Ovett i en mening
Och driver ut ert eget ovett.
Ovett och slag följde Wenche i arbetet.
Det händer att de ger oss ovett, förstår ni.
Så behöver jag inte höra på ditt ovett längre.
Så när det ska skopas ut ovett så får det bli på mig.
Ja, kommissarie Escherich hade undergivet åhört allt detta ovett.
Det såg ut som om hon tänkte ge Franzén en skopa ovett när Swasse grep in.
– Och jag är ganska säker på att det blir ovett, muttrade han halvhögt för sig själv.
Var det jag som kickade fotbollen in i fönsterrutan? Skall jag nu få ovett för det också?.
”Se till att det aset håller käft!” ryter Prall, som synbarligen också har fått sin beskärda del ovett.
På det fick pastorn en skopa ovett för att han under falska förespeglingar bett att få detta möte till stånd.
Men han var försenad, kanske var det bilen som gått sönder, och han visste att han skulle motta ovett för sin sena ankomst.
Han tryckte ute på toaletten tills verkmästarn kom och letade rätt på honom och med ovett körde honom tillbaka till arbetet.
Du minns väl min hyggliga Sam, han som ser ut som en dum skolpojke – någon lång tafatt räkel som fått gräl och ovett under lektionen.
” Engels hade inga tvivel om var hans sympatier låg: han var i hörsalen, sade han, för att ”skydda den store mannens grav från ovett”.
Och hans sätt att tala var gement: den mannen kunde aldrig tala lugnt och sakligt, han gick lös på sina offer, han öste ovett över dem, han talade med skärande ironi.
Utdraget svarade han: ”Hos de där skojarna? Man aktar sig väl! De är ju ännu värre än farsan! Inget annat än ovett och kommendering! Nä tack, det får allt vara för mig!”.
Och för detta hade han nu fått ovett i stället för beröm! Polischefen visste att han gjort en miss när han en tid tidigare varit lite hårdhänt med en inplockad provokatör av oklart ursprung.
Vid ett tillfälle på eftermiddagen, när alla tre medlemmarna av familjen Hackachak öste ovett och fula ord över Junior, la han märke till att Vanadium stod i dörröppningen och tittade på dem.
Plötsligt kunde han inte, kunde så definitivt inte att han med berått mod utsatte sig för allt det ovett som obevekligen följde när han ställde in och som tog honom hårdare än folk i allmänhet föreställde sig.
Med stoiskt lugn hade kommissarien låtit allt det ovett hagla över sig, som till följd av denna bekännelse var att vänta: han var en idiot, en odugling, han skulle buras in, en slöfock som inte på nära ett år hade lyckats ta fast en enkel brevkortsskrivare!.
Det var inga trevliga dagar, långt därifrån, hon fick utstå mycket ovett och många hotelser och under de fem dagar hon hölls i arrest blev hon en gång genompryglad, det var inte långtifrån att hon hade hamnat i koncentrationsläger – men till slut lät man henne ändå löpa.
Till er säger jag bara att ni ska låta Kluge fritt komma och gå som han har lust, att ni ska sluta upp med att ge honom ovett och försöka skrämma honom, och att ni lämnar Gestapos av mig befullmäktigade agenter fritt tillträde till ert företag, samt understödjer dem i fullgörandet av sina uppgifter så långt det står i er makt.
För hans del kunde grabben gärna få stanna borta, det spelade ingen roll, det var tvärtom en lättnad, en mun mindre att mätta! Men Otti blev rent ut sagt tokig för älsklingssonens skull, det var som om hon inte skulle kunna leva en enda dag till om han inte kom tillbaka, trots att hon förr i världen visst inte besparat honom ovett eller stryk.
”Då jag på grund av den höga rättens beslut är förhindrad att gå in på den tilltalades själstillstånd”, började Anna Quangels rättegångsbiträde på nytt, ”så hoppar jag över alla de omständigheter som talar för att hon inte är fullt tillräknelig: att hon efter sonens död överföll sin man med ovett, att hon uppförde sig märkligt, nästan sinnessjukt hos obersturmbannführerns hustru…”.
Eller kom man på benen inte fullt så sent inställde man sig på fabriken med någon lam ursäkt, fick ta emot ovett (men det var man ju van vid sedan gammalt, så det hörde man helt enkelt inte på), jobbade ett par timmar en smula och gick hem, där man återigen blev mottagen med ovett: vad trodde han man höll sig med karl i huset för, när han stannade borta hela dagen? För småslantar? Dem kunde han säkert tjäna på ett lättare sätt! Nej, om han velat arbeta hade det varit bättre om han hade stannat kvar på det trånga hotellrummet, fruntimmer och arbete, det gick inte ihop.
