Paddan i en mening
Då var paddan borta.
Pappa hade hittat paddan.
Det var inte en slump att båten hette Paddan.
Men till slut såg han paddan komma ut ur stationen.
Det fläktade lite mer när Paddan kom ut på älven.
Paddan på Öland, som gömde sig i tältet varje natt?.
I stället berättade han om paddan som han hade i kylskåpet.
– Jaha, men ska du ha paddan i kylen hela vintern? undrade jag.
Paddan satt fast med sina fötter i snöisen, i övrigt var den upptinad och alert.
Pappa slängde paddan i soporna, ställde in soppan i mikron och åt den till middag.
Den glosögda lilla paddan log belåtet där borta på andra sidan om sitt pretentiösa skrivbord.
När Paddan lagt till ett par minuter senare kände sig Arnold belåten, men samtidigt lika okunnig om Göteborg som tidigare.
Hej hunden, hej paddan, hej kanadagåsen, hej ödlan som jag inte vet namnet på men som pappa säkert hade kunnat berätta för mig.
Som en padda tog det plats i en ung vacker flicka, men en dag förvandlades paddan och log mot solen, en liten gudavarelse med blå blick.
Men i samma ögonblick paddan ville taga ett hopp rätt in i Nils’ mun greps den av en hand, som kastade den långt ut tillbaka i gräset.
Ett av felen med Elisabeth Andersson var att hon inte ville överlämna ett fall till åklagaren förrän det fanns så tungt vägande bevis att de kunde sänka Paddan med man och allt.
Han var utmattad och hade ont i halsen och kunde inte lita på att han skulle ha den självkontroll han skulle behöva vid ett förhör som leddes av den här snaggade, tjurnackade paddan.
Jag ville att paddan skulle bo i pappas kylskåp hela vintern och sen skulle pappa släppa ut den till våren och se den hoppa iväg in i rhododendronsnåret, glad och fet och redo för nya äventyr.
Pappa hade lämnat locket till BigPack-kartongen lite på glänt, i stället för att göra lufthål, och när han skulle ta fram en burk saltgurka till sina leverpastejsmörgåsar märkte han att kartongen var tom och paddan borta.
Pappa hade hittat paddan.
Det var inte en slump att båten hette Paddan.
Men till slut såg han paddan komma ut ur stationen.
Det fläktade lite mer när Paddan kom ut på älven.
Paddan på Öland, som gömde sig i tältet varje natt?.
I stället berättade han om paddan som han hade i kylskåpet.
– Jaha, men ska du ha paddan i kylen hela vintern? undrade jag.
Paddan satt fast med sina fötter i snöisen, i övrigt var den upptinad och alert.
Pappa slängde paddan i soporna, ställde in soppan i mikron och åt den till middag.
Den glosögda lilla paddan log belåtet där borta på andra sidan om sitt pretentiösa skrivbord.
När Paddan lagt till ett par minuter senare kände sig Arnold belåten, men samtidigt lika okunnig om Göteborg som tidigare.
Hej hunden, hej paddan, hej kanadagåsen, hej ödlan som jag inte vet namnet på men som pappa säkert hade kunnat berätta för mig.
Som en padda tog det plats i en ung vacker flicka, men en dag förvandlades paddan och log mot solen, en liten gudavarelse med blå blick.
Men i samma ögonblick paddan ville taga ett hopp rätt in i Nils’ mun greps den av en hand, som kastade den långt ut tillbaka i gräset.
Ett av felen med Elisabeth Andersson var att hon inte ville överlämna ett fall till åklagaren förrän det fanns så tungt vägande bevis att de kunde sänka Paddan med man och allt.
Han var utmattad och hade ont i halsen och kunde inte lita på att han skulle ha den självkontroll han skulle behöva vid ett förhör som leddes av den här snaggade, tjurnackade paddan.
Jag ville att paddan skulle bo i pappas kylskåp hela vintern och sen skulle pappa släppa ut den till våren och se den hoppa iväg in i rhododendronsnåret, glad och fet och redo för nya äventyr.
