Oväsentligt i en mening
Men det är oväsentligt.
Allt detta är oväsentligt.
Det är faktiskt inte helt oväsentligt.
Hursomhelst är det oväsentligt vilket.
Det kanske verkar oväsentligt, men var en stor sak.
Jag älskade henne till vanvett, allt annat var oväsentligt.
Allt detta var glömt och oväsentligt fram till en januarimorgon 2010.
Träningen fick honom att behålla skärpan, att städa ut allt oväsentligt.
Om det är ursvenskar, kurder eller några andra som mördar är oväsentligt.
Var och hur Stark försvann var oväsentligt, bara det inte kunde härledas till dem.
Det betyder att göra ingenting eller något oväsentligt medan en katastrof äger rum.
Att Mihkel befann sig i England för tillfället var egentligen oväsentligt för mördaren.
Att han var dubbelt så stor som sin magre kollega, åtminstone på bredden, var oväsentligt.
Bärnstensögonen var fyllda av en målmedvetenhet som fick hans yttre att te sig oväsentligt.
För desperat, tänkte Katz, hjärnan hade en otrolig förmåga att stänga ute allt oväsentligt.
”Vän?” frågade han sarkastiskt, som om det var helt oväsentligt om Unsgar var hans vän eller inte.
Det är som om hon alltid vaknar på fel sida, alltid hittar något oväsentligt i tidningen att gnälla på.
Han visste var de gator låg som bladen berättade om, men vad som hände på dessa gator var oväsentligt nu.
Åt vad är oväsentligt, han är trött, ledsen och känner irritationen pumpa som gift i blodet när kollegorna larvar sig.
Var det kärleken: att glömma kläder och skam, allt oväsentligt, och naken och skälvande trycka sig in i en öppen famn?.
Men snart var han tillbaka i arbete igen, och det var ett arbete där han inte förmådde skilja på väsentligt och oväsentligt.
– Kommer du ihåg den där förfärliga sekvensen när hans flickvän frågar om han älskar henne? Och han svarar att det är oväsentligt.
Som partisekreterare var det Asplings uppgift att ha en nära kontakt med statsministern, och dennes val av sekreterare var inte oväsentligt.
Dessutom var det en försörjning, vilket inte var oväsentligt eftersom han räknat ut att han aldrig skulle kunna tjäna pengar på författande.
Om han läste teologi skulle han kunna få ett bra yrke och dessutom, vilket förvisso inte var oväsentligt, skulle kyrkan betala för hans studier.
Att han ensam utklassat alla motståndarna var totalt oväsentligt, all vidare utläggning om den bedriften skulle bara få honom att framstå som löjlig.
Men Stark var död, det visste de nu, och vad han hade gjort eller inte gjort av mer eller mindre kriminell karaktär var för hans vidkommande oväsentligt.
Varför? Varför hade han följt efter en av poliserna på Riksmord i veckor, månader, innan han kom med i utredningen? Oförståeligt, men inte oväsentligt.
Tolke älskade Vanja som en vän, det visste jag sedan länge – de hade till och med känt varandra långt innan jag träffade dem – men hans blodsed gjorde detta oväsentligt.
Familjen Haber hade köpt ett gammalt hus i holländsk kolonialstil på Leicester Road, en enslig, kuperad gata som vindlade upp till Bush Falls högsta punkt, men det var oväsentligt.
Dessutom, och det är inte oväsentligt, så är det svårt rent praktiskt att skjuta sig själv med ett sådant gevär med ljuddämpare, trots att pipan är kortare än på andra studsare.
Allt detta är oväsentligt.
Det är faktiskt inte helt oväsentligt.
Hursomhelst är det oväsentligt vilket.
Det kanske verkar oväsentligt, men var en stor sak.
Jag älskade henne till vanvett, allt annat var oväsentligt.
Allt detta var glömt och oväsentligt fram till en januarimorgon 2010.
Träningen fick honom att behålla skärpan, att städa ut allt oväsentligt.
Om det är ursvenskar, kurder eller några andra som mördar är oväsentligt.
Var och hur Stark försvann var oväsentligt, bara det inte kunde härledas till dem.
Det betyder att göra ingenting eller något oväsentligt medan en katastrof äger rum.
