom.
Bakom min rygg prasslar hennes kollega fumligt med avspärrningsbandet på ett sätt som gör mig irriterad.
Nu hörs det ingenting där borta, bara hasande steg på trottoaren och löven som prasslar strax intill honom.
Nils prasslar med papperet igen, och då tar den mörkbruna ledarhästen ett försiktigt steg åt sidan mot Nils.
Det känns ungefär som att sitta i väntrummet hos tandläkaren, vi är fem journalister som sitter på rad och prasslar med våra frågemanus.
Cinna beställer te och vi sätter oss alla runt bordet medan Effie prasslar med sina scheman och påminner oss om att vi fortfarande är på turné.
Nils håller kvar handen i ryggsäcken och prasslar med det tomma smörpapperet där inne, och högerhanden lägger han lugnt bredvid sig på offerkastens stenar.
Det är nästan lite spöklikt att han kan ta sig fram så ljudlöst som han gör, till och med om hösten när löven prasslar så att det nästan är omöjligt att låta bli att skrämma bort viltet.
Helga prasslar skyndsamt med papperen, sedan tar hon några steg runt sängen och lägger sig mitt emot mig, och hon makar sig ännu närmare och stryker mig över pannan, och jag hör henne viska någonting, jag hör inte vad, men tonfallet är ömsint och bekymrat, och jag vågar inte öppna ögonen, vågar inte se på henne, inte när hon ligger så nära.