Pappa hade lämnat locket till BigPack-kartongen lite på glänt, i stället för att göra lufthål, och när han skulle ta fram en burk saltgurka till sina leverpastejsmörgåsar märkte han att kartongen var tom och paddan borta.
Äckliga grodor, paddor.
– Paddor ska ju ligga i ide så här års.
Utsugare och paddor i strandkanten, som Veblen beskrev dem.
« Av liknande anledning ansåg Karin Lannby (agenten Anette) att han var en av de största paddor hon träffat.
Han och Kunthea hade jagat ekorrar, apor, paddor och orm med sten så länge han kunde minnas, kunde han bara få Dung på hyfsat nära avstånd så skulle han kunna oskadliggöra honom med en välriktad träff på huvudet.
Den tar oss upp upp till en liten matsal med fyra vitduksklädda bord där de privilegierade äter saker som hel Yunnanskinka ångad och fylld med tofu, minisjögurkor friterade med chili, soppa på fiskmage kokt fyra gånger, hajfenssoppa och sköldpaddssoppa tillagad på små utrotningshotade paddor från någon avlägsen kinesisk provins.
Han insåg att Kuntheas spralliga ben aldrig mer skulle hoppa lika bekymmersfritt och hämningslöst igen, att han och Kunthea aldrig mer skulle följa fjärilar längs sluttningarna av Phnom Kulen, att de aldrig mer skulle kasta paddor på farfar i hängmattan så att han flög ur den som en gräshoppa, att de aldrig mer skulle bli ompysslade av mamma när de låg svettiga i feber och yrade, att de aldrig mer skulle få göra regndansen för att locka monsunen.
Den som iakttog dessa av inskränkt dumhet och egoism präglade bisarra varelser agera måste ha känt hur tankarna osökt for till norskättlingen och nationalekonomen Thorstein Veblen, professor i Chicago och den man som myntade bland annat begreppet ’den arbetsfria klassen’, en titan och en föregångare inom satir, nationalekonomi och sociologi – och inte minst en postmodernistisk urgestalt – som i sina satiriska skrifter om rövarbaronerna i Amerika vid artonhundratalets slut liknade dem vid stora, feta paddor, som satt vid strandkanten och bara väntade på att den ena godsaken efter den andra skulle flyga förbi framför deras glupska munnar.
– Paddor ska ju ligga i ide så här års.
Utsugare och paddor i strandkanten, som Veblen beskrev dem.
« Av liknande anledning ansåg Karin Lannby (agenten Anette) att han var en av de största paddor hon träffat.
Han och Kunthea hade jagat ekorrar, apor, paddor och orm med sten så länge han kunde minnas, kunde han bara få Dung på hyfsat nära avstånd så skulle han kunna oskadliggöra honom med en välriktad träff på huvudet.
Den tar oss upp upp till en liten matsal med fyra vitduksklädda bord där de privilegierade äter saker som hel Yunnanskinka ångad och fylld med tofu, minisjögurkor friterade med chili, soppa på fiskmage kokt fyra gånger, hajfenssoppa och sköldpaddssoppa tillagad på små utrotningshotade paddor från någon avlägsen kinesisk provins.
Han insåg att Kuntheas spralliga ben aldrig mer skulle hoppa lika bekymmersfritt och hämningslöst igen, att han och Kunthea aldrig mer skulle följa fjärilar längs sluttningarna av Phnom Kulen, att de aldrig mer skulle kasta paddor på farfar i hängmattan så att han flög ur den som en gräshoppa, att de aldrig mer skulle bli ompysslade av mamma när de låg svettiga i feber och yrade, att de aldrig mer skulle få göra regndansen för att locka monsunen.
Den som iakttog dessa av inskränkt dumhet och egoism präglade bisarra varelser agera måste ha känt hur tankarna osökt for till norskättlingen och nationalekonomen Thorstein Veblen, professor i Chicago och den man som myntade bland annat begreppet ’den arbetsfria klassen’, en titan och en föregångare inom satir, nationalekonomi och sociologi – och inte minst en postmodernistisk urgestalt – som i sina satiriska skrifter om rövarbaronerna i Amerika vid artonhundratalets slut liknade dem vid stora, feta paddor, som satt vid strandkanten och bara väntade på att den ena godsaken efter den andra skulle flyga förbi framför deras glupska munnar.