Att Mihkel befann sig i England för tillfället var egentligen oväsentligt för mördaren.
Att han var dubbelt så stor som sin magre kollega, åtminstone på bredden, var oväsentligt.
Bärnstensögonen var fyllda av en målmedvetenhet som fick hans yttre att te sig oväsentligt.
För desperat, tänkte Katz, hjärnan hade en otrolig förmåga att stänga ute allt oväsentligt.
”Vän?” frågade han sarkastiskt, som om det var helt oväsentligt om Unsgar var hans vän eller inte.
Det är som om hon alltid vaknar på fel sida, alltid hittar något oväsentligt i tidningen att gnälla på.
Han visste var de gator låg som bladen berättade om, men vad som hände på dessa gator var oväsentligt nu.
Åt vad är oväsentligt, han är trött, ledsen och känner irritationen pumpa som gift i blodet när kollegorna larvar sig.
Var det kärleken: att glömma kläder och skam, allt oväsentligt, och naken och skälvande trycka sig in i en öppen famn?.
Men snart var han tillbaka i arbete igen, och det var ett arbete där han inte förmådde skilja på väsentligt och oväsentligt.
– Kommer du ihåg den där förfärliga sekvensen när hans flickvän frågar om han älskar henne? Och han svarar att det är oväsentligt.
Som partisekreterare var det Asplings uppgift att ha en nära kontakt med statsministern, och dennes val av sekreterare var inte oväsentligt.
Dessutom var det en försörjning, vilket inte var oväsentligt eftersom han räknat ut att han aldrig skulle kunna tjäna pengar på författande.
Om han läste teologi skulle han kunna få ett bra yrke och dessutom, vilket förvisso inte var oväsentligt, skulle kyrkan betala för hans studier.
Att han ensam utklassat alla motståndarna var totalt oväsentligt, all vidare utläggning om den bedriften skulle bara få honom att framstå som löjlig.
Men Stark var död, det visste de nu, och vad han hade gjort eller inte gjort av mer eller mindre kriminell karaktär var för hans vidkommande oväsentligt.
Varför? Varför hade han följt efter en av poliserna på Riksmord i veckor, månader, innan han kom med i utredningen? Oförståeligt, men inte oväsentligt.
Tolke älskade Vanja som en vän, det visste jag sedan länge – de hade till och med känt varandra långt innan jag träffade dem – men hans blodsed gjorde detta oväsentligt.
Familjen Haber hade köpt ett gammalt hus i holländsk kolonialstil på Leicester Road, en enslig, kuperad gata som vindlade upp till Bush Falls högsta punkt, men det var oväsentligt.
Dessutom, och det är inte oväsentligt, så är det svårt rent praktiskt att skjuta sig själv med ett sådant gevär med ljuddämpare, trots att pipan är kortare än på andra studsare.
Men för mig var det viktigt att rätta till denna så oväsentliga lögn.
Som hon uttryckte det: Misslyckandet innebar att det oväsentliga skalades bort.
Det är arbetet och vardagen som är poesi eftersom allt det oväsentliga har skrubbats bort.
Han var uppfylld av en dagdröm full av oväsentliga strötankar när han plötsligt hörde sitt namn.
För Walter betydde Liljas chefskap bara en massa oväsentliga frågor och byråkratiska formaliteter som skulle efterlevas.
Du tjafsar om oväsentliga saker, du har ingen koll på allmän kollegialitet och jag är osäker på om du ens kan hantera en Sig-Sauer.
Givet de oväsentliga skillnader som enkelt följer av en fullt mänsklig önskan att framställa sig själv i en så fördelaktig dager som möjligt.
Han tyckte att de vuxnas sätt var främmande och otillgängligt och därför var deras namn lika oväsentliga och otydliga för honom som för alla barn.
Jag tänker inte tvärsäkert hävda att blodtryck och kolesterol är helt oväsentliga för hälsan eller att det förhärskande sättet att betrakta dessa värden är fel.
De mindes egentligen bara de blodiga detaljerna från tidningarnas mordreportage, inte oväsentliga detaljer som ett pentagram som var inristat i en träbjälke bredvid liket.
