Pastorn i en mening
Pastorn kom före.
– Ja visst, pastorn.
Sedan kom pastorn bort.
– Det syns på pastorn.
– Se på honom, pastorn.
Jo, det förstår pastorn.
Detta lovade pastorn också.
Hur trivs pastorn i Porla?.
Pastorn fortsatte att tiga.
Hjärtligt tack, pastorn!.
Jag följde ju med pastorn upp.
Pastorn såg ner i sin kaffekopp.
Har inte pastorn lagt ut litet?.
Pastorn och mrs Moran blödde inte.
Jag öppnade för pastorn en gång.
Pastorn vet vem hennes älskare är.
Det kan vi få veta genom pastorn.
Pastorn vet hur det är med små barn.
Pastorn har blivit så mycket smärtare.
»Ja, Gud vet allt«, svarade pastorn.
Pastorn tror att den kvinnan är en spion.
Och här kommer pastorn och blandar sig in.
Några kvinnor stod tillsammans med pastorn.
Nej, pastorn hade funderat ut en ny strategi.
Alla de döda barnen gladde pastorn särskilt.
Men då måste pastorn naturligtvis resa ensam.
Pastorn trodde på aposteln Johannes vittnesmål.
Pastorn är en ännu ung man med grov benbyggnad.
Det är pastorn som skall gifta sig med Frideborg.
”Jaha”, utbrast pastorn i oförställd förtret.
Något barn är jag inte, det förstår nog pastorn.
– Ja visst, pastorn.
Sedan kom pastorn bort.
– Det syns på pastorn.
– Se på honom, pastorn.
Jo, det förstår pastorn.
Detta lovade pastorn också.
Hur trivs pastorn i Porla?.
Pastorn fortsatte att tiga.
Hjärtligt tack, pastorn!.
Jag följde ju med pastorn upp.
Pastorn såg ner i sin kaffekopp.
Har inte pastorn lagt ut litet?.
Pastorn och mrs Moran blödde inte.
Jag öppnade för pastorn en gång.
Pastorn vet vem hennes älskare är.
Det kan vi få veta genom pastorn.
Pastorn vet hur det är med små barn.
Pastorn har blivit så mycket smärtare.
»Ja, Gud vet allt«, svarade pastorn.
Pastorn tror att den kvinnan är en spion.
Och här kommer pastorn och blandar sig in.
Några kvinnor stod tillsammans med pastorn.
Nej, pastorn hade funderat ut en ny strategi.
Alla de döda barnen gladde pastorn särskilt.
Men då måste pastorn naturligtvis resa ensam.
Pastorn trodde på aposteln Johannes vittnesmål.
Pastorn är en ännu ung man med grov benbyggnad.
Det är pastorn som skall gifta sig med Frideborg.
”Jaha”, utbrast pastorn i oförställd förtret.
Något barn är jag inte, det förstår nog pastorn.
Ingen doktor här men sex pastorer.
– Som anglikanska pastorer? undrade Allan.
De hade gått och röstat i rekordmängder på valdagen, pastorer som gängmedlemmar, gamla som unga.
Om Söderns pastorer åtminstone tror att de följer tio Guds bud, så har Adderloy inga sådana skrupler.
Livet hade inte lärt mig att misstro pastorer, men det hade lärt mig att inte lita på någon mer än hundar.
Pastor Ferguson svarade att anglikanska pastorer inte hade något att frukta, för det rådde ändå religionsfrihet i Iran.
Yngre pastorer verkade betrakta Wright som ett slags mentor och hans kyrka som en förebild för vad de själva hoppades kunna åstadkomma.
Ansiktet blev milt, ögonen grumlades utan att tåras och hans röst innehöll det slags salvelse som annars brukar tillskrivas pastorer inom tungotalarbranschen.
När jag frågade om andra pastorer att prata med var det flera som gav mig pastor Wrights namn, samma kyrkoledare som pastor Philips hade nämnt den dagen jag besökte hans kyrka.
Det var en trög process, för till skillnad från sina katolska motparter var de flesta svarta pastorer obändigt självständiga, trygga i sina församlingar och i uppenbart litet behov av hjälp utifrån.
Äldre pastorer var mer försiktiga i berömmet; imponerade av Trinitykyrkans snabba tillväxt men en smula föraktfulla mot dess popularitet bland unga svarta välutbildade (”buppie-kyrkan”, sa en pastor)3.
23 Till följd av sådana framgångar ”har herrar pastorer” predikat mot de socialistiska tendenserna, ”för närvarande blott mot de ungas ateism, men jag hoppas … att detta snart kommer att följas av en filippik mot kommunismen”.
Med hjälp av en välvilligt inställd katolsk hjälpbiskop hade han träffat pastorer och församlingsmedlemmar i området och hört både svarta och vita prata om arbetslöshetens skam och sin rädsla för att bli av med hemmet eller gå miste om pensionen – känslan de alla delade av att ha blivit förrådda.