Ovett och slag följde Wenche i arbetet.
Det händer att de ger oss ovett, förstår ni.
Så behöver jag inte höra på ditt ovett längre.
Så när det ska skopas ut ovett så får det bli på mig.
Ja, kommissarie Escherich hade undergivet åhört allt detta ovett.
Det såg ut som om hon tänkte ge Franzén en skopa ovett när Swasse grep in.
– Och jag är ganska säker på att det blir ovett, muttrade han halvhögt för sig själv.
Var det jag som kickade fotbollen in i fönsterrutan? Skall jag nu få ovett för det också?.
”Se till att det aset håller käft!” ryter Prall, som synbarligen också har fått sin beskärda del ovett.
På det fick pastorn en skopa ovett för att han under falska förespeglingar bett att få detta möte till stånd.
Men han var försenad, kanske var det bilen som gått sönder, och han visste att han skulle motta ovett för sin sena ankomst.
Han tryckte ute på toaletten tills verkmästarn kom och letade rätt på honom och med ovett körde honom tillbaka till arbetet.
Du minns väl min hyggliga Sam, han som ser ut som en dum skolpojke – någon lång tafatt räkel som fått gräl och ovett under lektionen.
” Engels hade inga tvivel om var hans sympatier låg: han var i hörsalen, sade han, för att ”skydda den store mannens grav från ovett”.
Och hans sätt att tala var gement: den mannen kunde aldrig tala lugnt och sakligt, han gick lös på sina offer, han öste ovett över dem, han talade med skärande ironi.
Utdraget svarade han: ”Hos de där skojarna? Man aktar sig väl! De är ju ännu värre än farsan! Inget annat än ovett och kommendering! Nä tack, det får allt vara för mig!”.
Och för detta hade han nu fått ovett i stället för beröm! Polischefen visste att han gjort en miss när han en tid tidigare varit lite hårdhänt med en inplockad provokatör av oklart ursprung.
Vid ett tillfälle på eftermiddagen, när alla tre medlemmarna av familjen Hackachak öste ovett och fula ord över Junior, la han märke till att Vanadium stod i dörröppningen och tittade på dem.
Plötsligt kunde han inte, kunde så definitivt inte att han med berått mod utsatte sig för allt det ovett som obevekligen följde när han ställde in och som tog honom hårdare än folk i allmänhet föreställde sig.
Med stoiskt lugn hade kommissarien låtit allt det ovett hagla över sig, som till följd av denna bekännelse var att vänta: han var en idiot, en odugling, han skulle buras in, en slöfock som inte på nära ett år hade lyckats ta fast en enkel brevkortsskrivare!.
Det var inga trevliga dagar, långt därifrån, hon fick utstå mycket ovett och många hotelser och under de fem dagar hon hölls i arrest blev hon en gång genompryglad, det var inte långtifrån att hon hade hamnat i koncentrationsläger – men till slut lät man henne ändå löpa.
Till er säger jag bara att ni ska låta Kluge fritt komma och gå som han har lust, att ni ska sluta upp med att ge honom ovett och försöka skrämma honom, och att ni lämnar Gestapos av mig befullmäktigade agenter fritt tillträde till ert företag, samt understödjer dem i fullgörandet av sina uppgifter så långt det står i er makt.
För hans del kunde grabben gärna få stanna borta, det spelade ingen roll, det var tvärtom en lättnad, en mun mindre att mätta! Men Otti blev rent ut sagt tokig för älsklingssonens skull, det var som om hon inte skulle kunna leva en enda dag till om han inte kom tillbaka, trots att hon förr i världen visst inte besparat honom ovett eller stryk.
”Då jag på grund av den höga rättens beslut är förhindrad att gå in på den tilltalades själstillstånd”, började Anna Quangels rättegångsbiträde på nytt, ”så hoppar jag över alla de omständigheter som talar för att hon inte är fullt tillräknelig: att hon efter sonens död överföll sin man med ovett, att hon uppförde sig märkligt, nästan sinnessjukt hos obersturmbannführerns hustru…”.
Eller kom man på benen inte fullt så sent inställde man sig på fabriken med någon lam ursäkt, fick ta emot ovett (men det var man ju van vid sedan gammalt, så det hörde man helt enkelt inte på), jobbade ett par timmar en smula och gick hem, där man återigen blev mottagen med ovett: vad trodde han man höll sig med karl i huset för, när han stannade borta hela dagen? För småslantar? Dem kunde han säkert tjäna på ett lättare sätt! Nej, om han velat arbeta hade det varit bättre om han hade stannat kvar på det trånga hotellrummet, fruntimmer och arbete, det gick inte ihop.
Tyvärr har vi ännu inga exempelmeningar för detta ordet.