Varför sysslade de då med det oväsentliga att samla på dessa penningar, som för honom, Johan, endast voro siffror, vilka på kontoret väckt hans leda och vållade honom huvudbry?.
Oskar Pripp, lektor i etnologi vid Södertörns högskola, sysslar vanligtvis med frågor som rör kön och etnicitet, men hans fyra punkter om vad som kännetecknar vardagsrasism är inte helt oväsentliga i det här sammanhanget: 170.
I själva verket rådde det så lite antagonism mellan dessa båda män med sina låga röster och frågorna var alla så oväsentliga att det lika gärna kunde ha varit ett vittne för försvaret som Jonathan var i färd med att fråga ut.
Det må lämnas därhän, om det var den absolut oväsentliga och för den delen dessutom rent teoretiska filmfrågan i och för sig som hade lockat skådespelaren ut i en så förhastad ilska, eller om ministerns överdrivna tillbedjan helt enkelt hade blivit honom motbjudande, och han fördenskull önskade en brytning.
”Härda dig för varje dag mot sådant som kan såra, tvinga Erik genom trogen pliktuppfyllelse att få aktning för dig och ditt arbete”, skrev Anna Åkerblom i ett brev till sin dotter i februari 1924 och gav henne det där rådet som sägs känneteckna kvinnors överlägsna psykologi: ”Giv efter i alla oväsentliga saker, men var lugn och fast i sådant som du känner är rätt.
Som hon uttryckte det: Misslyckandet innebar att det oväsentliga skalades bort.
Det är arbetet och vardagen som är poesi eftersom allt det oväsentliga har skrubbats bort.
Han var uppfylld av en dagdröm full av oväsentliga strötankar när han plötsligt hörde sitt namn.
För Walter betydde Liljas chefskap bara en massa oväsentliga frågor och byråkratiska formaliteter som skulle efterlevas.
Du tjafsar om oväsentliga saker, du har ingen koll på allmän kollegialitet och jag är osäker på om du ens kan hantera en Sig-Sauer.
Givet de oväsentliga skillnader som enkelt följer av en fullt mänsklig önskan att framställa sig själv i en så fördelaktig dager som möjligt.
Han tyckte att de vuxnas sätt var främmande och otillgängligt och därför var deras namn lika oväsentliga och otydliga för honom som för alla barn.
Jag tänker inte tvärsäkert hävda att blodtryck och kolesterol är helt oväsentliga för hälsan eller att det förhärskande sättet att betrakta dessa värden är fel.
De mindes egentligen bara de blodiga detaljerna från tidningarnas mordreportage, inte oväsentliga detaljer som ett pentagram som var inristat i en träbjälke bredvid liket.
Varför sysslade de då med det oväsentliga att samla på dessa penningar, som för honom, Johan, endast voro siffror, vilka på kontoret väckt hans leda och vållade honom huvudbry?.
Oskar Pripp, lektor i etnologi vid Södertörns högskola, sysslar vanligtvis med frågor som rör kön och etnicitet, men hans fyra punkter om vad som kännetecknar vardagsrasism är inte helt oväsentliga i det här sammanhanget: 170.
I själva verket rådde det så lite antagonism mellan dessa båda män med sina låga röster och frågorna var alla så oväsentliga att det lika gärna kunde ha varit ett vittne för försvaret som Jonathan var i färd med att fråga ut.
Det må lämnas därhän, om det var den absolut oväsentliga och för den delen dessutom rent teoretiska filmfrågan i och för sig som hade lockat skådespelaren ut i en så förhastad ilska, eller om ministerns överdrivna tillbedjan helt enkelt hade blivit honom motbjudande, och han fördenskull önskade en brytning.
”Härda dig för varje dag mot sådant som kan såra, tvinga Erik genom trogen pliktuppfyllelse att få aktning för dig och ditt arbete”, skrev Anna Åkerblom i ett brev till sin dotter i februari 1924 och gav henne det där rådet som sägs känneteckna kvinnors överlägsna psykologi: ”Giv efter i alla oväsentliga saker, men var lugn och fast i sådant som du känner är rätt.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.
Maria är i det här sammanhanget både oväsentlig och utbytbar.
Samtidigt fanns det fortfarande en hake och ingen oväsentlig sådan.