Jag bad honom presentera mig för andra pastorer som kunde tänkas vara intresserade av organiserandet, och då nämnde han några namn – det fanns en dynamisk ung pastor i Trinity United Church of Christ, sa han, en viss Jeremiah Wright Jr, som jag gott kunde prata med; hans budskap tycktes gå hem hos unga människor som jag själv.
– Som anglikanska pastorer? undrade Allan.
De hade gått och röstat i rekordmängder på valdagen, pastorer som gängmedlemmar, gamla som unga.
Om Söderns pastorer åtminstone tror att de följer tio Guds bud, så har Adderloy inga sådana skrupler.
Livet hade inte lärt mig att misstro pastorer, men det hade lärt mig att inte lita på någon mer än hundar.
Pastor Ferguson svarade att anglikanska pastorer inte hade något att frukta, för det rådde ändå religionsfrihet i Iran.
Yngre pastorer verkade betrakta Wright som ett slags mentor och hans kyrka som en förebild för vad de själva hoppades kunna åstadkomma.
Ansiktet blev milt, ögonen grumlades utan att tåras och hans röst innehöll det slags salvelse som annars brukar tillskrivas pastorer inom tungotalarbranschen.
När jag frågade om andra pastorer att prata med var det flera som gav mig pastor Wrights namn, samma kyrkoledare som pastor Philips hade nämnt den dagen jag besökte hans kyrka.
Det var en trög process, för till skillnad från sina katolska motparter var de flesta svarta pastorer obändigt självständiga, trygga i sina församlingar och i uppenbart litet behov av hjälp utifrån.
Äldre pastorer var mer försiktiga i berömmet; imponerade av Trinitykyrkans snabba tillväxt men en smula föraktfulla mot dess popularitet bland unga svarta välutbildade (”buppie-kyrkan”, sa en pastor)3.
23 Till följd av sådana framgångar ”har herrar pastorer” predikat mot de socialistiska tendenserna, ”för närvarande blott mot de ungas ateism, men jag hoppas … att detta snart kommer att följas av en filippik mot kommunismen”.
Med hjälp av en välvilligt inställd katolsk hjälpbiskop hade han träffat pastorer och församlingsmedlemmar i området och hört både svarta och vita prata om arbetslöshetens skam och sin rädsla för att bli av med hemmet eller gå miste om pensionen – känslan de alla delade av att ha blivit förrådda.
Jag bad honom presentera mig för andra pastorer som kunde tänkas vara intresserade av organiserandet, och då nämnde han några namn – det fanns en dynamisk ung pastor i Trinity United Church of Christ, sa han, en viss Jeremiah Wright Jr, som jag gott kunde prata med; hans budskap tycktes gå hem hos unga människor som jag själv.
Ibland gäller det församlingarna mer än pastorerna.
Och frälsningen var nära, om man skulle tro pastorerna.
”Vad hände egentligen med de där pastorerna du skulle träffa?”.
De svarade med samma roade blick som pastorerna Philips och Wright hade gett mig.
De tre pastorerna satt på rad längst fram i kyrkan med ansiktena vända mot altartavlan.
Men, om sanningen ska fram, blev deras nöd till glädje för pastorerna och svenska kyrkan.
När de flesta av pastorerna hade gått hjälpte hon Will, Johnnie och mig att plocka i ordning.
Det ni ber pastorerna om kräver att vi åsidosätter några av våra mer prästerliga hänsyn till förmån för kärnan i budskapet.
Och senare i veckan när jag försökte ringa upp några av pastorerna fick jag hela tiden beskedet av deras sekreterare att de gått för dagen.
Där satt jag som på ett grillspett medan pastorerna övergick till att diskutera en gemensam Thanksgiving-gudstjänst i parken tvärs över gatan.
Men så fick Otto höra rykten: systrarna och pastorerna på svenskmissionen hade aldrig tänkt placera honom och de andra pojkarna i fosterhem, det skulle aldrig bli någon skola med vidareutbildning.
Räddningen av Otto hade vilat på en enda orubblig premiss, formulerad av svensk regering och förmedlad med all önskvärd tydlighet av pastorerna på svenskmissionen: Otto hade fått komma till Sverige på villkoret att de inte kom efter.
De goda kristna pastorerna och församlingssystrarna gjorde vad de kunde men röran var för stor, önskemålen för många, behoven hos de hjälpsökande för hjärtskärande: sådant som händer när folk tror att de är som alla andra men tar miste.
Och frälsningen var nära, om man skulle tro pastorerna.
”Vad hände egentligen med de där pastorerna du skulle träffa?”.
De svarade med samma roade blick som pastorerna Philips och Wright hade gett mig.