Likt de små giftiga paddorna i en saga hoppade de där orden ur barnets mun.
De ödsliga ropen lät komiska ute på Nydalen, bland de röda husen och paddorna och trastarna.
Han pratade om sitt och sin mors och Edoms besök hos vänner tidigare på dagen, om Fader Brown, som om den prästerlige detektiven var verklig, om de vattenpusshoppande paddorna som hade sjungit i trädgården när han och hans mor kom hem från begravningsplatsen, och hans prat var engagerande, för det var fyllt av barnslig charm, men ändå späckat med så många brådmogna iakttagelser att det blev intressant för vuxna.
De ödsliga ropen lät komiska ute på Nydalen, bland de röda husen och paddorna och trastarna.
Han pratade om sitt och sin mors och Edoms besök hos vänner tidigare på dagen, om Fader Brown, som om den prästerlige detektiven var verklig, om de vattenpusshoppande paddorna som hade sjungit i trädgården när han och hans mor kom hem från begravningsplatsen, och hans prat var engagerande, för det var fyllt av barnslig charm, men ändå späckat med så många brådmogna iakttagelser att det blev intressant för vuxna.
En padda blåste upp sig framför dem.
Då såg hon en padda komma från gräset.
– Padda! Hur kan nån se honom som en padda! utbrister hon.
Vi hade käkat huggorm, myror, padda, groda, fisk, myror och myrägg.
Och i just det ögonblicket tänker Silver att han faktiskt påminner lite om en padda.
Ruby var en mycket gammal, lat och butter labrador som lät som en padda när den skällde.
Allt medan vatten porlar i den lilla dammen, där en padda då och då tar sitt kvällsdopp.
Råttan, Mullvaden och herr Grävling och herr Padda hade för alltid försvunnit in i den avskyvärda död som skördar allting.
Men hon var förstås död, som en padda överkörd av en lastbil, och betydde inte mer för honom nu än en busslast tågkrossade nunnor.
Som en padda tog det plats i en ung vacker flicka, men en dag förvandlades paddan och log mot solen, en liten gudavarelse med blå blick.
En vinterkväll när pappa skulle ut och slå sin nattadrill hittade han en padda som satt fastfrusen på toppen av en snöhög på gården.
Jag önskar att det handlade om en kanin på semester – eller kanske om en padda som lär sig köra bil och råkar ut för olika äventyr.
”En rik gammal padda som betalar för att någon ska snaska på hans kotte ibland”, säger Oliver och drar ner kepsen över ansiktet igen.
När jag berättar den här historien för folk är det just det sista som de inte köper, att han åt upp soppan som hade inneburit slutet för hans padda.
Hur såg nu det där lilla livet ut, som Angela föreställde sig som en skön blomma? Det låg hoprullat i hennes livmoder, ett vidrigt ting som påminde om en padda.
Biblioteken är fullsmockade med biografier över filmstjärnor och politiker, och de flesta av dem har inte mer förmåga till själviakttagelse än man kan vänta sig av en padda.
Framför Malin och Zeke, i ett spartanskt inrett kontorsrum, sitter kriminalkommissarie Hans Eriksson, en man i sena fyrtioårsåldern med okammat, lockigt brunt hår och grått, sönderrökt ansikte med kinder fåriga och slappa som hos en padda.
Aldrig såg hon honom sådan han verkligen var, sådan han för länge sedan blivit, trots att han ännu inte var fyllda trettio år: en uppsvälld pussig padda, trött sittande vid lasternas pöl, där ingenting längre lockade, eller tungsint lunkande kring dess svarta stränder.
Det följde kemiska beteckningar som inte sa honom något, och sedan en uppräkning av ingredienser till ett slags tinktur som gick under benämningen Legba och innehöll karibisk piggsvinsfisk, spikklubba, animaliska fetter från en viss sorts padda och ”benmjöl från ett barnkranium”.