Pripps sista punkt, den om överkänslighet, är inte heller oväsentlig.
Klädseln var dock oväsentlig; det var något helt annat som visade vem hon var och vilka hon tillhörde.
Toalettspegeln säger mig att jag fortfarande ser yngre ut än mina fyrtio år, en inte oväsentlig del i min image.
Betydelsen av bolsjevikernas censurinnovation är inte oväsentlig: rätten över boken har ersatts med rätten över dess författare.
Själv viftade han undan frågan med att han bara velat ta upp kampen mot 1940 års män, och Ny Dag låtsades som om saken var oväsentlig.
Att han var svart och jag var vit var en så löjligt oväsentlig skillnad, ett icke existerande faktum, lika viktigt som längden på en människas tånaglar.
Liberaltroende och deras icke-troende försvarare verkar däremot inse det filosofiskt osannolika i tron, men löser det genom att göra sanningsfrågan oväsentlig.
Neukirchen blivit känd i akademiska kretsar, men hon kunde inte annat än att tycka att denna upphöjelse var ganska skrämmande och ganska egendomlig – egentligen helt oväsentlig.
Nu tillät sig Harteisen att i en eller annan oväsentlig filmangelägenhet säga emot ministern och påstod till och med att vad herr Goebbels hade anfört i saken var rena struntpratet.
Tore Browaldh fick beröm för sitt »progressiva« tänkande av fackföreningsfolk och sossar (vilket ju inte heller var en oväsentlig affärsmässig tillgång i framgångsårens Sverige) men skäll av direktörskollegor.
För den här kvinnan var allt bara en lek, till sann kärlek var hon helt oförmögen och satte bara värde på sådana förhållanden som för Anna i hennes äktenskap med Otto Quangel alltid bara framstått som en helt oväsentlig del av detta äktenskap.
Hon förstod att hennes älskare med dessa bilder gav henne det innersta av sin själ och att resten – den levande mannen, mannen vars mun hon kanske kunde kyssa och i vars famn hon kanske kunde krypa ihop och vars skratt hon kanske kunde höra – var oväsentlig.
Samtidigt fanns det fortfarande en hake och ingen oväsentlig sådan.
Pripps sista punkt, den om överkänslighet, är inte heller oväsentlig.
Klädseln var dock oväsentlig; det var något helt annat som visade vem hon var och vilka hon tillhörde.
Toalettspegeln säger mig att jag fortfarande ser yngre ut än mina fyrtio år, en inte oväsentlig del i min image.
Betydelsen av bolsjevikernas censurinnovation är inte oväsentlig: rätten över boken har ersatts med rätten över dess författare.
Själv viftade han undan frågan med att han bara velat ta upp kampen mot 1940 års män, och Ny Dag låtsades som om saken var oväsentlig.
Att han var svart och jag var vit var en så löjligt oväsentlig skillnad, ett icke existerande faktum, lika viktigt som längden på en människas tånaglar.
Liberaltroende och deras icke-troende försvarare verkar däremot inse det filosofiskt osannolika i tron, men löser det genom att göra sanningsfrågan oväsentlig.
Neukirchen blivit känd i akademiska kretsar, men hon kunde inte annat än att tycka att denna upphöjelse var ganska skrämmande och ganska egendomlig – egentligen helt oväsentlig.
Nu tillät sig Harteisen att i en eller annan oväsentlig filmangelägenhet säga emot ministern och påstod till och med att vad herr Goebbels hade anfört i saken var rena struntpratet.
Tore Browaldh fick beröm för sitt »progressiva« tänkande av fackföreningsfolk och sossar (vilket ju inte heller var en oväsentlig affärsmässig tillgång i framgångsårens Sverige) men skäll av direktörskollegor.
För den här kvinnan var allt bara en lek, till sann kärlek var hon helt oförmögen och satte bara värde på sådana förhållanden som för Anna i hennes äktenskap med Otto Quangel alltid bara framstått som en helt oväsentlig del av detta äktenskap.
Hon förstod att hennes älskare med dessa bilder gav henne det innersta av sin själ och att resten – den levande mannen, mannen vars mun hon kanske kunde kyssa och i vars famn hon kanske kunde krypa ihop och vars skratt hon kanske kunde höra – var oväsentlig.