De tre pastorerna satt på rad längst fram i kyrkan med ansiktena vända mot altartavlan.
Men, om sanningen ska fram, blev deras nöd till glädje för pastorerna och svenska kyrkan.
När de flesta av pastorerna hade gått hjälpte hon Will, Johnnie och mig att plocka i ordning.
Det ni ber pastorerna om kräver att vi åsidosätter några av våra mer prästerliga hänsyn till förmån för kärnan i budskapet.
Och senare i veckan när jag försökte ringa upp några av pastorerna fick jag hela tiden beskedet av deras sekreterare att de gått för dagen.
Där satt jag som på ett grillspett medan pastorerna övergick till att diskutera en gemensam Thanksgiving-gudstjänst i parken tvärs över gatan.
Men så fick Otto höra rykten: systrarna och pastorerna på svenskmissionen hade aldrig tänkt placera honom och de andra pojkarna i fosterhem, det skulle aldrig bli någon skola med vidareutbildning.
Räddningen av Otto hade vilat på en enda orubblig premiss, formulerad av svensk regering och förmedlad med all önskvärd tydlighet av pastorerna på svenskmissionen: Otto hade fått komma till Sverige på villkoret att de inte kom efter.
De goda kristna pastorerna och församlingssystrarna gjorde vad de kunde men röran var för stor, önskemålen för många, behoven hos de hjälpsökande för hjärtskärande: sådant som händer när folk tror att de är som alla andra men tar miste.
Pastor Jeremiah A.
Den gode pastor Pernow.
Pastor Wenge kommer fram.
Käre Herr Pastor Pernow!.
Pastor Moran sa: Kan vi.
Pastor Reynolds harklade sig.
Pastor Moran sa: Döda honom.
Pastor Wright ryckte på axlarna.
Hon dog genast, sa pastor Lorenz.
Det var pastor Moran som gjorde det.
”Har ni sett till pastor Ivan?”.
Pastor Pernow, räddaren, i Stockholm.
Bilden på en pastor – Älskad Fader.
Pastor Moran sa: ”Strandsatts var?”.
Varma hälsningar / pastor Birger Pernow.
”Döda fanskapet”, manade pastor Moran.
Lena Sollerman, pastor och samtalsterapeut.
Du sa till pastor Moran att du hette Todd.
Pastor Wahlbom skall spela bröllopsmarschen.
According to Craig Claiborne, Pastor Jansson.
En pastor pratade om sitt tidigare spelmissbruk.
Som pastor var jag sedan verksam på flera platser.
Medan hon tvättade sig tänkte hon på pastor Ejeby.
Några dagar senare kom ett svar från pastor Pernow.
I en ficka hittar han pastor Harald Bodenius visitkort.
Pastor Johannes Ivarsson var en som såg, och noterade.
– Jag kände verkligen först inte igen pastor Wahlbom.
I fickan på rocken låg brevet till pastor Harrison White.
Troligen konfererade han med sin rådgivare, pastor Pernow.
Kvällskaffet på Sommarhemmet, aftonbön med pastor Björk.
Pastor Smalls smuttade på kaffet och lutade sig tillbaka.
Den gode pastor Pernow.
Pastor Wenge kommer fram.
Käre Herr Pastor Pernow!.
Pastor Moran sa: Kan vi.
Pastor Reynolds harklade sig.
Pastor Moran sa: Döda honom.
Pastor Wright ryckte på axlarna.
Hon dog genast, sa pastor Lorenz.
Det var pastor Moran som gjorde det.
”Har ni sett till pastor Ivan?”.
Pastor Pernow, räddaren, i Stockholm.
Bilden på en pastor – Älskad Fader.
Pastor Moran sa: ”Strandsatts var?”.
Varma hälsningar / pastor Birger Pernow.
”Döda fanskapet”, manade pastor Moran.
Lena Sollerman, pastor och samtalsterapeut.
Du sa till pastor Moran att du hette Todd.
Pastor Wahlbom skall spela bröllopsmarschen.
According to Craig Claiborne, Pastor Jansson.
En pastor pratade om sitt tidigare spelmissbruk.
Som pastor var jag sedan verksam på flera platser.
Medan hon tvättade sig tänkte hon på pastor Ejeby.
Några dagar senare kom ett svar från pastor Pernow.
I en ficka hittar han pastor Harald Bodenius visitkort.
Pastor Johannes Ivarsson var en som såg, och noterade.
– Jag kände verkligen först inte igen pastor Wahlbom.
I fickan på rocken låg brevet till pastor Harrison White.
Troligen konfererade han med sin rådgivare, pastor Pernow.
Kvällskaffet på Sommarhemmet, aftonbön med pastor Björk.
Pastor Smalls smuttade på kaffet och lutade sig tillbaka.