« Det fick David Sprengel att i en försvarsantologi för hustruns räkning ägna åtskilliga av de 189 sidorna i förordet åt att skälla ut »Lankan«: bastard av liten dvärgoxe, padda och schimpans! Han skildrade också hur skaparen av den moraliska upplysningsnämnden för litteratur omgavs av gossar som i åtsittande svarta och bruna uniformer dansade runt sin anförare som var naken till midjan och omgjordad av ett bälte med revolvrar; de uppförde den nya baletten »Ungdomens renhet« som skulle symbolisera de ungas längtan efter ledning, heroism och manliga dåd.
Då såg hon en padda komma från gräset.
– Padda! Hur kan nån se honom som en padda! utbrister hon.
Vi hade käkat huggorm, myror, padda, groda, fisk, myror och myrägg.
Och i just det ögonblicket tänker Silver att han faktiskt påminner lite om en padda.
Ruby var en mycket gammal, lat och butter labrador som lät som en padda när den skällde.
Allt medan vatten porlar i den lilla dammen, där en padda då och då tar sitt kvällsdopp.
Råttan, Mullvaden och herr Grävling och herr Padda hade för alltid försvunnit in i den avskyvärda död som skördar allting.
Men hon var förstås död, som en padda överkörd av en lastbil, och betydde inte mer för honom nu än en busslast tågkrossade nunnor.
Som en padda tog det plats i en ung vacker flicka, men en dag förvandlades paddan och log mot solen, en liten gudavarelse med blå blick.
En vinterkväll när pappa skulle ut och slå sin nattadrill hittade han en padda som satt fastfrusen på toppen av en snöhög på gården.
Jag önskar att det handlade om en kanin på semester – eller kanske om en padda som lär sig köra bil och råkar ut för olika äventyr.
”En rik gammal padda som betalar för att någon ska snaska på hans kotte ibland”, säger Oliver och drar ner kepsen över ansiktet igen.
När jag berättar den här historien för folk är det just det sista som de inte köper, att han åt upp soppan som hade inneburit slutet för hans padda.
Hur såg nu det där lilla livet ut, som Angela föreställde sig som en skön blomma? Det låg hoprullat i hennes livmoder, ett vidrigt ting som påminde om en padda.
Biblioteken är fullsmockade med biografier över filmstjärnor och politiker, och de flesta av dem har inte mer förmåga till själviakttagelse än man kan vänta sig av en padda.
Framför Malin och Zeke, i ett spartanskt inrett kontorsrum, sitter kriminalkommissarie Hans Eriksson, en man i sena fyrtioårsåldern med okammat, lockigt brunt hår och grått, sönderrökt ansikte med kinder fåriga och slappa som hos en padda.
Aldrig såg hon honom sådan han verkligen var, sådan han för länge sedan blivit, trots att han ännu inte var fyllda trettio år: en uppsvälld pussig padda, trött sittande vid lasternas pöl, där ingenting längre lockade, eller tungsint lunkande kring dess svarta stränder.
Det följde kemiska beteckningar som inte sa honom något, och sedan en uppräkning av ingredienser till ett slags tinktur som gick under benämningen Legba och innehöll karibisk piggsvinsfisk, spikklubba, animaliska fetter från en viss sorts padda och ”benmjöl från ett barnkranium”.
« Det fick David Sprengel att i en försvarsantologi för hustruns räkning ägna åtskilliga av de 189 sidorna i förordet åt att skälla ut »Lankan«: bastard av liten dvärgoxe, padda och schimpans! Han skildrade också hur skaparen av den moraliska upplysningsnämnden för litteratur omgavs av gossar som i åtsittande svarta och bruna uniformer dansade runt sin anförare som var naken till midjan och omgjordad av ett bälte med revolvrar; de uppförde den nya baletten »Ungdomens renhet« som skulle symbolisera de ungas längtan efter ledning, heroism och manliga dåd.