Pornokratin i en mening
När centrum tappat styrkraften under pornokratin växte ändå maktområdet i utkanterna.
Katastrofen hade kommit plötsligt och på helt annat sätt än det smygande förfallet på väg mot pornokratin.
Men samtidigt var läget till sin natur annorlunda än det varit 1305 eller 1527 eller under pornokratin på 900-talet.
Men till skillnad från under pornokratin på 900-talet eller katastrofen 1303–16 hade inte heller själva påvedömet skadats nämnvärt.
Han var älskare åt Teofilattos dotter Marozia, som tillsammans med sin mor och syster givit epoken dess namn i kyrkohistorien: pornokratin, »horväldet«.
För att säkra kontrollen satsade kejsaren denna gång på en lokal storman inom den etablerade pornokratin, Johannes XIII (965–72), som antagligen var son till Marozias syster.
Rimligheten talar för att vi får se situationer då det kan verka lika uträknat som under pornokratin, efter Filip den skönes angrepp, under den stora schismen, efter de värsta renässanspåvarna, under Napoleon eller, på sätt och vis, efter andra världskriget.
Till skillnad från under pornokratin på 900-talet, krisen 1303–14 eller den stora schismen 1378–1417 tycktes denna gång högmod, ruttenhet och inkompetens i centrum också ha givit upphov till upplösning i periferin, varpå straffet drabbat den korrupta makteliten så att allt låg i spillror.
Katastrofen hade kommit plötsligt och på helt annat sätt än det smygande förfallet på väg mot pornokratin.
Men samtidigt var läget till sin natur annorlunda än det varit 1305 eller 1527 eller under pornokratin på 900-talet.
Men till skillnad från under pornokratin på 900-talet eller katastrofen 1303–16 hade inte heller själva påvedömet skadats nämnvärt.
Han var älskare åt Teofilattos dotter Marozia, som tillsammans med sin mor och syster givit epoken dess namn i kyrkohistorien: pornokratin, »horväldet«.
För att säkra kontrollen satsade kejsaren denna gång på en lokal storman inom den etablerade pornokratin, Johannes XIII (965–72), som antagligen var son till Marozias syster.
Rimligheten talar för att vi får se situationer då det kan verka lika uträknat som under pornokratin, efter Filip den skönes angrepp, under den stora schismen, efter de värsta renässanspåvarna, under Napoleon eller, på sätt och vis, efter andra världskriget.
Till skillnad från under pornokratin på 900-talet, krisen 1303–14 eller den stora schismen 1378–1417 tycktes denna gång högmod, ruttenhet och inkompetens i centrum också ha givit upphov till upplösning i periferin, varpå straffet drabbat den korrupta makteliten så att allt låg i spillror.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.